Nya1DNovellBloggen

Senaste:

- "Hi girls" Hörde jag plötsligt Louis säga. Han kom in i köket med Harry och Niall bakom honom i ett led. Louis gick fram och krama om El bakifrån och gav henne en puss på kinden. Asså det gör ont så söta dom är.
- "So what's the plans for today?" Fråga jag.
- "I don't know.. It's sunny outside" Sa Niall.
- "I know!" Sa Harry. Alla vände sig till honom.
- "What about the beach?". Vi alla kolla på varandra och tänkte exakt samma sak.
- "Definantly" Sa Anna.

Anna's perspektiv:

Tagga stranden nu! Åh har längtat efter stranden så länge. Det här kommer vara första gången vi åker till en strand här i England. Och med dom underbara killarna och min bästa vän. Nikita, Niall, Liam, Harry, Louis, El och Zayn. Det kan inte bli bättre.
Harry sa att han visste en strand som ingen annan visste om. Han, Niall, Liam och några andra hade tydligen varit där några gånger.
Vi satt i en svart jeep. Jag satt längst in till vänster, Harry var bredvid mig och bredvid honom satt Zayn. Bakom mig satt Niall, Liam och Nikita. Längst bak satt Louis och Eleanor. Danielle kunde inte komma idag. Ville verkligen att hon skulle följa med.
Bilen stanna och jag kolla ut genom fönstret.

- "We're here" Sa chaufören. Alla börja jubla och öpnna dörrarna och vi trängdes ut. Ingen ville vänta så det gick inte så bra när Harry, Zayn och Niall alla försökte klämma ut sig genom en dörr. Jag märkte att dom hade fastnat i dörren så jag brast ut i skratt och putta domm så dom ramla ut. Alla börja skratta och resten gick ut.
Solen blände mina ögon och jag tog på mig mina solglasögon som var på mitt huvud. Alla tog sina saker och börja springa till stranden. Det var ingen här, helt underbart! Det var så vackert också. Havet var blå/grönt. Allting var omringat av skog och höga träd. Sanden var så varm och mjuk mot fötterna.
- "This seems good" Sa Louis som valt ett ställe precis vid kanten av solen och skuggan. Idag hade alla tagit med sig solstolar så det var bekvämare. Vi alla la våra bredvid varandra, i solen. Jag satt imellan El och Nikita. El satt på min högra sida, bredvid henne satt Louis, och bredvid Louis satt Zayn och bredvid honom satt Niall. På min vänstra sida satt Nikita och brevid henne satt Liam och Harry.
När alla packat upp och bytt om så sprang vi in i vattnet. Eftersom alla hoppa in samtidigt så skvätte det vatten överallt. Jag leta efter Niall men såg han inte.
- "GUYS STOP THROWING WATER EVERYWHERE!" Skrek jag. Men alla bara skratta. Helt från ingenstans känner jag någon lägga sina armar runt min hals. Jag får panik i en hundradels sekund men sen kom jag på att det är Niall. Jag vände mig om och mötte Nialls vackra blåa ögon.
- "I finally found you" Sjöng Niall och gav mig en kyss på munnen. Jag rös till. Känslan av hans läppar på mina får mig att vilja flyga.
Alla sluta äntligen skvätta så jag kunde se.
- "Hey who thinks they can hold their breath under water the longest?" Fråga Louis. Alla tjöt "ME" medans Nikita, jag och El sa "Definantly not me".
- "Well lets see then" Sa Louis och flina.
- "I dont know.." Sa El tveksamt.
- "Oh come on babe, don'e be scared. I'm right here" Sa Louis och reta El medans han försökte krama henne. Hon skratta och putta bort honom.
- "Fine, lets do this" Sa hon. Jag titta nervöst på Nikita och fick ögonkontakt. Hon ryckte på axlarna.
- "Men smink..." Sa jag.
- "Du har väl vattentät?" Sa Nikita.
- "Ja men...." Tveka jag.
- "What now?" Fråga Niall när han märkte att jag tveka.
- "Men yålå" Sa Nikita och fjanta sig.
- "Haha okej! No nothing" Sa jag och log.
- "Okay everyone ready?" Fråga Louis.
- "No cheating!" Sa Harry. Alla nicka och log.
- "One.... Two..... Three!". Alla dök ner under vattnet. Jag kände det hyfsat varma vattnet slå mot mitt ansikte. Jag öppna mina ögon men allt jag såg var bubblor. Helt plötsligt dök ett ansikte upp framför mitt men jag kände inte igen de. Han la sin arm på min midja och jag fick ögonkontakt med dom vackra ögonen. Nialls ögon. Han tryckte mig närmare honom och pressa sina läppar mot mina. Jag kände hans varma hud mot min mage. Det pirra verkligen i min mage men just nu njöt jag av känslan. Jag hörde några gå upp ur vattnet. Kan inte fatta att jag fortfarande är här under! Tack vare Niall. Jag log mot Nialls läppar. Jag kände luften ur mig gå bort så jag var tvungen att släppa Nialls läppar och gå upp till ytan. Jag drog efter andan och tog bort vattnet från mina ögon så jag kunde se. Direkt efter mig hörde jag nu Niall komma upp.
- "Oh Anna and Niall!" Sa Nikita, El och Zayn i kör.
- "Who's still under the water?" Fråga Niall.
- "Harry, Liam och Louis" Sa El. Just då hoppa Louis upp. "Scratch that, just Liam and Harry then".
- Yeah I beat you all!" Sa Louis.
- "Whatever" Sa Zayn och skratta.
- "Good job honey" Sa El och kysste honom. Jag log.
- "How can they still be there?" Fråga jag.
- "Well I know Liam can hold his breath a very long time" Sa Niall.
- "Yeah same with Harry" Sa Zayn. En liten stund senare dök Liam och Harry upp, samtidigt!
- "Oh damn!" Sa Louis.
- "Who was first?!" Fråga Nikita.
- "No idea" Sa alla i mun på varandra.
- "Who won?" Fråga Liam.
- "Its a tie between you and Harry" Sa El.
- "Really?" Sa Harry och skratta.
- "Good job mate!" Sa Liam och han och Harry high fiva.
- "Lets have some fun now!" Urbrast Niall och alla börja skratta och jubla.

Nikita's perspektiv:

Vi har varit i vattnet i lite över en timma nu och jag är heeelt slut!

- "Guys I'm going upp, who's coming?" Fråga jag.
- "I'll come" Sa Anna.
- "Me too" Sa Niall.
- "Yeah I should get out of the water too" Sa Liam.
- "I'm coming with you then" Sa Zayn.
- "Awesome" Sa jag och vi börja gå upp. Zayn gick bredvid mig och jag titta upp på honom. Vattnet hade gjort så hans hårspray gått bort så det var helt platt och vått. Jag skratta lite. Zayn kolla undrande på mig och log.
- "What?" Fråga han.
- "Your hair" Sa jag och ruffsa till hans hår.
- "Hey!" Sa han. Jag skratta och sprang till stolarna efter alla andra. Jag la mig ner på min solstol. Anna la sig bredvid mig, bredvid henne la sig Niall. Liam satte sig bredvid mig och Zayn satt på sanden bredvid mig.
- "Anna?" Sa jag. Hon vände sitt huvud mot mig. Jag kunde se mig själv i hennes solglasögon.
- "Är det bara jag eller är han med loockigt hår lite kall?" Fråga jag. Anna fatta vem jag mena med lockingt hår. Jag ville inte säga Harry för killarna skulle reagera.
- "Ne han är helt normal... Men han beter sig lite konstigt mot dig har jag märkt..." Sa hon.
- "Ja, asså ham typ undviker min blick och iggar mig!" Sa jag.
- "I don't like it when you guys talk swedish" Sa Niall. Vi båda titta på honom.
- "Why?" Fråga Anna och log.
- "I dunno, I can't understand and its weird" Sa han. Anna skratta.
- "Kan jag berätta för honom?" Fråga hon.
- "Aa visst, men senare" Sa jag och log.
- "I'll tell you later" Hörde jag Anna viska till Niall.
- "Men tänk inte så mycket på det" Sa Anna sedan till mig.
- "Okej..".
Efter några timmar så grilla vi korv med bröd och hade en mysig stund runt brasan. Niall var nära på at bränna alla korvar med som tur så hjälpte Anna honom. Harry blev jagad av en fiskmås som ville ha hans korv så till sist gav Harry bort den.
Anna och Niall mata varandra, så Louis sa till dom att skaffa ett rum. Nästa sekund gjorde han och El samma sak så alla skratta åt dom.
Efter maten sprang Louis, Harry och Elanor direkt in i vattnet igen. Även om jag sa att dom skulle ångra sig. Vi hade precis samlat allt skräp i en påse så vi satte oss ner igen.
- "Wanna go for a walk?" Hörde jag Niall fråga Anna.
- "Of course!" Svara Anna med glädje i rösten.
- "We'll be right back" Sa Anna med ett stort leénde på läpparna. Dom gick iväg längst stranden så nu satt jag, Liam och Zayn kvar.
- "What to do..." Sa Zayn.
- "Hey wanna build a sand castle?" Fråga Liam exalterat. Jag kolla på honom.
- "Haha yeah sure!" Sa jag och skratta.
- "You guys do that" Sa Zayn och skratta.
- "Oh Zayn stop being so boring" Sa jag och log snett. Zayn bara skratta.
- "Okay I think this is a good place to start!" Sa Liam och satte sig ner i sanden och börja forma och bygga.
- "Liam, isn't that too close to the water?" Fråga jag oroligt.
- "No no" Sa han.
- "Haha fine". Jag satte mig bredvid honom och hjälpte till. Vi grävde upp den mörka sanden som var lite kallare, men den hållde bättre.
Det var lite svårt att bygga utan en spade eller något med det gick. Efter en stund luta jag mig tillbaks och andades ut. Mina händer var heeelt sandiga! Jag titta på Liam som hade sin tunga ute i konsentration.
- "Liam, are you sure it isn't to close to the water?" Fråga jag.
- "Yes, trust me!" Sa han säkert.
- "Actually Liam I think it's too close to...-" Sa Zayn men blev avbruten.
- "It's fine! Trust me" Sa Liam som var heltr fokuserat i vad han gjorde. Jag titta på Zayn och mina ögon mötte hans. Vi skratta och jag fortsatt att hjälpa till.
Efter ungefär en halvtimme så var vi äntligen klara. V reste oss upp och kolla på den. Båda var helt sandiga.
- "Awesome!" Sa Zayn som kom och ställde sig bredvid oss.
- "Wait let me take a picture!" Sa Liam som sprang och hämta sin mobil. Han kom tillbaks och tog bilder från alla olika vinklar, sen fick han mig att ta bild på honom och sandslottet. Sen fick han Zayn att ta bort på mig, Liam och slottet. Jag skratta hela tiden. Liam är så fånig. Sen tog jag en bild på Zayn som låtsades ta sönderå sandslottet och Liam som gav honom en dödsblick. Jag skratta så mycket att jag fick ont i ögonen när ag kolla på bilderna.
- "Oh uh!" Sa Zayn plötsligt. Han peka på sandslottet. En våg kom helt från ingenstans och sköljde bort den. Med en våg var den helt borta. Ner smällt. Liam bara stirra på det som bruka vara ett sandslott. Jag gick fram till honom och la min hand på hans axel.
- "Told you" Sa jag och ryckte axlarna.
- "Don't rub it in!" Sa Liam och spela ledsen. Jag och Zayn brast ut i skratt. Sen börja Liam också skratta när han insåg att det faktiskt var ganska roligt.
- "Guys, I'll be right back. I just gotta wash of all the sand" Sa jag och börja gå mot vattnet. Dom nicka bara.
Jag kände vattnet mot min torra hud höjas ju mer jag gick in.
- "Nikita!" Sa El glatt.
- "So you came and joined us" Sa Louis och flina.
- "Haha, I'm just gonna wash off all the sand" Sa jag och skratta. Jag titta på Harry som faktiskt titta på mig. Första gången?
- "Can I talk to you?" Fråga Harry plötsligt. Jag kolla på honom. Mena han mig nu? Jag kolla på El och Louis som bada tillsammans och var förrsvunna i varandras ögnon.
- "Sure..." Sa jag. Jag gick efter Harry till några klippor.

Harry's perspektiv:

We walked over to some rocks by the water. The water wasn't that high, just up to our stomaches. Nikita leaned against the rocks and looked away. I seeked eyecontact with her but she refused to.
- "What's wrong?" I asked. She didn't say anything. "Nikita, look at me".
- "Oh so now you care?" She said a little annoyed and looked straight into my eyes.
- "What?".
- "Dont' you remember last year? You totally ignored me and stopped texting or answering any of my messages" She said, still looking into my eyes. I sighed and looked down.
- "I have to tell you something...." I said. Damn. I promised not to tell but... She needs to know. She deservs an explation.
- "Okay.."
- "Well..." I started. "Last year... When you and Zayn had this thing going on... He thought I liked you... Or well, he could se through me that I kinda did. Espacally after he heard that me and you kinda hooked up that night we first met...". Nikita looked at me with big eyes.
- "Yeah...?".
- "And so he told me to... Not flirt with you. He told me he liked you, alot. So I promised to keep my hands off you. But I'm sorry, I didn't know how to do that. That's why it ended up with me ignoring you. I'm sorry. I didn't mean for that to happen!" I said and looked down. Nikita was quiet for a while.
- "So... Do you like me or not?" She asked. I looked up at her brown eyes that was shining because of the sun. She stared into my eyes.
- "I'm not sure. I'm definantly attracted to you...". Nikita stayed quiet. Suddenly, I don't know how. But I got the urge to kiss her. My body took over me. I leaned closer to her. Closer to her lips. My heart started to beat faster. She didn't pull away. She just looked at me. I leaned closer. Our lips were only a few inches from eachother. I was about to close my eyes and our lips were just about to meet when....

Nikita's perspektiv:

Mitt hjärta banka så hårt. Gör jag verkligen det här nu? Vad händer? Kommer Harry kyssa mig? Varför rör jag mig inte? Varför gör han detta? Tusen tankar flöd igenom mitt huvud. Men allt stanna till och försvann när jag hörde vatten plaska bredvid oss. Med ett ryck stanna Harry och ställde sig rakt. Vi båda titta åt sidan. Det kändes som min hjärna och hjärta blev överkörd av flera lastbilar. Fan! Fan fan fan fan! Zayn stog och stirra på oss. Med en tom blick. Han vände sig om och börja gå iväg genom vattnet.
- "Zayn hold on" Sa jag och försökte springa efter honom.
- "Shit" Hörde jag Harry säga till sig själv bakom mig. Jag kolla snabbt bak och såg att han slog sitt huvud mot klipporna.
- "Zayn wait!" Ropa jag. Åh det här känns som en dum romans film. Tjej har begått ett stort misstag och springer efter killen för att försöka förklara sig själv. Ingen var kvar i vattnet. Louis och El måste väl gått upp igen. Vi kom upp på stranden där Liam och Louis satt. Vart va El? Zayn packa ihop sina kläder.
- "Zayn, can you let me explain?" Fråga jag frustrerat. Liam och Louis kolla förvirrat på oss.
- "What is there to explain?" Sa Zayn kallt. Jag kände en klump börja växa i min mage.
- "That wasn't-".
- "What it looked like?!" Sa Zayn och avbröt mej. Jag va bara tyst. Zayn släppte plötsligt sina saker och gick iväg. Han bara gick.
- "Fuck this" Hörde jag honom säga.
Liam och Louis kolla på mig chockat.
- "What the hell just happened?!" Utbrast Louis. Jag hämta mina kläder och satte på mig dom. Jag bryr mig inte om min biki fortfarande är blöt. Jag ska här ifrån. Liam reste sig och tog tag i min arm.
- "Nikita, what happened?" Fråga han.
- "Harry and I almost kissed!" Sa jag. Liams grepp runt min arm lossna så jag drog mig undan.
- "What?!" Utbrast Louis.
- "Nikita, are you serious?!" Ropa Liam.
- "Guys can you just take me home?" Fråga jag. Liam och Louis satte snabbt på sig sina kläder och jag börja gå mot bilen. Chaufören var tvungen att gå men han lämna bilen.
Jag vet inte vad jag tänkte. Varför drog jag inte bort?! Det kanske var för jag fortfarande är sur på Zayn för Perrie händelsen? Eller för jag fortfarande är ledsen och frustrerad över Zayn? Hur kunde han säga till Harry att hålla sig borta från mig? Dagen börja så bra men det blir bara värre och värre!
Jag kom fram till bilen och drog upp dörren till framsätet. Jag satte mig och spände fast bältet. Snabbt efter mig kom Louis och Liam. Louis satte sig i förar sätet och Liam satte sig bakom oss i mitten. Louis starta igång motorn och körde ut. Snart var vi ute på vanlig väg.
- "I can't belive you Nikita!" Utbrast Louis. "You can't go around messing with both Harry and Zayn! You're breaking their hearts! We talked about this, damnit!" Skrek Louis frustrerat medans hastigheten höjdes.
- "Louis calm down!" Skrek jag.
- "I am calm!" Skrek Louis och höjde farten ännu mer. Jag tog ett grepp om dörren.
- "Seriously Nikita! First Harry, then Zayn and now Harry again? Can you imagine how they're feeling?!" Skrek Louis och just då gjorde han en tvär sväng. Man hörde ett litet tjejskrik komma från Liam där bak.
- "No I can't, okay?!" Skrek jag.
- "Louis, slow down mate" Sa Liam.
- "I mean for fucks sake Nikita! Your hurting them! Do you want that?!" Skrek Louis och ignonera Liam. Han höjde farten ännu en gång och nu börja han bli ostadig. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken. Inte för att vi var nära på att dö av Louis' körande, utan för de Louis sa var helt sant.
- "Do you!?" Skrek Louis. Jag kolla på honom. Han hade en ådra i halsen och han var röd av ilska.
- "No I don't!" Skrek jag och kände gråten i halsen. Bilen skaka lite för vi körde så fort. Jag kände min puls bli högre.
- "That's it! Mate, stop the car! I don't trust you to drive and I don't want you to kill us all!" Skrek Liam. Med det tvär bromsa Louis så jag nästan flög frammåt. Jag titta ut. Vi hade stannat vid en stor gräs äng. Utan att tänka så knäppte jag av mig bältet, slet upp dörren och sprang ut. Ut mot ängen. Jag kände vinden blåsa genom mitt hår medans jag sprang och grässtråna mot mina ben. Jag hörde Liam och Louis springa efter mig och ropa mitt namn. När jag sprungit ungefär 30 meter så tvärstanna jag och föll ner till mina knän. Jag gömde mitt ansikte i mina händer och släppt ut alla tårar. Jag kunde höra Louis och Liam komma närmare.
- "Oh Nikita..." Sa Liam och satte sig på huk bredvid mig. Han la sina armar runt mig och gav mig en hård kram. Louis andades tungt.
- "I'm sorry Nikita" Sa han. Jag snyfta lite innan jag svara.
- "It's okay.." Sa jag tyst. Liam släppte taget om mig och jag torka bort mina tårar.
- "You know what? I'm getting Harry and Zayn. They have to deal with this" Sa Louis plötsligt och jag kunde höra han vända sig om och gå.
- "I'll be back soon!" Ropa han.
- "Hurry!" Ropa Liam tillbaks. Strax efter det hörde jag motorn till bilen starta igång och köra iväg. Jag och Liam satt tysta en stund och kolla på det gröna gräsfältet.
- "Don't ever do that again" Sa Liam.
- "Do what?".
- "Run away. You scared me I thought you were gomna keep going!".
- "Oh... I'm sorry...". Liam suckade lätt.
- "It's okay... Just don't overthink everything" Sa han.
- "How can I not? This is a mess!" Suckade jag och torka bort en till tår. Liam suckade tyst och la sin hand på midd huvud, han luta mitt huvud så den var på hans axel och han la sin arm runt mig.
- "After every rain comes a rainbow, remember?" Sa Liam och jag kände ett litet leénde växa på mina läppar.

Nytt kapitel! Och det har inte gått ett år! Yay!

Haha ni är så roliga xD Vet vem ni mena på era förra kommentarer ;) Och jag har tänk på att ha henne med igen! (:
Tack för era söta kommenterar! 
KRAM! xx

Senaste:

- "I will do anything to get you back". Zayn ställde sig närmare mig så jag var lite upptryckt mot väggen.
Vad svarar man på sånt här?! Och varför står han så nära? Tänker han göra något hektiskt?!
Jag kände paniken växa samtidigt som mitt hjärta slog snabbare och andetagen blev tyngre.
- "Zayn..." Sa jag tyst. "You crushed my heart to piesces... I can't just forget stuff like that, I can't preted that didn't happen".
- "Okay well... Can you give us a little time? Just forgive me. You can hate me if you want but I just want your forgivness". Zayn brittiska dialekt eka i korridoren. Jag bet mig i underläppen och fundera ett tag.
- "Okay, I do forgive you Zayn. But you're gonna have to be patient with me" Sa jag tyst. Just då såg jag något som jag inte sett på ett bra tag. Zayns ansikte lyste upp och ett léende spred sig på hans läppar. Det smitta av sig och jag börja också le.

Bild 1: Eleanor.                    Bild 2: Anna.                                       Bild 3: Nikita

Jag och Zayn hade precis suttit oss ner i soffan, bredvid varandra. Zayn hälsa på alla. Jag fick ögonkontakt med Liam och vi log mot varandra. Jag slängde en blick på Harry som hade ögonkontakt med Zayn och dom flina mot varandra. Jag titta på Anna och Niall och båda dom titta på mig. Anna blinka på ena ögat och Niall nicka mot Zayn.
Alla satt tysta och titta på varandra. Som att alla hade en ögon-orgie... Får jag säga det? Oups.

- "Erm, so, Zayn, do you want some cupcakes? They're homebaked. Or do you prefer waterpipe?" Fråga Anna och kolla på Zayn.
- "Ah, waterpipe! I haven't smoked some in like forever" Sa Zayn och tog en av slangarna från vattenpipan. Han tog ett bloss samtidigt som vattnet bubbla i glasvattenpipan. Zayn anades ut och blåste röken på mig. Alla börja skratta.
- "Hey!" Sa jag och slog Zayn på armen. Jag tog slangen från honom och tog ett bloss, sen blåste jag ut röken i hans ansikte.
- "Oh no you didn't!" Skratta Zayn med sin brittiska dialekt. Jag skratta och reste på mig.
- "Watcha gonna do?".
- "I'll kick your ass is what I'm gonna do!". Jag såg att Zayn reste på sig så jag börja springa. Förbi köket, som är motsattsa hållet från våra sovrum. Det är vägen till balkongen och vinden. Jag hörde Zayn småspringa bakom mig.
- "I'll kill you guys if you brake something!" Hörde jag Anna ropa. Jag log och stanna till för hallen tog slut. Jag öppna sväng dörren till vänster om mig och var ute på den stora balkongen.
- "HA!" Hörde jag Zayn ropa från balkong dörren. Jag vände mig snabbt om. "Trapped!".
- "Oh don't kill me! I'll do anything you want!" Utbrast jag med överdramatiskt skådespeleri.
- "No can do, you're going dooooown". Jag skratta åt Zayns usla skådespeleri och han kom närmare.
- "Damn, your acting sucks" Sa jag och log.
- "Well you're not any better" Sa Zayn och flina. Jag skratta.
- "You're an idiot".
- "Thank you".
- "It wasn't a compliment".
- "Well it's better then jerk". Jag sucka tyst. Jag har kallat Zayn för jerk minst 700 gånger...
- "Hey listen, I don't want to be a funkiller here but I just wanna come clear to something" Sa Zayn.
- "Go for it".
- "There is absolutely NOTHING between Perrie and I. I swear, she's nothing to me. I don't have any kind of contact with her now. We... Or no, acutally there never even was a 'we'. But I just want you to know that I really don't care for her" Sa Zayn samtidigt som han gjorde rörelser med sina händer, så som man gör när man förklarar något. Jag sucka djupt funderande.
- "You didn't have to cut all conections with her. I don't have anything against her...". Zayn titta ner på marken och bet sin underläpp. "But.... I'm kinda glad you did" Sa jag sedan och log. Zayn titta upp på mig och log snett.
- "Great" Sa han. Vi börja sedan gå in, tillbaks till dom andra.
Jag var så glad så att min mage gjorde volter, av glädje. Jag sucka av lättnad. En stor tyngd hade lyfts från mina axlar. Det va skönt att veta att Zayn inte hade något på gång med Perrie. Jag vet att jag sa att jag inte brydde mig, men, hallå. Lite bryr jag mig.
Vem vet, nåndag kanske jag och Zayn blir tillsammans igen.

Tre dagar senare:

En varm vind svepte förbi och jag kände hur håren på min kropp reste sig. Jag frös inte. Det var bara en skön rysning. Mitt hår var upsatt i en hästsvans med sneluggen ute. Jag hade en tunn scarf runt min hals. Jag hade också ett mörkblått linne och en vit öppen kofta, och sedan mjukis byxor, men dom var uppdragna till mina knän. Jag hade min älskade kamera i mina händer och kamera bandet runt min nacke.
Jag stog på en bro. Härifrån hade jag perfekt utsikt. Jag såg London eye som såg heelt fantastisk ut. Vi måste åka den någongång. Jag undrar hur det skulle se ut på vintern... Med snö täckt över den och alla ljus runt den. Tänk att åka den på vintern med sin pojkvän eller flickvän. Det skulle säkert vara magiskt.
Big Ben var bara runt hörnet. Big Ben är otrolig. Jag får rysningar varje gång jag kollar på den. Tänk hur gammal den är. Liksom Big Ben har representerat England i århundraden. Facinerande!
Jag kunde till och med se London bridge. Och en kommentar om den, herregud vad 'classy' England är! Liksom till och med deras broar är sofistikerade.
Solen lyste stark och högt uppe på himlen. Den spegla sig i det blanka glittrande vattnet.
Jag var ute just nu för att filma lite för en youtube video. Jag skulle filma massa delar av London. Typiska England saker som t ex, Big Ben, London eye osv.
Jag hade filmat runt i London i två timmar nu och skulle nu åka hem. Hmm. Hem. Mitt hem här i London. Eller ja, mitt och Annas för att vara exakt.
Det kändes så konstigt att säga 'hem' här. London är mitt hem nu. Jag kunde inte ro för att le och fick lite rysningar. Jag skulle inte ha det på något annat sätt.

Jag kom in till lägenheten och hörde massa skratt från vardagsrummet. Har vi gäster? Varför smsa Anna mig inte? Jag drog upp min mobil från fickan. Ett nytt sms från Anna. Oj. Det stog att Niall och några andra skulle komma hit. Efter jag tagit av mig skorna tog jag med min kamera och gick in till vardagsrummet. Runt soffbordet satt Niall, Anna, Harry, Louis och... En tjej... Louis hade sin arm på hennes axlar. Eleanor!

- "What's up guys?" Sa jag så alla titta på mig.
- "Hey" Sa dom i mun på varandra. Jag gick fram till alla och krama dom.
- "Hey you're Eleanor, right?" Fråga jag när jag kom fram till Eleanor. Hon reste sig upp och hade ett stort leende på sitt ansikte.
- "Yeah and you're Cissi" Sa hon.
- "It's so nice too finally meet you, Louis have told me loads of things about you!" Sa jag medans vi kramades.
- "Same here! The guys have been telling so many stories about you and Anna!" Sa hon. Jag skratta.
- "Haha really" Sa jag.
- "Yeah, you two are much prettier then what they described". Jag titta på killarna.
- "Damn how did you fail at describing us?" Fråga jag och Eleanor och Anna skratta.
- "Louis have shown be pictures of you, and to be honest he's lucky to have you" Sa jag och log.
- "Well I'm lucky to have him too" Sa hon och log. Hon och Louis fick ögonkontakt och dom log gulligt mot varandra. Aaww...
- "I'll be right back" Sa jag och lämna vardagsrummet. Jag gick in till mitt rum och la min kamera på min säng. Jag gick fram till spegeln och släppte ut mitt hår och kamma det. Tjejerna hade så fina kläder så jag tänkte byta om. Eleanor hade på sig en mörkgrön skjort/väst med svarta leggins. Och Anna hade ett vitt fint linne med en ljusbrun liten cardigan och ljusa jeans shorts. Jag gick in till min walk in closet och väljde ut ett grått linne en en svart vit rutigt skjorta över och mörka jeans shorts. Jag tog på mig dom och gick sedan glatt ut ur rummet.
När jag kom till vardagsrummet så satt bara Louis, Harry och Niall där.
- "Where's all the ladies at?" Fråga jag.
- "That's what he said" Sa Harry och flina. Alla kolla på honom.
- "That doesn't even make any sense" Sa jag.
- "And it wasn't even funny" Tilläggde Louis.
- "How did it not make sense?" Fråga Harry.
- "You can't be a guy and say 'that's what he said'" Sa Niall.
- "Woah, okay" Sa Harry och lyfte sina händer i besegran. Jag skratta.
- "Oh, they're in the kitchen" Sa Louis.
- "Probably talking about girl stuff, like shoes and makeup" Sa Niall och fåna sig.
- "That so sterotypical..." Sa Harry.
- "Yeah, Niall, they're probably talking about shoes" Sa jag sarkastiskt och himla med ögonen medans jag gick in i köket.
- "And the new white Lamborghini with red stripes! Ah! Love it!" Hörde jag Anna stöna ut.
- "Yes omg! And have you seen the tires? The outside of it is silver, real too!" Utbrast Eleanor.
- "Omg! It must cost a fortune though" Sa Anna och suckade.
- "Yeah, waaaay out of our league" Sa Eleanor och suckade instämmande. Jag höjde ena ögonbrynet. Jag gick snabbt tillbaks till killarna.
- "Just so you know, they're talking about cars" Sa jag snabbt, sen gick jag snabbt tillbaks till tjejerna.
- "What are you talking about?" Fråga jag och satte mig bredvid Eleanor, mitt emot Anna. Vi hade en sån här bar bänk som var avlång. Älskar den.
- "The new Lamborghini model, have you seen it yet?" Fråga Anna.
- "Don't think so, but I'll check it out later".
- "So what's your dream car?" Fråga Eleanor. Jag funderande en stund tills jag kom på.
- "A blank white Audi r8. And I want the registration number to be my name's in sparkles" Svara jag.
- "Hell yes! Dream big!" Sa Eleanor och vi highfivades.
- "Hi girls" Hörde jag plötsligt Louis säga. Han kom in i köket med Harry och Niall bakom honom i ett led. Louis gick fram och krama om El bakifrån och gav henne en puss på kinden. Asså det gör ont så söta dom är.
- "So what's the plans for today?" Fråga jag.
- "I don't know.. It's sunny outside" Sa Niall.
- "I know!" Sa Harry. Alla vände sig till honom.
- "What about the beach?". Vi alla kolla på varandra och tänkte exakt samma sak.
- "Definantly" Sa Anna.

Kom på att vattenpipa på engelska betyder ''Sheesha'', men jag skrev ''waterpipe'' så det kanske blev lättare att förstå
Förlåt igen för den usla uppdateringen! Har inte haft så mycket tid och min ipad (som jag skriver allt på) har haft lite problem. MEn nog med ursäkter!
Vill verkligen komma igång igen med skrivandet och novellen! Jag menar det är pinsamt, det har snart gått ett år och är inte ens klar med min första novell -.-'

Någon kommentera att en läsare borde komma in i novellen och det har jag tänkt mycket på och snart kommer mer information om det! :D (hint: Harrys flickvän ;))

KRAM PÅ ER ALLA SOM LÄSER! Tack så sjukt mycket!

- "Chilllllaaa! Det kommer gå bra. Bara gå ut och ha kul. Din syster kommer ju hit så det kommer ju också vara kul. Vi kan visa runt henne här i London" Sa Anna och log.
- "Haha kolla på dig!" Sa jag och skratta. "Pratar som att vi har bott här i månader!". Jag och Anna skratta.
- "Aja men vi är London människor nu så vi vet mer om London än din syster i alla fall" Sa Anna.
- "Haha sant...".
När vi blev klara med att packa ut laga Anna lite mat medans jag hitta en bra film att kolla på. Vi bestämmde oss att kolla på "Lol". Den sägs vara asbra.
Efter det gick vi ut en runda. För vi hade inget bättre för oss. Och det va ljust ute ganska länge eftersom det var sommar så varför inte.
När vi kom hem så somna jag så fort mitt huvud nudda kudden.

Bild 1: Nikitas kläder. Bild 2: Nikolinas kläder.

10 dagar senare:

Ikväll skulle vi på One Directions konsert. Åh herregud.
Dom senaste dagarna har vi mest varit ute, njutit av London livet. Vi hade till och med hyrt en bil, så länge tills vi köper våra egna.
För några dagar sen upptäckte vi att det fanns en jaccuzzi på taket av där vi bor. Sjukt härligt. Så härligt livet kan vara ibland. Och ibland inte.
Vi har handlat mycket. Speciellt nu när min lillasyster var här. Vi hade köpt en massa saker till våra familjer som Nikolina sen ska ta hem med sig till Sverige.

Men här kommer några dåliga nyheter. Jag och Gabriel har gjort slut. Vi bestämmde att "long distence" förhållande inte var en bra idé. Så därför är det nu slut och jag är singel... Suck.

Just nu satt Anna på soffan och rökte vattenpipa. Hon njöt säkert av det här. Att se mig lida. Det kommer kännas hur konstigt som helst att se killarna på scen. Det känns som att jag stalkar dom på något sätt. Flyttar till London sen går man på deras konsert...
Jag ville verkligen inte gå. Jag har den här känslan i min mage som bara... Nä alltså det är obehaglit. Jag kanske bara var nervös dock.

Jag hade på mig en grön skjorta med uppvikta armar och svarta shorts. Skjortan var in tuckad i shortsen. Sen hade jag en mellanstor platt väska. Eller den var mer som en plånbok. Ville inte se FÖR festlig ut. Nikolina däremot hade en grå kofta och leggins som hade englands flaggan tryckt på sig. Hon tog längre tid på sig och hon är bara 11!

- "Hörru Nikolina kan du skynda dig innan vi kommer försent?" Ropa jag högt nog för henne att höra.
- "Snart vänta!" Ropa hon tillbaks från toan. Jag suckade lätt och luta mig mot ytte dörren.
Jag hörde fotsteg slå mot trägolvet och nu stog en överexalterad Nikolina framför mig. Hon tog på sig sina svarta converse medans jag öppna dörren.
- "Ha så kul!" Ropa Anna och skratta onskefullt.
- "Up yours!" Ropa jag glatt tillbaks. Nikolina tog sin kamera och gick ut.
- "Lås dörren! Ses snart!" Ropa jag in mot lägenheten och stängde dörren.
Vi åkte ner för hissen och gick med snabba steg till parkeringen och bilen. Jag måste erkänna att jag var hyffsat bra på att köra på Londons vägar. Jag backa ut bilen ur parkeringen och misslykades med att märka en annan bil som nästan körde på oss. Ett högt tut kom från den bilen och jag tvärstanna så man hörde bildäcken skrika mot asvalten.
- "HERREGUD försöker du ta livet av oss eller?!" Utbrast Nikolina. Okej jag sa att jag var hyfsat bra. Inte den bästa. Jag tog ett djupt andetag och körde ut igen sakta men säkert.
Arenan var inte så svår att hitta eftersom vi kört förbi den en massa gånger. När vi kom fram efter ungefär 20 minuter så parkera jag i ett garage och vi skynda oss ut till alla skrikande tjejer. Vi ställde oss smabbt i kön och jag slängde en blick på min mobil. Klockan var 18.30, konserten börjar om en timme. Borde dom inte öppna nu?
Just då börja alla röra sig framåt. Jag tog tag i Nikolinas hand så jag inte tappar bort henne bland allt kaos.
Vi kom till personen som tog hand om biljetter och jag gav honom vår. Han drog av en liten pappers bit och gav den tillbaks.
Några steg senare var vi inne i den gigantiska arenan. WOW. Den var mycket större än Globen.
Jag kolla på biljetten och försökte hitta vår plats. Läktare 4, sektion 309, plats 888 och 889. Vi knalla förbi alla tjejer och hitta äntligen våra platser. Jag titta runt mig. Hmm... Vänta. Jag kolla på biljetten igen och såg ordet "Nose bleeding sektion". Åh gud. Satt vi på näsblödnings avdelningen?
- "Niko, du vet väl att det här är näsblödnings avdelningen?" Fråga jag högt.
- "Öhh...". Jag suckade.
- "Det är i alla fall bra plaster!" Sa Nikolina. Sant. Vi var högst upp. Och nu är det absolut ingen chans att dom kan se oss! Fantastiskt!
Jag satte mig ner. Snart skulle killarna gå på. Snart skulle tusentals tjejer skrika lungorna av sig. Jag kände mina handflator bli fuktiga. Jag sväljde. Det här är inte konstigt alls...

Det har gått ungefär två timmar och konserten var snart slut. Det hade gått asbra, killarna lät otroligt och jag hade blivit mycket mer avslappnad. Nu kan man ju bara njuta. Dessutom så märker man att Nikolina har the time of her life.
Killarns sjöng klart den sista tonen av ''Summer love''. Tjejers skrik fyllde arenan.
Killarna drog efter andan och Liam börja prata.
- "So, I'm sad to say there's only one song left to sing" Sa han. Alla tjejer suckade och buu:a.
- "BUT!" Sa han sedan. "We are going to do something we've never done before... You wanna know what it is?". Tjejerna börja skrika ännu en gång. Jag blev genast förvirrad. Vadå ska dom sjunga en extra låt kanske?
Killarna skratta av allas exalterade svar.
- "Alright" Sa Louis och drog efter andan. "Two very lucky fans will get to meet us backstage and get moved to sit here right in front of the stage!" Sa Louis. Mina ögon spärrades upp och massa tjejer drog efter andan. Det kändes som att jag skulle få tinnetus av allt skrikande.
- "Vad menar dom?" Fråga Nikolina.
- "Två fans kommer bli förflyttade och stå längst fram och sedan träffa killarna backstage!" Sa jag.
- "OMG!! Tänk om det blir vi!". Jag skratta.
- "Haha det tvekar jag starkt. Vad är oddsen? Det finns hudratusentals fans här inne och jag tvekar att dom väljer oss" Sa jag. Dessutom så hatar väl inte Gud mig SÅ mycket... Hoppas jag.
- "So I'm gonna randomly pull out two seat numbers" Sa Louis och stoppa sin hand i en stor skål som det fanns massa pappersbitar i. Han rörde runt med handen och spänningen i arenan var stark. Just nu tänker alla i den här arenan exakt samma sak. Att deras plats kommer bli uppropad. Alla höll andan och Louis drog äntligen upp en lapp. Han läste upp platserna och jag hörde han säga:
- "Sektion 309, seat 888 and 889!". Mitt hjärta sjönk. Jag kände Nikolina dra i min hand. Det kan inte vara sant! Hörde jag rätt?! Åh Gud NEJ! Alla titta runt och det tog inte lång tid förns ljuset hitta oss. Jag blev genast bländad. En obehagligt känsla växte inom mig. Jag hade tusentals svartsjuka tjejer stirrande på mig. Jag kolla ner på killarna. Dom verka inte se riktigt vem jag var. En vakt kom fram till mig och Nikolina och eskotera oss ner längst fram. När vi var nära scenen nog såg jag hur killarnas ansikts uttryck ändrades totallt. Blicken dom hade var obeskrivlig. Lycka men ändå chockade. Speciellt Harry och Zayn. Snabbt nog växte ett brett leénde på Liam och Louis' ansikte. Jag log mot dom.
Vi ställde oss bakom stängslet och massa tjejer gratta oss.
- "Congratulations!" Sa Liam och bröt isen satt säga.
- "Whats your names love?" Fråga Louis och flina. Jag skratta och ropa mitt namn, snabbt efter mig ropa Nikolina sitt.
- "Beautiful names! Are you sisters?" Fråga Liam.
- "Yepp!" Ropa vi.
- "You are two very lucky fans!" Sa Niall. Jag skratta och gjorde en grimars mot han när ingen såg. Han skratta men kunde inte göra något tillbaks för alla skulle se.
- "Anything you wanna say, Harry, Zayn?" Fråga Louis. Zayn hosta lätt.
- "Oh umm.. Congrats!" Sa Zayn med sin starka brittiska dialekt.
- "Yeah, congrats! Enjoy the show" Sa Harry. Jag log mot honom och han log lite tillbaks. Jag slängde en blick på Zayn som log osäkert mot mig. Jag log lite mot honom.

Dom fortsatt konserten och sjöng den sista låten. Zayn och Harry kolla på mig hela tiden. Eller mest iaktog. Dom var nog chockade och undra vad fan jag gör här. Dom får väl sin förklarning snart nog.
Killarna gjorde sin lilla bugning och sprang sedan av scenen. Alla börja skrika men drog sig tillbaka utåt. En vakt kom och hämta mig och Nikolina. Vi följde han backstage, och här såg man många bekanta ansikten. Men jag hann inte hälsa utan vakten tog oss till ett rum där vi skulle vänta på killarna. Rummet var helt vitt, en röd soffa mot väggen och en liten tv framför den. I hörnet stog ett bord och på den fanns det massa snacks och drickor. Precis bredvid bordet på golvet såg jag att en minikylskåp stog.
- "Nice..." Sa Nikolina och satte sig i soffan.
- "Japp.." Instämde jag och sjönk ner bredvid henne. Jag vill inte vara här. Kan jag inte bara springa ut? Jag vill fly. Ett riktigt fan som vill vara här förtjänar att träffa killarna. Inte jag. Vad ska jag ens säga? Det kommer bli så sjukt pinsamt.
Jag såg i ögonvrån att Nikolina vände sitt huvud mot mig.
- "Varför är du inte glad? Jag trodde du skulle vara glad över att träffa killarna igen! Speciellt Zayn" Sa Nikolina.
- "Ja, jo, Niko, det är komplicerat förstår du".
- "Nä jag förstår inte". Jag sucka tyst och kolla på Nikolina.
- "Du förstår när du blir lite äldre" Sa jag och klappa henne på huvudet. Hon gav mig en sur blick men det ändrades genast när fotsteg hördes utifrån. Handtaget på dörren vreds och jag ställde mig upp. Bakom dörren kom nu Liam, Louis, Harry, Niall och Zayn in. Killarnas ansikte lös upp när dom såg mig och jag log brett. Snart fylldes rummet med killparfym.
- "Guys!" Skratta jag och krama om Liam hårt.
- "I can't belive you're here!" Utbrast Liam.
- "Yeah what the hell are you even doing here?" Fråga Louis när jag krama honom.
- "Well... If you must know... We moved here!" Sa jag och log medans jag krama om Niall.
- "You and your sister?" Fråga Harry.
- "Lol no! Anna and I" Sa jag medans jag och Harry kramades.
- "What?!" Utbrast alla utom Niall. Alla vände sig mot Niall.
- "Niall you knew about this?" Fråga Zayn.
- "Well.. Yeah".
- "When did you plan on telling us?" Fråga Louis.
- "I didn't. Anna and Nikita were gonna do it" Svara Niall. Nu titta alla på mig.
- "And when were you guys planning on telling us?" Fråga Liam.
- "Um... We were gonna surprise you!" Sa jag. Jag vände mig om mot Zayn och log svagt mot han.
- "Yeah sure" Hörde jag Louis skratta bakom mig samtidigt som jag och Zayn kramades lätt. Awkward... Jag kände den bekanta doften av parfym som Zayn alltid bruka ha på sig. Jag måste erkänna att den fortfarande gjorde mig knäsvag. Efter vi kramats gick jag fram till min syster och la min hand på hennes axlar.
- "Guys, Nikolina here is a reaaallly big fan" Sa jag och log.
- "Vad sa du om mig?" Fråga hon och titta förvirrat upp på mig.
- "Niko du kan ju lite engelska. Jag sa att du var ett stort fan". Louis böjde sig ner.
- "Well hi Nikolina! Thats a pretty name you got there" Sa han och log. Nikolina kolla på mig.
- "Han sa att du hade ett fint namn".
- "Oh, thanks" Sa hon och fnissa.
- "Want a hug?" Fråga Louis.
- "Yes!" Svara Nikolina och log som en solstråle.
- "Haha aww she's sweet" Sa Liam.
- "Haha yeah" Sa jag.

Nikolina fick en kram av alla killarna som föressten lukta så himla gott som vanligt. Vi satt i ungefär en timme och bara snacka. Alla skratta, speciellt Niko. Hon måste vart så himla glad. Vi skratta, åt godis, busa lite, skratta lite till och hade kul. Nästan som det bruka vara. Nästan. Bara att Anna inte var här och det var fortfarande spänt mellan mig och Zayn.
Sen var vi tvugna att gå. Tiden var slut. Men vi bestämmde att vi skulle träffas så fort killarna var lediga igen, det var om några dagar. Dom skulle resa runt till olika städer i England och göra konserter och några radio shower. Som en mini turné. Sen kan dom äntligen njuta av sommaren. Förhoppningvis med mig och Anna.

Ajo tjena! Jag är tillbaka från de döda.. Saknat mig? Inte? Ok. 

Hehe skojar bara... Asså jag tvekar snart att det ens är någon som läser xD Förlåt! Jag säger hela tiden att jag ska bli bättre på uppdatering men failar alltid. Jag lovar att försöka!

SÅ! Nu vill jag verkligen veta vada ni tycker om det här kapitlet! Var det en chock? Var den för orealistiskt? Gilla ni den? Va den dålig? 
För att innan jag börja med novellen så var det här en av dom största sakerna som skulle hända. Så nu när jag äntligen har skrivit det så vill jag veta om det blev bra eller inte :)

Och jag älskar er seriöst för era snälla kommentarer! Ni är bäst! 

//Cissi .xxx

Senaste:

- "Okej men ni har visat att ni verkligen förtjänar" Sa min mamma och hämta fram ett kuvert bakom sig. Annas mamma gjorde också det.
- "Förtjänar vad?" Fråga Anna.
- "Det här" Sa Annas mamma och gav det kuvertet hon hade till Anna. Min mamma gav mig det andra kuvertet. Det var ett helt vitt vanligt kuvert men det stod "NIKITA" och "ANNA" på dom med stora bokstäver. Jag höjde ena ögonbrynet och slet upp kuvertet. Jag tog upp något som kändes som en..... Biljett!
- "OMG!!" Skrek jag och Anna i kör. Vi kolla på varandra och höll upp biljetterna. I kuvertet fanns också pengar, jätte mycket pengar.
- "Tjejer" Sa min mamma.
- "Ni ska flytta till London" Sa Annas mamma. Vi skrek. Mycket.

Byggnaden dom ska bo i.

Vardagsrummet och köket

Bild 1: Annas rum. Bild 2: Nikitas rum.

Bådas egna badrum.

 Anna's perspektiv:

Jag och Nikita slog oss ner på våra platser i flygplanet. Förra veckan fick vi reda på att vi skulle flytta till London. Hela veckan hade vi packat, sagt hejdå och njutit av våra sista timmar med våra familjer. Det var perfekt tid att flytta eftersom i förrigår hade vi skolavslutning. Alla var jätte avundsjuka att vi skulle flytta till London.
Min och Nikitas mammor hade fixat en lägenhet till oss som redan hade möbler, och dom hade fixat tillfälliga jobb hos ett café. Men våra mammor hade redan betalat för hyran dom tre första månaderna.
Allt var perfekt och vi skulle börja jobba om två veckor.

Jag titta på Nikita som höll på med sin mobil, hon var inne på Twitter. Hon skrev en tweet och stängde av mobilen.
Jag satt längst in till fönstret, Nikita satt bredvid mig och bredvid henne satt en kille, han var ganska söt.
Vi flög just nu i första klass, lyxigt som attans! Men det kändes lite onödigt eftersom vi bara skulle åka i typ 2 timmar. Men våra mammor ville att vi skulle ha det bra så dom var ju bara tvugna att köpa första klass... Men hey, jag klagar inte!
Piloten sa att man skulle sätta på sig säkerhets bälterna samtidigt som den säkerhetsbälte-lampan lyste. Mina var redan på så jag luta mig tillbaks. Jag kände flygplanet åka snabbare och snabbare och snart lyften den upp.

Någon ropa mitt namn gång på gång jag öppna ögonen. Jag såg Nikita putta på mig.

- "Vakna idiot vi ska landa nu!" Sa hon.
- "Hur länge sov jag?" Fråga jag och gäspa.
- "Ungefär en halvtimme".
- "Aha oj...".
- "Haha aa... Jag och Oliver prata just om hur kul det skulle vara i London" Sa Nikita och log samtidigt som killen bredvid henne böjde sig fram och log mot mig.
- "Tjena" Sa han.
- "Eh.. Hej".
- "Så är det första gången ni två åker till England?" Fråga Oliver.
- "Nej, vi har varit här två andra gånger. Första gången var vi typ 15" Svara jag.
- "Vi hälsa på en kompis" Tilläggde Nikita.
- "Och andra var med vår klass, i nian" Sa jag.
- "Nice".
- "Du då?" Fråga Nikita.
- "Andra för mig. Första gången var med min klass" Sa Oliver och log. Jag log och satte på mina beats hörlurar och lyssna på musik med låg volym. Snart sätter vi fot på Londons mark!

När vi gick av planet sa vi hejdå till Oliver som skulle träffa några vänner. Det första jag och Nikita gjorde (efter vi hämtat våra väskor) var att hitta en starbucks. Vi beställde båda två milkshakes. Dom var hur goda som helst! Sen gick vi till parkeringen och såg en taxi som stog och vänta på oss. Han visste redan vart vi skulle så vi behövde inte visa adressen.
Så nu var vi påväg till vår lägenhet. I London. Gud vad kul det skulle vara här. Nu behöver vi inte skynda med att hinna göra alla roliga saker, nu bor vi ju här och har all tid i världen!
- "Jag längtar till att få se lägenheten!" Sa Nikita ivrigt som satt bredvid mig.
- "Jag med! Hoppas att den har balkong med fin utsikt!".
- "Ja shit..". Bilen stanna och jag titta ut genom fönstret. Framför mig stog en stor vit byggnad. Jag gissa att vi skulle bo här. Jag och Nikita hoppa ut ur bilen och tog våra väskor, men vi hade typ tre stora väskor var så taxichufören hjälpte oss.
När chufören hjälpt oss och gick ner så titta jag och Nikita ivrigt på varandra. Nikita som hade nyckeln tryckte in den i nyckelhålet och öppna dörren. Vi släpa in våra väskor och stängde dörren. Vi tog snabbt av oss skorna och börja utforska lägenheten, men lämna våra väskor vid dörren.
Det första som slog mig var hur modernt allt såg ut, men ändå väldigt hemtrevligt. Det var mörka trägolv, över hela rummet och två trä pelare vid vardagsrummet. Direkt när man kommer in så ser man vardagsrummet. Lite vänster åt rummet fanns en tv på väggen och soffor. Bredvid det fanns det liksom fotöljer i en ring, så man kunde sitta och prata. Jag drog efter andan och gick in till vänster som visa sig vara köket. Mina ögon spärrades upp och min haka flög ner i marken. Köket var ENORMT! Och lyxigt! Allt var silvrigt och gjort av rostfritt stål.

- "OMG!" Skrek nu Nikita bakom mig. Jag vände mig om och hon hade händerna för munnen och stirra på köket.
- "Det här är perfect!" Skrek jag.
- "Jag vet! Tänk hur mycket vi kan baka här! Vi har ju jätte stor plats!".
- "Haha jag vet!".
- "Okej jag vill se sovrummen nu!" Tjöt Nikita exalterat.
- "Jag med!". Vi halvsprang ner för en stor korridor och stanna när två dörrar stog mitt emot varandra. På ena dörren fanns det en lapp som stog "ANNA" och på den andra stog det "NIKITA". Vi log stort mot varandra och jag öppna sakta dörren som var till mitt rum. Så fort jag kom in så pep jag till. Vid högra sidan fanns det en stor dubbel säng med vita lakan och ett vit duntäcke. Det fanns små gråa kuddar på sängen också. På varsin sida av sängen fanns två svarta nattduks bord. Precis framför sängen satt en liten svart fotölj. Den hade inget ryggstög eller armstöd. Gardinerna på fönstret bredvid sängen var gråa och ljuset utifrån lös in i rummet. På sängens väntra sida under fönstret fanns det en sån här stor sandkudde man kunde sitta på. Längre framför sängen fanns en plastma tv på väggen och ett litet trä bord. På andra sidan rummet fanns en smink-byrå och en stor spegel. Bredvid dörren jag kom in i fanns en annan dörr. Jag gick fram och öppna den. Ett stort leénde lekte på mina läppar. Jag hade mitt egna badrum! Bänkarna och handfatet var liksom gjord av vit sten. Jag gick ut ur badrummet och kolla runt i rummet. I hörnet fanns två trä dörrar. Jag gick fram till dom och öppna sakta samtidigt som jag snegla in. Jag flämta stort. Inte nog med att jag hade ett eget badrum, jag hade också min alldeles egna walk-in-closet! Jag gick in i och snurra runt ett par varv. Den här lägenheten är perfekt!
Jag gick ut ur rummet för att se hur Nikitas rum såg ut. Hela rummet var täckt med ljus lila färg och hela golvet var en stor beige matta. Passar henne eftersom hon avskyr att gå barfota på golv. Hon hade en stor vit dubbelsäng som jag. Med duntäcke och kuddar. På båda sidorna av sängen fanns det två trä nattduks bord. Gardinerna var liksom gul/beige färgade. Framför ett fönster satt en stol och ett litet bord och en spegel så man kunde sminka sig. Framför sängen fanns två fotöljer mitt emot varann, i mellan dom satt ett litet bord/kudde. Och framför den hängde det en platsma tv på väggen. På högersidan av den väggen teven hängde på fanns en dörr. Jag öppna den. Det var dörren till hennes badrum. Det såg exakt ut som mitt. Jag gick ut och i hörnet av rummet fanns två vita trädörrar stängda. Jag visste redan va det var så jag öppna dom ivrigt. Japp, en walk in closet.
- "Ditt rum är så coolt" Sa Nikita som kommit tillbaks från mitt rum.
- "Ditt med".
- "Asså åh kan du fatta att vi har egna walk in closets OCH egna badrummar?!" Tjöt Nikita.
- "Faktist inte! Det här huset är perfekt!" Sa jag och skratta.
- "I know! Men nu är det bäst att vi packar upp" Sa Nikita och gick ut till hallen för att hämta sina väskor. Jag följde efter.
När vi släpat alla våra väskor till våra rum tog jag upp min stero och satte igång den. Jag börja spela Swedish House Mafias album.
- "Yeeeah man!" Hörde jag Nikita ropa från sitt rum. Jag skratta och börja ta ut allt.

Vi hade precis packat ut allt och satt vid köket.
- "Ey?" Sa Nikita plötsligt.
- "Vad?".
- "Hur länge har den här champangen stått här?". Hon peka på en champange flaska och två vinglas. Jag höjde mina ögonbryn.
- "Den måste väl varit här från början?" Sa jag. Nikita tog upp pappret som var bredvid den.
- "Det står såhär: 'Hej älsklingar! Hoppas ni gillar er nya lägenhet! Ta väl hand om den nu, vi litar på er.
Pussar och Kramar från mammorna. Ps, eftersom ni båda är 18 nu så tänkte vi att lite champange inte skulle skada, det är er inflyttnings present ;)' " Läste Nikita.
- "Åh dom är för snälla" Sa jag och hade lust att gråta. Glädjetårar, såklart.
- "Jag vet, saknar dom redan" Sa Nikita.
- "Aa... Men öppna den nu" Sa jag och nicka mot champangen. Nikita log brett och poppa ut locket på flaskan, sen hällde hon till oss.
- "För vårt nya hem" Sa jag och höll upp mitt glas.
- "Hoppas vi kommer skapa fina minnen här" Sa Nikita.
- "Amen to that" Skratta jag och vi skåla. Jag tog ett sip. Åh, det var faktiskt gott. Jag trodde den skulle smaka som öl, men den var förvånadsvärt god. Smaka nästan som Cider, fast man kände alkohol smaken tydligare.
- "Vet du vad vi måste köpa?" Fråga jag.
- "Ne vad?".
- "En vattenpipa". Nikita skratta.
- "Vi får väll leta efter en imorgon" Sa Nikita och log.
- "Japp! Men nu ska jag bara ringa Niall snabbt" Sa jag.
- "Visst, ska ringa Gabbe på skype nu ändå".
- "Great". Jag gick och satte mig på soffan framför teven och ringde Niall.

2 dagar senare:

Nikita's perspektiv:

Jag låg på soffan och smaska på glass medans jag klicka runt bland kanalerna. Jag hade blivit lite mer vanare nu med engelsk TV. Anna var ute och handla vid en kiosk som låg ungefär tio minuter ifrån vårt hus, om man gick.
Jag och Anna hade båda redan ett körkort som vi tog i Sverige. Jag klara testet en vecka efter jag fyllde 18, och Anna klara det ungefär två veckor efter hon fyllde 18. Men hon börja en vecka efter sin födelsedag.

Jag hörde viber ringsingalen plötsligt komma från min mobil. Jag sträckte mig efter den och titta vem som ringde. Min syster. Jag höjde ena ögonbrynet och svara.
- "Ello lovlies!" Sa jag.
- "Haha Nikita sluta va så konstig" Hörde jag min lilla syster, Nikolina säga från andra änden. Nu var hon 11 år.. Nästan alla har åldrats med ett år.
- "Förlåt då" Skratta jag. "Så hur mår du?".
- "Bra! Hur är det i London?".
- "Omg du kommer dö om du kommer hit, vår lägenhet är sååå stor och lyxig! Jag har min egna walk in closet och badrum!".
- "Åh jag vill se!".
- "Jag skicka bilder till mamma så hon kan visa".
- "Okej. Men Nikita?".
- "Mm?".
- "Jag har jätte bra nyheter!".
- "Haha jaha? Vad är det? Har du äntligen fått en pojkvän?" Retades jag.
- "Haha nej!" Sa Nikolina och fnittra. "Jag har One Direction konsert biljetter i London!". Jag satte i halsen på min glass och börja hosta.
- "VA?!" Skrek jag.
- "Jag vet det är fantastiskt eller hur?!" Ropa Nikolina.
- "Vem ska du gå med då?" Fråga jag.
- "Eh... Jag tänkte att jag kunde bo hos och du eller Anna kan följa med...?".
- "Är du allvarlig?! Niko jag kan inte gå på deras konsert!".
- "Jo men komigen! Det var jätte längesen du och jag var på en konsert ensamma! Och jag vill verkligen gå på en One Direction konsert!". Jag suckade. Jag vet hur mycket hon vill åka på deras konsert, det vet jag verkligen...
- "När är den?" Fråga jag och sucka.
- "Nästa vecka på fredag". Det var tisdag idag så konserten var om typ 10 dagar...
- "Och när kommer du?". Jag kunde nästan höra hur Nikolina fick brett leénde på sina läppar.
- "Jag tänkte typ om tre dagar?" Sa hon glatt.
- "Hur ska du få flygbiljett då? Tänk om allt är fullbokat" Sa jag.
- "Eh, jo, mamma var liksom säker på att du ska säga ja så hon har redan köpt biljett till mig... Hehe...". Jag slog med min hand i pannan.
- "Tänk om jag sa nej!" Sa jag och sucka.
- "Ja, men nu gjorde du inte det!" Sa Nikolina och skratta. Åh. Jag hatar henne.
- "Aja okej men du kan ju inte flyga hit ensam?".
- "Ne jag vet. Floyd ska flyga med mig, sen flyga hem på direkten".
- "Jahop. Det är ju liksom inte slöseri med pengar?".
- "I know" Sa hon ock skratta. "Så vi möts på flygplatsen på fredag?".
- "Visst, smsa mig när ert plan landar" Sa jag och log.
- "Okej, saknar dig, puss".
- "Saknar dig med, ses snart. Puss". Och med det la vi på. Jag sucka lätt och la mobilen på soffbordet. Så om tre dagar kommer min lilla syster hit... Treeevligt...
Jag hörde plöstsligt ytte dörren öppnas och påsar som krassla.
- "Har du inte låst dörren kvinna? Tänk om vi blev rånade!" Sa Anna samtidigt som jag reste mig upp för att hjälpa henne med påsarna.
- "Ja, men nu blev vi inte det!" Sa jag och log. Anna stanna till och kolla konstigt på mig.
- "Vad?" Fråga jag.
- "Du påminner mig om din syster" Sa hon och tog av sig skorna. Jag fortsatte in i köket och la påsarna på bänken.
- "Lol... På tal om min syster, hon kommer hit på fredag!" Sa jag.
- "Va?! Varför?" Ropa Anna från hallen.
- "Hon har biljetter till killarnas konsert och vill att jag ska följa med henne". Anna kom in en aning andfådd och hjälpte mig att packa upp allt från påsarna.
- "Ha-ha på dig" Sa Anna och flina.
- "Haha shut up. Tror du jag vill gå på deras konsert? Kommer ju bli as pinsamt!".
- "Men hur stor är chansen att dom ser dig?". Jag tänkte efter lite.
- "Okej ganska liten, men ändå! Kommer kännas konstigt att titta på dom medans tusen andra tjejer skriker deras namn... Tänk om någon av deras fans känner igen mig!".
- "Chilllllaaa! Det kommer gå bra. Bara gå ut och ha kul. Din syster kommer ju hit så det kommer ju också vara kul. Vi kan visa runt henne här i London" Sa Anna och log.
- "Haha kolla på dig!" Sa jag och skratta. "Pratar som att vi har bott här i månader!". Jag och Anna skratta.
- "Aja men vi är London människor nu så vi vet mer om London än din syster i alla fall" Sa Anna.
- "Haha sant...".
När vi blev klara med att packa ut laga Anna lite mat medans jag hitta en bra film att kolla på. Vi bestämmde oss att kolla på "Lol". Den sägs vara asbra.
Efter det gick vi ut en runda. För vi hade inget bättre för oss. Och det va ljust ute ganska länge eftersom det var sommar så varför inte.
När vi kom hem så somna jag så fort mitt huvud nudda kudden.

 Tjenare allihopa!
Ja som ni ser har jag inte lagt nytt kapitel på över en månad... Oups.. Men för att vara ärligt så har jag inte orkar skriva nytt kapitel... Jag vill skynda och skriva klart novellen men det är en lång bit kvar ._. Men i alla fall... Efter den här novellen tar jag en kort paus. Men det är säkert om någon/några månader. Så jag kommer finnas kvar ett bra tag :)

TACK SÅ HEMSTK MYCKET för att ni fortfarande läser och står ut med min usla uppdatering. Jag uppskattar verkligen det! Kramar på er alla! <33

//Cissi .xx

Vi sa våra låååånga hejdån. Jag gav Niall min adress och sa att han skulle ringa om han inte kunde hitta hit. Men jag tror att någon skulle köra honom så det går nog bra. Sen gick vi ut där vi mötte Gabriel.
Det här är bra. Bara en månad knvar tills vi träffar dom igen! Eller aa, för mig är det ju några timmar, men för dom andra.
- "Juste, Nikita" Sa jag medans jag, Nikita och Gabriel promenera hem.
- "Mm?".
- "Jag ska träffa Niall ikväll" Sa jag och kände mitt leénde växa.
- "Ska du? Fan vad nice. Förssten, berätta vad ni gjorde" Sa Nikita och log. Jag fnissa tyst och berätta.

 

Anna's perspektiv:

Jag stod i mitt rum och kolla ner genom fönstret. Vilken sekund som helst nu kommer en bil stanna utanför och Niall kliver ut ur den.
Jag vet inte om det här kommer kallas som en dejt, men det spelar ändå ingen roll.
Jag kände min mobil i min hand vibrera samtidigt som en stor svart bil stanna utanför mitt hus. Jag tog upp mobilen, det var ett sms från Niall.

"I'm here ;) xx"

Jag log och hämta min väska innan jag sprang ner för trappan.

- "Niall är här nu!" Ropa jag medans jag sprang till dörren. Precis när jag kom fram till den så knacka det och jag öppna. Niall log snett mot mig och jag kände fjärilarna i min mage växa. Jag krama han lätt och andades in hans doft. Jag vände mig sedan om och såg att min mamma och pappa stog bakom mig.
- "Guys.. This is Niall... Niall, these are my parents" Presentera jag. Niall kom in och skaka hand med mina föräldrar. Åh, en klassiker.
- "Hi" Sa Niall medans dom skaka händer.
- "Hi, nice to meet you" Sa min mamma.
- "So where are you two going exactly?" Fråga min pappa.
- "We're just going for a walk around Gothenburg, I'm gonna show him around since it's his first time here" Svara jag.
- "Yeah and I'll bring her back before eleven" Sa Niall och log. Jag såg att min mamma fortfarande tveka. Jag kolla på Niall som också verka märkt det.
- "Don't worry, a car will drive us" Sa Niall sedan.
- "Seems good to me" Sa min pappa. Jag log.
- "Okay great let's go!" Sa jag snabbt.
- "Wait" Sa min mamma. Jag suckade.
- "What?" Fråga jag och kolla på henne.
- "You're gonna need some extra money if you're gonna buy anything. I'm guessing Niall doesn't have swedish money?" Sa min mamma. Jag andades ut. Min mamma gav mig lite extra pengar och jag log mot henne.
- "Thanks" Sa jag och vände mig om. Vid det här laget hade jag redan tagit på mig mina skor och var redo att gå ut.
- "It was lovely meeting you" Sa Niall och log.
- "It was great meeting you too" Sa min pappa. Jag och Niall gick ut och jag stängde dörren bakom oss. Vi gick mot bilen.
- "Well that went quite well" Sa Niall och öppna bil dörren till mig. Jag fnissa och log mot han.
- "Thanks, and yeah it couldn't gotten any better" Sa jag och log. Chaufför börja köra ner för gatan. Jag sa att han kunde köra oss till Avenyn sen kunde vi gå runt lite själva.
- "This is Cissis house" Sa jag och peka på Cissis hus när vi åkte föbi det.
- "It almost the same as yours, just that yours is yellow and hers is white" Sa Niall och log.
- "Yeah" Skratta jag tyst.
Vi körde ner till avenyn och gick av bilen. Vi börja gå runt i det mörka Göteborg. Inga fans hade kommit upp till oss. Men det var fortfarande folk ute.
Jag kände att Niall tog min hand i sin. Jag kunde inte ro för att le.
- "Gothenburg is a really beautiful city" Sa Niall medans vi gick över en bro. Månljuset spegla sig i vattnet och jag vände mig mot Niall och log.
- "Yeah, it is".
- "We should definantly come back here. At least I know I will" Sa Niall. Jag fnissa och höll om Nialls hand hårdare. Niall stanna plötsligt när vi stog mitt på bron. Han vände sig om och titta på mig.
- "Niall whats wrong?" Fråga jag och rynka på pannan.
- "I wanna take our ralationship to the next step" Sa Niall och kolla djup in i mina ögon.
- "What do you mean?" Fråga jag förvirrat. Niall tog min fria hand och la den på sitt bröst.
- "You mean more to me than you think, Anna..." Niall la sin arm runt min midja och tryckte mig närmare honom.
- "I love you" Sa han och böjde sig ner och pressa sina läppar mot mina. Hela jag frös till och jag kände en stöt gå igenom min kropp. Mitt hjärta bulta och jag kände tusen känslor explodera i min mage. Jag kände fjärilarna flaxa runt där inne och det pirra som aldrig förr! Jag kände lycka! Sån lycka! Jag har aldrig känt mig såhär lycklig! Niall älskar mig. Niall Horan älskar mig! Jag har föreställt mig den här dagen så många gånger. Men aldrig riktigt känt känslan. Den känslan man får när den personen man älskar, älskar dig tillbaks.
Våra läppar slets bort och jag tog ett djupt andetag.
- "Niall... I love you too" Sa jag och hans ansikte lyste upp. Han leénde växte större han och drog mig ännu närmare honom så det inte fanns något mellanrum mellan oss. Min hand vila fortfarande på hans bröst. Jag la min andra hand runt hans nacke och tryckte mjukt mina läppar på hans. Jag kände ett leénde mot mina läppar och jag slöt ögonen. Det här var perfekt.

Tre veckor senare:

Nikita's perspektiv:

Jag och Anna gick bredvid varandra påväg till skolan. Jag hade på mig det vanliga, ett linne med öppen kofta över och shorts med knähöga strumpor. Anna hade på sig en tröja utan band. Eller banden var liksom vid axlarna, och sen jeans shorts.
Jag var väldigt nervös idag. Liksom, riktigt NERVÖS. Kommer ni ihåg att vår egelska lärare var med i en olycka så vi hade en vikarie från England? Ja och i slutet av terminen skulle engelska läraren ta med en elev tillbaks till England så dom kunde studera där. Nu är det slutet av terminen och det är idag läraren kommer välja den som följer med han till England! Så ni förstår nog varför jag är så nervös.
Jag drog upp dörren till skolan och vi gick in. Jag titta på Anna som höll på med sin mobil. Hon smsa säkert med sin pojkvän. Japp, hon och Niall är ett par nu. Jag tror dom blev ihop den natten killarna var här i Göteborg.
Vi kom fram till den trappan som vi alltid bruka träffa Gabbe och Darmin och Cassidy och alla dom. Men nu satt bara Gabriel där. Jag log mot han och han log snett när han såg oss.

- "Hey baby" Sa Gabriel och placera en kyss på mina läppar.
- "Hej" Fnittra jag.
- "Tjeeeeeena Gabbeeee" Sa Anna och dom kramades.
- "Men sluta" Sa Gabriel och skratta. Vi börja gå upp för trapporna till vårt klassrum.
- "Så är ni nervösa?" Fråga Gabriel.
- "Du har ingen aning" Sa Anna.
- "Jag vill att det ska bli någon av oss, men ändå inte" Sa jag och sucka.
- "Vi får väl bara se" Sa Gabriel med sin hesa röst. Jag titta på han och log. Han försökte alltid få mig på bättre humör. Och hans hesa röst är så himla sexig...
Vi gick in i klassrummet och satte oss på våra platser. Vi hade egna bänkar. Vi var fem rader och sex personer som satt på de raderna. Jag satt längstbak närmast fönstret, Anna satt framför mig och Gabriel på raden bredvid min, fast näst längst fram. Framför Anna satt Darmin, han bruka alltid skoja och reta med henne. Fast ibland, som nu, satt han tyst. Alla är faktiskt tysta idag, vilket är väldigt ovanligt.
Engelska läraren kom in i rummet och ställde sig framför whiteborden.

- "So class are you nervous?" Fråga engelska läraren. Alla "mm"ade nervöst. Läraren skratta.
- "Alright I'll get to it then" Sa han och tog ett andetag. "I've been watching you all semester, and I gotta say the most of you got very high grades and would be perfect for the school I'm working at". Läraren blicka ut över klassrummet medans han fortsatt.
- "It was a very hard choice... But I can only take one... And that one is". Nu säger han det. Åh gud. Mitt hjärta bulta snabbare och snabbare. Spänningen i luften var svår att missa. Man märkte att alla var hur nervösa som helst. Alla var helt koncentrerade på vår lärare. Jag var så nervös att jag kände en klump växa i min mage. Jag höll om min mage och såg min lärares mun röras, nästan som i slowmotion.
- "Nik...". Jag stelna till och mina ögon spärrades upp. "ole". Va?
- "Nikole" Sa engelska läraren. Klumpen i min mage försvann. Jag stirra rakt fram. Allas ögon vände mot Nikole som satt någonstns i mitten av klassrummet. Hon börja pipa och skratta medans alla gratta henne. Anna vände sig om och titta på mig med stora ögon. Nehe. Där var den drömmen slut. Gabriel vände sig om och titta oroligt på mig.
- "We can end calss here, but Nikole you need to come with me" Sa engelska läraren. Alla börja gå ut ur klassrummet. Så fort vi kom ut höll Gabriel om mig.
- "Bry dig inte om det, det kommer andra chanser" Sa han. Jag log lite mot han. Några från vår klass kom fram till mig och Anna.
- "Hur mår ni?" Fråga en kille i vår klass.
- "Vi vet hur mycket ni ville åka" Sa en annan tjej.
- "Det är okej" Sa Anna.
- "Vi klarar oss" Sa jag och log. Dom log och gick iväg. Vi gick och satte oss på en trappa lite längre bort.
- "Hur mår du Anna?" Fråga Darmin och la sin arm på hennes axlar.
- "Bra" Sa Anna.
- "Kan inte fatta att Nikole fick åka dit.." Sa jag.
- "Älskling, tänk inte på det" Sa Gabriel och kysste mig på kinden.
- "Gabbe jag har inte lust just nu" Sa jag och log lite.
- "Sorry" Sa han.

Resten av dagen gick hyfsat snabbt. Kanske för att vi bara hade tre lektioner idag för någon anledning. Jag och Anna sa hejdå till Darmin och Gabriel och alla dom och gick hem.
- "Vet du det var bästa att Nikole fick åka dit ändå. Om bara en oss skulle åka så skulle det ändå inte vara roligt" Sa Anna.
- "Jag vet... Aja Sverige är ju inte så dåligt.." Sa jag.
- "Precis!". Jag och Anna suckade.
- "Men tänk. Det kunde varit någon av oss som fick åka till London och studera där" Sa jag.
- "Jag vet... Men vi kan ju alltid resa dit".
- "Aa varför inte..". Vi hade varit i London en gång förut, då vi hälsade på en gammal kompis. Eller hon är ung men vi har liksom känt henne länge... Ja..
Anna tog upp sin mobil som verkat få ett sms.
- "Niall?" Fråga jag.
- "Ne.. Min mamma" Sa Anna. "Hon ville att du och jag ska hem till dig direkt efter skolan".
- "Va? Konstigt... Är hon där eller?".
- "Jag tror det".
- "Men vi skyndar oss då!" Sa jag. Vi börja gå snabbare mot mitt hus. Efter några minuter kom vi fram till mitt. Jag öppna dörren och vi tog av oss skorna och gick in.
- "Här inne!" Ropa min mamma. Vi gick in till vardagsrummet där hon, min lilla syster och Annas mamma satt.
- "Sitt" Sa min mamma och peka på soffan. Jag och Anna titta förvirrat på varandra och satte oss ner.
- "Vad händer?" Fråga Anna förvirrat.
- "Vi vill bara säga några saker" Sa Annas mamma.
- "Jaha... Som vadå?".
- "Vi tycker att ni har mognat jätte mycket över dom här senaste åren" Börja min mamma. "Och vi vet att ni kan ta ansvar för er själva nu när ni är äldre".
- "Okej..." Sa jag och Anna i kör.
- "Och vi vet hur mycket ni ville åka till England" Sa Annas mamma.
- "Men ingen av er fick biljetten dit eller hur?" Fråga min mamma.
- "Om någon av oss fick skulle vi inte sitta ner just nu" Sa jag.
- "Okej men ni har visat att ni verkligen förtjänar" Sa min mamma och hämta fram ett kuvert bakom sig. Annas mamma gjorde också det.
- "Förtjänar vad?" Fråga Anna.
- "Det här" Sa Annas mamma och gav det kuvertet hon hade till Anna. Min mamma gav mig det andra kuvertet. Det var ett helt vitt vanligt kuvert men det stod "NIKITA" och "ANNA" på dom med stora bokstäver. Jag höjde ena ögonbrynet och slet upp kuvertet. Jag tog upp något som kändes som en..... Biljett!
- "OMG!!" Skrek jag och Anna i kör. Vi kolla på varandra och höll upp biljetterna. I kuvertet fanns också pengar, jätte mycket pengar.
- "Tjejer" Sa min mamma.
- "Ni ska flytta till London" Sa Annas mamma. Vi skrek. Mycket.

AH! xD Galet! Så mycket i bara ett kapitel. Ni kanske trodde att novellen skulle nå sitt slut men nene :)
Kommentera gääärna och säg vad ni tror kommer hända :D 

Och föressten, ni som undrar om ni kommer vara med i kapitlet igen så kan jag säga att ni kaaaaaaaaaaanske kommer vara det. Jag lovar inget, men det kan hända :) 

Kramar!
- Cissi .xx

Jag titta på Zayn och vi fick ögonkontakt, han såg ut att bita sig i käken. Jag slet bort blicken och gick efter Anna förbi säkerhets vakten.
- "Sa ju det!" Sa Anna till vakten och vakten himla med ögonen. Jag skratta tyst och nu var vi några meter ifrån Paul. Han log mot oss men peka bakom scenen så att vi skulle gå dit. Vi nicka och gick in dit
Där bak såg vi massa bekanta ansikten. Lou, Lux, Tom (Lou's man), bandet, Andy och massa andra. Vi hälsa dom alla och dom var alla lika chockade och glada över att se oss.
Vi satt i en soffa och prata med bandet medans vi vänta på att killarnas meet and greet skulle vara klar.

Drygt 3 och en halvtimme senare:

Zayn's perspektiv:

I signed another fans poster and gave it to her and smiled. I was expecting another poster coming to me but nothing.

- "That was the last one" Paul said. Finally... Don't get me wrong, I LOVE meeting the fans. But I'm still in chock after seeing Nikita and Anna.
- "Great" Liam said and we all stood up.
- "Hey Paul?" Niall asked.
- "Yes?".
- "Was that really Anna and Nikita?".
- "Yes it was. And they're waiting backstage so hurry" Paul said and smiled. The boys ran backstage but I walked slowly after them. Shit. Shit shit shit. What am I going to say to Nikita? I bet she hates me. I know for a fact she's pissed at me. I don't blame her. But this is really not a good time to meet her.
And that guy. That guy she kissed. After I saw them kiss I... It felt wrong. My heart sank. I can't belive that she's got a new boyfriend. I've lost her. After I saw her, after I saw her and that guy kiss I realised how much I actually miss her. She drives me crazy with her scent, her hair, her movments, her smile, her eyes. I know this sounds klichey but I love everything about her.

I heard the guys shoes stomping against the floor as they were running. Then I heard silent screams. I took a deep breathe and turned in backstage.
They were all having a group hug, hugging eachother tightly, laughing. I slowly walked closer to them. Shit, what am I supposed to say?! Pretend like nothing? This is going to be soo awkward.
I got to them and they stopped hugging. They all looked at eachother with big smiles.

- "I've missed you guys soo much!" Anna said, smiling like a sunshine. Nikita and Anna was just like one meter away from me. This all feels so real now. I haven't seen them in like ten months. I almost, just almost forgot how they looked like. Especally Nikita. I haven't seen their smiles in so long.
- "Yeah I can't belive you're here!" Nikita said and laughed. Her laugh. Her voice. Last time I heard it, she was sceaming at me. Now she's avoiding making eyecontact with me. It's quite frustrating.
- "I agree it was soo long ago!" Liam said.
- "You girls have changed quite a bit" Harry said and smiled his cheeky smile. Oh yeah. I almost didn't notice that. Anna has brown hair now and Nikita has red hair. Looks good.
- "You look awesome" Niall said.
- "So do you guys" Anna said. Niall smiled and hugged her tightly. I smiled a little. I wanted to hug Nikita too...
- "Awww" Everyone said.
- "Liam! You've gotta tell me how things are going with you and Danielle! Pleeease tell me the rumors are fake!" Nikita said and looked sad.
- "Unfortanantly..." Liam said and they walked away. Niall and Anna also walked away somewhere. Hubba hubba, if you know what I mean. Wink wink.
- "Wow" Louis said and sighed happily.
- "Yeah. They still look amazing!" Harry said and smiled.
- "Mate get over that will you?" Louis said.
- "I can't! I never thought that they would look so good with red and brown hair!" Harry said and they laughed. Louis looked at me.
- "Don't think to much mate" He said and put his hand on my shoulder. "Just go over and say hi".
- "Mate she hates me" I said.
- "Maybe, but she'll hate you even more if you don't talk to her. Or at least try".
- "Oooh mr.sensetive in the house" Harry said and laughed. I smiled a little.
- "Alright you're right" I said.
- "Of course I am! I mean come on, I'm the tommo" Louis said and winked. I laughed and he walked away somewhere. Probably to change.
- "The man's got a point" Harry said with a cheeky smile. Then he walked away somewhere too.
I looked at the couch Liam and Nikita were sitting in. I slowly walked over there. Here goes nothing...

Nikita's perspektiv:

Jag kunde inte sluta le. Jag var så överlycklig att se killarna! Ja, alla förutom Zayn. Men jag försökte att inte bry mig om honom.
Niall gick fram till Anna och la sina armar hårt om henne.

- "Awww" Stöna alla. Jag titta upp på Liam men råka titta på Zayn också för att Zayn stog bredvid Liam. Men som tur såg inte Zayn det. Han titta på Niall och Anna. Och han log svagt. Weird... Jag titta på Liam.
- "Liam! You've gotta tell me how things are going with you and Danielle! Pleeease tell me the rumors are fake!" Sa jag och rynka på pannan. Jag tog tag i Liams arm och drog med han till en soffa längre bort.
- "Unfortanantly..." Sa Liam och sucka. Vi satte oss ner i soffan.
- "Things haven't been going so well..." Sa han och hans leénde vändes upp och ner.
- "What? Oh no. What happened?".
- "I don't know... She says that I've changed..." Sa Liam. "Nikita" Sa han sedan och titta på mig.
- "Yes?".
- "I'm afraid she'll break up with me. I don't want that" Sa Liam och titta rakt in i mina ögon. Jag rynka pannan.
- "Liam don't say that... Maybe she just needs some space".
- "She has all the space she needs. Because of work I rarely have time to see her".
- "Then maybe you don't spend enough time with her. Try to find the time to be with her" Sa jag och log svagt.
- "I'm trying... Believe me. But right now with the recording of the second album I really need to just focus on that". Liam suckade och la sina händer på sin nacke.
- "You can focus on that and be with Danielle. I assure you she just wants you to try more, becasue she's probably putting a lot of effort in your relationship, right?". Liam titta ner i tomma intet en stund och tänkte medans mina ord hängde kvar i luften.
- "I guess you're right" Sa Liam till slut. "You give really good advices, you know that?" Sa Liam sen och log.
- "I've been told I do" Sa jag och log.
- "But really, thanks". Liam böjde sig fram och krama om mig. Jag krama tillbaks.
- "By the way" Sa jag och vi drog ifrån. "I have a friend that really wants to meet you" Sa jag och log.
- "Great, is she a fan or..?" Fråga Liam.
- "Well.. Kinda".
- "Okay, but yeah I'd love to meet her then" Sa Liam och log.
- "I'll make sure you guys meet next time".
- "Speaking of that" Sa Liam och kolla på något bakom mig.
- "What?".
- "Don't look back, but it looks like someone wants to meet you too". Liam reste på sig. Jag snegla bakom min axel och såg Zayn komma mot oss. Jag titta hastigt upp på Liam.
- "Liam wait! Don't leave me!" Viska jag högt.
- "Sorry" Sa Liam och skratta. Sen gick han iväg.
Fan fan fan fan...
- "Nikita?" Hörde jag Zayn säga bakom mig. Han ställde sig bredvid mig och titta på mig.
- "Mhm?".
- "Mind if I take a seat?".
- "Sure. Whatever" Sa jag och kolla bort. Bra. Var iskall mot han nu. Han ska lida..
Han sjönk ner bredvid mig.
- "I came over to say hi..." Sa Zayn och försökte få ögonkontakt. "So.. Um... Hi" Sa han sedan. Jag försökte att inte le, att inte skratta eller fnissa. Så jag vände bort huvudet och log lite. Sen samla jag mig och titta på han.
- "Hi" Sa jag kort. Tystnad... Awkward.
- "Soo.... How's life?" Fråga Zayn fösökte låta intresserad.
- "Good" Sa jag än en gång kort. Jag tänkte inte fråga hur han hade det. Han ska veta att jag inte bryr mig... Även om jag kanske gör det. Men min artighet och nyfikenhet fick ta och vänta.
- "Good good" Sa Zayn. Ännu en gång, awkward silence. Jag kolla upp mot taket. Snälla. Rädda. mig. någon.
- "Um... So... I... I've missed you" Sa Zayn. Stammarjävel. Han låter som Harr.... Vänta va? Sa han nyss att... Hmm... Intressant. Okej Nikita, spela dina kort väl.
- "Aw. Thanks" Sa jag utan att kolla på han.
- "Oh come on...". Zayn sucka och körde fingrarna genom håret.
- "Hm?" Sa jag och kolla på han. Zayn stirra mig rakt i ögonen utan att säga något. Det var nästan lite creepy...
- "Nikita please say something to me... You're killing me" Sa Zayn tyst men titta mig rakt i ögonen.
- "Good. You deserve it" Sa jag och stirra tillbaks.
- "Nikita I..." Börja Zayn men hans röst dog ut. Han bröt ögonkontakten och titta ner på sina byxor. Jag kunde svurit att jag såg hans ögon bli lite vattniga. Fan. Om han gråter kommer jag förmodligen också gråta. Varför? För att även om jag hatar honom så gillar jag honom också, jätte mycket. Jag vill att han ska känna det jag kände när han krossa mitt hjärta. Men samtidigt vill jag bara hålla om han.
- "Can we talk somewhere more privat?" Fråga Zayn tyst.
- "Sure. Where?
- "Follow me" Sa Zayn reste på sig segt. Jag ställde mig upp och vi börja gå någonstans.
Zayn stanna till sist framför en dörr och han öppna den. Jag gick in efter han och stängde dörren efter mig. Det var ett helt vitt mellanstort rum utan fönster eller möbler, förutom massa trästolar. Dom var satta på varandra i flera rader. Zayn ställde sig i mitten av salen och jag luta mig mot några stolar lite längre bort från han. Jag la armarna i kors och titta på han.
- "Nikita" Sa Zayn och titta på mig rakt i ögonen. Han tog några små steg åt mitt håll och svalde tyst.
- "This is torture. You're torturing me. I've learned my lesson, I swear. I understand how you feel now and-" Börja han men jag avbröt.
- "You do NOT understand how I feel!" Halv skrek jag.
- "Yes I do! I saw you and that guy kiss!" Sa Zayn högt och stirra mig rakt i ögonen.
- "Good!" Skrek jag. Zayn titta på mig utan att säga något. Efter en stund titta jag bort på marken.
- "Listen Zayn, I'm tiered of fighting with you".
- "Then don't". Zayn kom några steg närmare. Jag höll kvar min blick på marken.
- "Just stop. Can't you just forgive and forget? You don't even have to forgive. Just forget" Sa Zayn och tog yttligare några steg frammåt. Mitt hjärta slog snabbare ju närmare han kom.
- "What for?" Fråga jag.
- "So we can be together. I don't want to fight anymore either, belive me". Zayn var nu bara en halvmeter ifrån mig.
- "I can't.." Sa jag tyst och kolla ner I marken.
- "You can't what?". Jag titta upp på Zayn, rakt in i hans ögon.
- "I don't. I don't want to be with you" Sa jag och ställde mig rakt. Jag gick närmare han.
- "I have a boyfriend now. One that didn't cheat on me". Jag vände mig om och börja gå mot dörren. Jag kände Zayns blick bränna mig i nacken.
- "Nikita wait!" Ropa Zayn och gick efter mig.
- "No! You heard what I said so leave me alone. Just give up already!" Sa jag och kom fram till dörren. Helt från ingenstans kom Zayn fram bredvid mig och la sin hand på dörren så jag inte kunde öppna den. Han vände sitt huvud mot mig och spände sin blick i mig.
- "I wont give up without a fight". Mitt hjärta bulta hårdare och jag kände att en klump börja växa i min mage. Jag ville krama Zayn så hårt för att jag hatar att se han såhär. Men jag kan inte bara glömma det ham gjorde.
- "You ignored me for five months and cheated on me. Your fight ended a long time ago" Sa jag och titta i Zayns ögon och lät mina ord hängda kvar i luften ett tag. Zayn tog sakta bort sin hand från dörren och jag slet upp den. Med snabba steg gick jag igenom dom  långa hallarna tillbaks till dom andra. Jag fattar inte vad som pågick i Zayns huvud. Liksom vad tänker han med?!
Jag såg Louis och Liam stå och prata så jag gick fram till dom.
- "There you are!" Sa Liam och log mot mig. Jag log försiktigt tillbaks.
- "Where were you?" Fråga Louis.
- "Um... I talked with Zayn" Sa jag tyst.
- "Really? Is everything okay now or...?" Fråga Louis.
- "No... It's worse...". Sen förklara jag lite vad som hänt. Men inte allt. Jag sa typ bara att vi bråka och Zayn försökte vinna mig tillbaks. Om Zayn vill berätta resten för dom så får han göra det.
- "Oh my god... Are you okay?" Fråga Liam. Jag skaka på huvudet. Liam suckade och drog in mig i hans famn. Jag krama han tillbaks. Liam är verkligen en bra vän. På tal om vänner... Vart är Anna? Och Niall för den delen..?

Anna's perspektiv:

Jag och Niall satt i ett litet soffrum. Det var massa soffor här inne, basically. Vi satt på en soffa och Niall krama om mig hårt. Niall lekte med mitt hår medans vi satt tysta och njöt av varandras närvaro.
- "Niall?" Fråga jag efter en stund.
- "Yes love?" Svara Niall. Jag fnissa tyst.
- "When are you leaving?" Fråga jag.
- "Early tomorrow I think". Jag log.
- "Why so late? I mean I thought you would leave directly after the meet and greet" Sa jag.
- "Yeah but I think we got some work to do".
- "Oh" Sa jag och kände mitt leénde försvinna. "So there's no chance you and I will have time together after this?".
- "No... Unless we go out at night" Sa Niall och log. Jag titta på han.
- "Are you serious?" Fråga jag och log stort.
- "I can pick you up at nine?" Fråga Niall och log minst lika stort tillbaks.
- "Sure! Oh but... I'm not sure my parents will allow me to go out that late... With a guy... That they've never met" Sa jag och sucka tyst.
- "It's okay, I'm sure I can convince them" Sa Niall och blinka. Jag log ivrigt och kysste Niall på läpparna. Niall kysste tillbaks på direkten och jag kände den där stöten igen, den stöten som jag känner varje gång jag och Niall kysser.
- "We should go back to the others" Sa Niall efter vår fantastiska kyss.
- "Okay" Sa jag och gjorde en ledsen min. Niall skratta och kysste mig snabbt på läpparna.
Vi gick tillbaks till dom andra som satt i en soffa i hörnet av rummet. Alla satt i soffan förutom Zayn. Vi slog oss ner bredvid Harry som satt i hörnet. Fast nu satt Niall i hörnet och jag bredvid Harry. Alla titta på oss.
- "What?" Fråga jag.
- "What did you two do?" Fråga Harry och blinka. Jag kolla undrande på Niall tills jag fatta vad han mena.
- "Harry you're sick" Sa jag och skratta.
- "Yeah come on Harry" Sa Niall.
- "Yeah Harry come on!" Sa Nikita. "They obviously didn't do it sens they had nothing to turn them on". Alla brast ut i skratt och Harry high fiva med Nikita.
- "Oh shut up Nikita!" Sa Niall.
- "Man, you're even sicker" Sa jag.
- "Don't listen to them, that was a great one" Sa Harry och skratta. Efter en stund lugna alla ner sig. Jag kände Niall ta tag i min hand och krama om den lätt. Jag titta upp på han och log.
- "Hey where's Zayn?" Fråga Niall plötsligt. Alla blev tysta. Niall kolla förvirrat på mig. Sa han något fel...?
- "Um... I don't know actually" Sa Liam. Jag såg Nikita ta upp sin mobil och titta på den en stund. Hon log lite sen la hon ner den.
- "Anna vi måste dra" Sa Nikita på svenska.
- "Varför?".
- "Gabriel messa nyss och sa att var utanför, och att han såg Zayn för en stund sen. Zayn verka inte så glad...". Killarna reagera varje gång Nikita sa Zayn.
- "Okej..." Sa jag tyst.
- "Is something wrong?" Fråga Niall.
- "Yeah... We gotta go" Sa Nikita.
- "Why?" Fråga Harry.
- "Um... It's complicated but we can't stay any longer" Sa Nikita.
- "Oh". Vi alla ställde oss upp.
- "When will we meet again?" Fråga jag.
- "Sooner than you think" Sa Niall och log snett.
- "Haha, but after that" Sa jag och skratta.
- "I'm sure it wont be for long" Sa Liam.
- "Yeah our little meet and greet tour ends next month so maybe you guys can come and visit?" Sa Louis.
- "Yeah that's a great idea" Sa Nikita och log.
- "Can't wait" Sa jag.
Vi sa våra låååånga hejdån. Jag gav Niall min adress och sa att han skulle ringa om han inte kunde hitta hit. Men jag tror att någon skulle köra honom så det går nog bra. Sen gick vi ut där vi mötte Gabriel.
Det här är bra. Bara en månad knvar tills vi träffar dom igen! Eller aa, för mig är det ju några timmar, men för dom andra.
- "Juste, Nikita" Sa jag medans jag, Nikita och Gabriel promenera hem.
- "Mm?".
- "Jag ska träffa Niall ikväll" Sa jag och kände mitt leénde växa.
- "Ska du? Fan vad nice. Förssten, berätta vad ni gjorde" Sa Nikita och log. Jag fnissa tyst och berätta.

Jag känner mej stolt över mej själv. Uppdateringen håller på att bli mycket bättre :D Vad tyckte ni om idags kapitel? Så himla mycket drama mellan Zayn och Nikita. Men lite skönt var det ju att killarna kom tillbaks för en stund? Man saknar ju dom... Eller är det bara jag? xD Ja fast dom kommer tillbaks permanent senare...

Jag vill bara ta upp några saker, så 'bare with me' om det blir lite långt här nu.
 Vilka har Take Me Home?! :D Jag fick den igår och blev sååå överlycklig. Men jag hde ju förbeställt den. Ska ni köpa den då? Den är så himla vacker.... *-*
 Jag kommer verka lite efter nu men, har någon av er fått biljetter till killarnas konsert i Stockholm nästa år? Jag och min bästa vän Anna fick tag på dom och åh... Lycka... Egentligen skulle vi ha tre biljetter, en till vår andra vän också, och det va jätte bra platser... Men sen typ krasha sidan eller det funka inte :/ Men vi fick i alla fall tag på några så inget all klaga om :)

Aa det var allt, så... Jag tror nästa kapitel kommer upp på söndag eller måndag :)
-Cissi xxx

Senaste:

- "Do you think she'll be okay?" Fråga Liam sen.
- "Well... She can't be like this forever..".
- "It's just the first day. It's gonna take som time for her so we gotta be patient" Sa Louis.
- "Yes I agree" Sa Liam.
- "Yeah. But I'm sure she'll come and talk to you guys later" Sa Anna och dom 'mm':ade instämmande.
- "That was a terrible thing for Zayn to do thought" Sa Niall.
- "Yeah I can't belive he did this to her" Sa Liam.
- "I'm sure Zayn has his side. But I agree with you guys, it really was unresponsible" Sa Louis.
- "I know right... It's sad" Sa Anna.
Jag drog upp täcket över mitt huvud och lät tårarna rinna.

Jag stanna under täcket ett tag. Tårarna sluta inte komma, även fast jag gjorde mitt bästa för att hålla dom tillbaks. Tack gud att jag hade vattentålig eyeliner och mascara.

- "Nikki?" Hörde jag plötsligt Anna säga. Jag torka snabbt bort tårarna men lät täcket vila över mitt huvud.
- "Aa?".
- "Känner du dig redo för att prata med killarna än? Det är bara Liam, Louis och Niall. Dom vill prata med dig" Sa hon. Jag tog ett djupt andetag och tog bort täcket över mitt huvud. Jag gick fram till Anna och satte mig ner brevid henne. Som tur va att jag nu lyckats hålla tillbaks tårarna. Jag gjorde mig synlig för datan och skype och när killarna såg mig gick de genast närmare kameran och vinka glatt.
- "Hi Nikita!" Sa dom i kör.
- "Hey guys" Sa jag och log.
- "How are you feeling?" Fråga Niall.
- "Niall don't ask stupid questions" Sa Liam och slog Niall i bakhuvudet. Jag och Anna skratta.
- "No it's okay" Sa jag och log. "But I'm not feeling that well".
- "Nikita you need to talk to Zayn, you know that right?" Sa Louis.
- "I know. I don't really want to anymore though" Sa jag och sucka tyst. "I've been calling him and texting him like every week since August! If he doesn't want to talk to me then that's his problem. I'm done chasing after him" Sa jag och la armarna i kors medans jag kämpa mot tårarna som brände i ögonlocken.
- "Aw darling bless your heart" Sa Liam. "I can tell him to call you if you want?".
- "Do what you want, but I don't want to talk to him".
- "It's the only way you can move on" Sa Louis. Jag sucka och titta ner i marken.
- "I miss you guys. WE miss you. I want to talk to you in person, not on a computer screen. You guys are like our best friends..." Sa jag och Anna nicka instämmande. Killarna suckade och var tysta en stund.
- "We miss you too, and I really wish we were there" Sa Liam.
- "Don't worry, I know we'll meet again soon" Sa Niall. Jag titta upp mot skärmen och gjorde ett halvhjärtat försök till ett leénde.
- "I hope so" Sa Anna.
- "Me too" Sa jag.
- "Nikita?" Sa Louis.
- "What?".
- "Promise me that you'll talk to Zayn".
- "What's the point of doing that now? He's already with Perrie anyway".
- "But you need your explanation. He needs to explain himself, and apologize for that idiotic misstake" Sa Louis och lät nästan lite irriterad. Eller arg.
- "Even if he apologizes I'm not sure I'll forgive him" Sa jag.
- "It's okay. He should understand".
- "Okay.. I promise I'll talk to him. But you guys need to help me cause he obviously isn't noticeing me" Sa jag. Killarna log och nicka.
- "Well I have to go now" Sa Liam.
- "Yeah me too" Sa Louis.
- "You know what? I think I'll be heading home too" Sa jag och log. Anna titta mot skärmen och det verka som hon och Niall log mot varandra.
- "Aw how nice, these little love birds gets to have some privat time" Sa Liam och klappa Nialls axel. Vi skratta och Niall himla med ögonen.
- "Bye now" Sa Liam och Louis.
- "Bye" Sa jag och Anna och vinka mot skärmen. Sen försvann dom och bara Niall satt där.
- "Jag måste nog också gå..." Sa jag.
- "Är du säker på att du inte vill stanna?" Fråga Anna.
- "Aa.. Jag vill hem till min säng". Anna log och ställde sig upp så vi kramades hejdå.
- "Ska jag följa med ner eller..?" Fråga Anna.
- "Nej hallå jag klarar mig" Sa jag och log lätt.
- "Okej.. Hejdå, vi ses snart" Sa Anna.
- "Aa" Sa jag och vände mig mot skärmen. "Bye Niall" Sa jag och vinka mot skärmen.
- "Bye" Vinka Niall och skratta. Jag tog min kofta som låg på Annas säng och vände mig om och gick ut medans jag satte på mig den.
- "I reeeeally need to learn how to speak swedish". Var det sista jag hörde från Niall innan jag försvann ner till nedervåningen. Jag tog snabbt på mig mina skor och sa hejdå till Nana. Jag tog mig snabbt hem genom vinterkylan och när jag kom hem sprang jag upp på mitt rum.

Liam's perspektiv:

Me and Louis walked out of Nialls apartment and hurried inside of Louis' car.
- "Do you think we should drop by at Zayns first or call him later?" Louis asked as he turned on the engine and I put my seatbelt on.
- "Hmm... I think we should drop by sens we're driving by his house anyway".
- "Alright" Louis said and drove out of the parking lot.After about 10 minutes we arrived at Zayns house. We knocked on his door and he opened after a few seconds.
- "What's up guys, what are you doing here? Why didn't you call?" Zayn asked when he saw us.
- "Chill will you. Why so many questions, mate? Got company?" Louis asked and looked in his house.
- "No, I'm alone".
- "Good. We need to talk" I said and looked Zayn straight in the eyes.
- "Sure, come in" He said and made a guesture in to his house. We made ourselfs comfortable on his livingroom couch.
- "Did something happen?" Zayn asked and sat down on the sofa next to mine.
- "As a matter of fact, yes" Louis said.
- "What?".
- "What? You should know, you're the one cheating on the girl you're dating" Louis said slightly annoyed.
- "Is this about that?" Zayn said and sighed while he ran his fingers through his hair.
- "Yes. Zayn I told you this was a very bad idea from the beggining. Did you really think she wouldn't find out?" I asked.
- "Yeah she's not stupid you know" Louis said.
- "I know! Don't just blame me! You were there the whole time why didn't you stop me?" Zayn said frustrated.
- "Mate, don't make this our fault!" Louis said.
- "I did try to stop you. But you wouldn't listen. I mean what were you thinking?" I said, trying not to get irratated.
- "I don't! It's just... It's complicated..." Zayn said and looked down.
- "Don't try explaining to us. You need to explain yourself to Nikita, she deservs that. And she deservs a apology" Louis said and starred at Zayn.
- "I know, okay?! I was just hoping somehow I could get away with this because... I don't know... I wasn't thinking..." Zayn said quietly.
- "Well you need to call her" I said and stood up. "As much as I love you as my best friend, I also care for Nikita, and what you did was wrong".
- "You need to sort things out mate" Louis said and stood up.
- "Call her. Bye" Was the last thing I said before me and Louis stormed out of Zayns house.

Nikita's perspektiv:

Alla på twitter prata bara om Zayn och Perrie, och ibland mig. Några tyckte att Zayn gjorde fel att vara otrogen och några andra tyckte det var bra. Antingen för att dom tyckte jag förtjäna det eller för att dom gilla Perrie mer. Några andra där emot var helt emot Perrie. Dom tyckte Zayn är en stor idiot och han verkligen inte borde varit otrogen, osv. Jag höll personligen med dom. Alla har rätt till sina egna åsikter.
Någon knacka på min dörr och jag ropa att dom kunde komma in. Det visa sig vara min lillasyster, Nikolina. Jag log mot henne och hon kom in i rummet och satte sig på min säng som jag låg på.

- "Hej" Sa jag och log.
- "Hej. Vad gör du?" Fråga hon och log.
- "Inget, är bara inne på twitter...".
- "Aha..." Sa Nikolina och titta ner.
- "Nikita?" Sa hon sedan.
- "Mm?".
- "Är du och Zayn fortfarande ihop?". Frågan kom som en blixt. Jag blev så chockat att jag hosta några gånger.
- "Tja... Vi var aldrig riktigt ihop, vi bara dejtade... Varför fråga du?" Sa jag och ansträngde mig till att le.
- "Jaha... För min kompis sa att hennes stora syster sa att Zayn skaffat en ny flickvän och att han var otrogen..." Sa Nikolina med sin ljusa röst.
- "Om jag ska vara helt ärlig så... Ja han var typ otrogen mot mig... Men..." Sa jag och visste inte hur jag skulle sluta den meningen.
- "Men vad? Är han en dålig person?". Jag titta oroligt på min lillasyster. Hon var själv ett stort fan av One Direction, speciellt Louis. Men om jag nu säger att en av hennes idioler är en stor fet lögnare och en otrogen skitstövel så krossar jag ju hennes oskyldiga drömmar. Hon förtjänar inte det...
- "Nej då... Han är ingen dålig person. Han gjorde bara ett dumt misstag. Men vi alla gör misstag i livet, det är det som gör oss mänskliga" Sa jag och var stolt över mitt mogna svar. Nikolina log stort mot mig.
- "Okej, bra! Jag visste att Zayn inte var en dålig människa! Så kommer ni bli ihop igen och allt blir som vanligt?" Fråga Nikolina glatt.
- "Erm... Ännu en gång Niko... Vi var aldrig ihop. Men vet du vad? Jag vet faktiskt inte..." Sa jag tyst.
- "Aha... Jag hoppas det i alla fall" Sa hon och skutta ut ur rummet. Jag log lite. Jag hoppas att hon alltid kommer vara såhär posetiv. Men vi alla vet att när hon kommer in i tonåren så början helevetet.
Min mobil börja vibrera och jag hörde ringsignalen till Viber, (en app). Jag tog upp min mobil och mitt hjärta börja genast slå snabbare när jag såg namnet. Zayn. Jag klicka på den gröna luren. Men shit vad ska jag säga?! Jag la mobilen mot mitt öra. Here goes nothing...
- "Hello?" Sa jag. Mitt hjärta slog bara snabbare med sekunderna som passera.
- "Hi..." Hörde jag Zayn säga en aning nervöst från andra änden. Det kändes konstigt att höra hans röst igen. Jag älska den inte längre. Jag ville inte höra den. Jag ville inte höra Zayn.
- "Oh... Hi..." Sa jag och spelade förvånad. "What's up?" Fråga jag sedan och försökte att låta oberörd.
- "How are you?" Fråga han och andades tungt. Vad fan är det för fråga? Ska man få damp eller ta det lungt? Hmm...
- "Well that's a stupid question don't you think?" Svara jag och försökte behålla lugnet.
- "Well... Yeah... If you could just let me explain" Sa Zayn och börja låta upprörd.
- "Sure! Explain all you want".
- "First of all, the newspapers and the press is exaggerating. It was just a fling. I swear we are not in a relationship, it was just a one time thing" Förklara Zayn.
- "Even IF it was a one time thing, you cheated on me" Sa jag lite mer arg denna gången.
- "But I only did it once! It wont happen again!".
- "Well guess what Zayn, one time is one to many!" Halvskrek jag i telefonen. Sen blev det tyst ett tag och det ända jag hörde var Zayns tunga andetag. Det kändes skönt att skrika på han. Han förtjänar det. Men ändå känns det dåligt, jag gillar han verkligen. Varför, varför, varför gjorde han det han gjorde?
- "Call me when you get a better explation" Sa jag efter en stund eftersom Zayn inte sa någon. Sen la jag på. Jag slängde mobilen bredvid mig i sängen och grävde mitt ansikte i min kudde. Varför gör Zayn såhär?! Min mobil börja vibrera igen och jag svara utan att kolla vem det var.
- "What?!" Fråga jag i telefonen. Jag gissa på att det var Zayn, vilket det var.
- "Nikita I lov.... I really like you" Hörde jag Zayn säga från andra änden. Mitt hjärta stanna nästan för en sekund.
- "I like you too... But Zayn... Think before you act. And this doesn't really solve anything. Just leave me alone and go to your new girlfriend" Sa jag och sedan la jag på. Innerst inne ångrar jag att jag sa det där. Jag gillar han så sjukt mycket. Jag saknar hans nävaro så det är inte sant. Jag vill vara runt han, känna hans kroppsvärme mot min kropp, känna hans underbara doft. Jag vill vara i hans armar och ha hans läppar mot mina. Men det kanske aldrig kommer hända igen. Min mobil vibrera igen och ännu en gång svara jag utan att kolla.
- "Got a better explanation now?" Fråga jag.
- "Eh.. Va?" Hörde jag Gabriels hesa röst säga i andra änden.
- "Oj! Förlåt, jag trodde du va... någon annan...". Gabriel skratta tyst.
- "Det är lungt..." Sa han. "Men du?".
- "Aa?".
- "Jag hörde om den där Zayn och Perrie saken och ville bara se hur du mår. Du har inte svarat på mina sms så jag var lite orolig...".
- "Aha... Förlåt, jag har inte orkat. Men... jag har mått sämre...".
- "Jag finns att prata med bara så du vet".
- "Tack Gabriel".
- "Finns det något jag kan göra?".
- "Ne inte direkt...".
- "Aha.. Men en annan sak... Jag undra om du ville träffas typ imorgon vid Tintin?". Jag börja känna nervositeten kicka in. Bjuder han ut mig på en dejt nu eller...?
- "Vadå, som en dejt?" Fråga jag förvånat.
- "Nejdå. Bara två vänner som snackar".
- "Åh... Gabriel det låter kul men jag vet inte om jag orkar med allt som pågår just nu...".
- "Aha...".
- "Förlåt... Men någon annan gång?".
- "Det är lugnt... Och visst, messa när du har lust" Sa Gabriel.
- "Aa visst...".
- "Vi hörs senare då".
- "Aa, ses". Och med det la jag på. Jag andads ut. Äntligen lite lugn och ro så jag kan tänkta ifred.
Just då vibrera min mobil igen. Jag stönade tröttsamt. Typiskt min tur. Jag svara utan att kolla.
- "Ha?" Svara jag. Istället för att skämma ut mig med att prata engelska eller svenska så får man ju improvisera lite.
- "For gods sake Nikita, I miss you. I made a misstake and if I have to fly all the way to Sweden to prove that then I swear, I'll do it" Sa Zayn andfått i mobilen. Vad har hänt med honom nu då? Varför var han andfådd?
- "Zayn, I miss you too, believe me. But you wont know how I feel until you get your heart krushed to pices".
- "Nikita... I'm so sorry... Give me another chance and I swear I'll end it with Perrie".
- "What?! You haven't even ended it with Perrie? Zayn, seriously, did you really think I wouldn't find out about you and her?! It's everywhere!" Halvskrek jag irriterat.
- "I... I don't know".
- "Oh you don't know... Okay then why did you do it? Why did you show yourself in public with her? What on earth was going throgh your mind?" Fråga jag argt.
- "I didn't think, okay?! I just did it!" Havlskrek Zayn frusterat.
- "Well do you care for her?".
- "I... I don't know...".
- "Be honest!".
- "Okay! Yes, I do care, a little...".
- "Zayn... You can't have two girls" Sa jag.
- "But Nikita, I care for you too. I love you". Jag stelna till och mina ögon spärrades upp. Är han allvarlig eller helt från vettet?! Det här är första gången han säger så till mig. Han kan inte vara seriös...
- "You do?" Fråga jag mjukt.
- "Yes I do..." Sa Zayn lugnt.
- "But babe, you don't mean it. You're lying to yourself. I can't tell you how much I hate people who lie to them selfs" Sa jag kallt, iskallt. Känslolöst.
- "I'm not lying to my self!".
- "There you did it agan! I can give you several reasons why you are lying. Maybe you don't know you're lying. But still, it's ridiculously stupid". Och med det la jag på. Jag stängde av vibrationen på min mobil så jag inte blev störd. Jag la min mobil på nattduks bordet. Mitt huvud sjönk ner i kudden och jag andades ut tungt samtidigt som jag slöt ögonen. NU får jag lite lugn och ro...

Jag slog upp ögonen efter en konstig dröm om... Ja jag tror ni vet vem... Zayn.
Solens strålar lyste svagt igenom mina tunna gardiner ut över rummet. Konstigt att det är sol på morgonen, mitt i vintern.
Jag sträckte mig efter min mobil. Jag hade två missade samtal och ett nytt sms. Allt var från Zayn. Jag öppna sms:et och sucka tyst när jag läste den. Det stod:

"Please give me another chance, I miss you and I do care for you xxxx".

Nej nu börjar han bara låta desperat. Han har Perrie Edwards! Varför ska han ha mig egentligen? Jag tänkte efter ett tag innan jag knappa in ett svar.

"So is it gonna be me or her?". Zayn svara efter några minuter.

"If you loved me, you wouldn't make me choose..".

Jag bet mig i käken och knappa i ett svar.

"If you loved me, there wouldn't even be an option..".
Jag slängde min telefon på golvet och slöt ögonen. Snart var jag borta i drömmar, igen.

Mycket draaaaaaama! :o 
Tack så sjukt mycket för era kommentarer haha :)
Kommentera gäärna och säg vad ni tycker :D Och Juste, på killarnas perspektiv, vill ni att dom ska vara på engelska eller svenska? Vilken är lättast för er?
Båda är lika lätta för mig men gillar att göra på engelska för att det verkar mer troligt, och verkligt :)

- Cissi .xx

- "Gott nytt år" Sa jag och ställde mig på tå, slöt ögonen, la mina händer runt Gabriels nacke och våra kalla läppar möttes.
- "GOTT NYTT ÅR!!" Ropa alla en hundradels sekund efter mig.

Alla jubla högt och fyrverkerierna tjöt och sprängdes som galet. Alla par runt om kysstes. Cassidy och William, Jackie och Darmin, inte för att dom är ett par, Aisha och Dennis, Yara, Namam, Mandi och deras killar och Anna som prata i telefonen med Niall och gjorde massa pussljud mot den.

Jag kände en gnistra inom mig. En glödhet av passion som jag inte känt på länge. Gabriels läppar mot mina. Jag blev varm, från topp till tå.Vi kysstes nog längre än vad vi behövt.

5 månader senare (Januari. En vecka efter nyårs festen)

Jag blicka ut över all snö medans Cissi lätt drog i kopplet. Jag hade funderat mycket över vad som hänt på nyårs festen och bestämt för att jag ska göra som Gabriel sa. Lägga kyssen bakom mig för att det var bara en engångs grej.
Om ni undrar hur det går med mig och Zayn kan jag bara säga att det blivit värre. Zayn har liksom slutat att bry sig. Jag prata i telefon med han kanske i 20 minuter för några dagar sen. Jag sa att jag saknar han och han sa att han sakna mig, men mer än det så blev det inte. Han prata lite om vad som hänt med dom och igen pratat på om fans och sin karriär och om att han knappt har tid för allt jobb. Jag bestämmde mig om att inte ta upp det att Niall har tid varje kväll för att prata med Anna. Dom hade olika privat-liv-scheman, ja. Men han sa att han inte hade tid på grund av jobb. Och Nialls och Zayns jobb schema är väl samma?
Jag sucka och sparka en isboll som var framför mig.
Jag kände min ficka vibrera så jag drog ut mobilen. Ett sms från 'Annis', Anna heter så i min mobil... Hehe.

"Logga in på Twitter, NU! Och läs mitt DM. NU NU NU!! Xx"

Jag blev genast orolig. Varför lät hon så stressad? Hade något hänt? Jag knappa snabbt ett sms tillbaks.

"Jag är ute med Cissi just nu men är snart hemma.. Vad har hänt?? :O xx"

Sedan track jag på skicka.
Jag såg mitt hus och bestämmde mig för att halvspringa resten av vägen hem.

- "Kom igen Cissi" Sa jag uppmuntrande och vi börja springa försiktigt, så vi inte halka och slog i oss.
Vi kom hem och jag gjorde min lilla rutin. Av med skorna och jackan, lägg mobilen från jackan till koftan. Ta av Cissis koppel och bära henne till badrummet och tvätta hennes tassar med mellan varmt vatten. Sen torka jag dom med hennes handduk och hon sprang iväg upp till mitt rum som vanligt. Jag sprang snabbt upp efter henne.
Min laptop låg på min säng så jag satte på den och tog upp min mobil som fått ett sms, från Annis.

"Bara läs... :/ Ring mig efter du läst eller kom hit för vi måste snacka! x"

Nu börjar jag verkligen bli orolig. Vad kan ha hänt? Vad måste vi snacka om? Vem handlar det om? Vad är det värsta som kan hänt...? Att Niall och Anna slutat dejta? Att One Direction inte är en grupp längre? Att en orkan svepat hela London? Omg, att Janoskians inte är en grupp längre?! Hoppas inte!
Tusen tankar flög i mitt huvud medans jag snabbt som jag kunde klicka in mig på Twitter. Jag track direkt på DM och leta efter Annas DM, eftersom många fans DM:a mig nu för tiden. Men jag hitta Annas DM på direkten. Det stog såhär:

"Du MÅSTE läsa detta! Jag är så ledsen, Nikita..."
Sen var det en länk till något. Jag klicka på länken. Hennes DM fick mig inte att fatta något om situationen något mer då... Mitt knä studsa ivrigt upp och ner och jag slog mina naglar mot datan nervöst. Hemsidan kom upp. Det verka vara någon tidnings hemsida eller något. Jag scrolla ner lite och jag greps av chock. Den dåliga sorten. Tvärs över skärmen stog det med stora svarta bokstäver:

"ZAYN MALIK AND PERRIE EDWARDS - IT'S OFFICIAL!"
Jag frös. Mitt blod frös. Jag kunde inte röra mig. Inte tänka. Hur ska man reagera på sånt här? Men det kanske bara var ett ryckte? På något sätt lyckades jag scrolla ner en aning till och jag såg en bild som fick mitt hjärta att krossas som glas till tusen bitar. Det kändes som en kniv högg mig rakt in i hjärtat, snurra det ett varv, tog ut den, stack in den och upprepa. Det fick mig svårt att andas.
Det var en bild på Zayn och någon blondin som tydligen var Perrie Edwars. Dom kysstes. Och det var inte natt, för då skulle man tro att dom var fulla hon kanske var någon 'one night stand'. Men nej. Det var dagljus. Och flera bilder efter det. Dom åker sparkcykel, dom kramas, dom skrattar, osv.
Jag bet ihop och läste det som stog under. En mening eka i mitt huvud.
"They've been dating for months".
Just den där "months" upprepades om och om igen i mitt huvud.
Allt föll på plats. Det var så uppenbart och jag var för dum för att märka det. Jag var i den här lilla fantasi världen och trodde att Zayn faktiskt brydde sig om mig. Såklart han träffat en annan tjej. Zayn är ju känd, han kan inte dejta någon som inte bor i samma stad som han. Han kan inte ha ett "long distance relationship". Och, han kan inte dejta ingen. För det är den jag är, ingen. Okänd. Men den här Perrie är med i en tjejgrupp och har tydligen vunnit x factor UK.
Jag vet faktiskt inte hur jag ska reagera. Ska jag brista ut i tårar, isolera mig själv, bli arg, eller bli arg och skrika min ilska rakt i Zayns ansikte?
Jag känner mig... Hjärtkrossad. Men ändå tom. Mitt hjärta kändes så så tungt. Jag kan inte fatta det. Det har inte sjunkit in än. En liten, pytte liten del inuti mig hoppades fortfarande att det bara var ett falskt ryckte. Men det var det förmodligen inte. Skulle Zayn verkligen göra såhär mot mig? Jag kan bara inte fatta det. Jag är fortfarande i chock och mitt hjärta bultar som galet. Jag titta på min hand och märkte att jag skaka.
Jag måste suttit såhär i nästan tio minuter. Bara stirrat på skärmen. På bilden. På han som fått mig må så bra en gång i tiden men nu slitit mitt hjärta i bitar.
Jag kände plötsligt något blött rinna ner för min kind och jag snyftade när jag andades. Min hjärna reagera och jag torka snabbt bort tåren med min hand. Jag fick sakta kontroll över min kropp och gled ner från sängen. Cissi titta oroligt på mig och gnällde tyst. Jag log mot henne och klappa hennes huvud.
Jag hade på mig mörka blåa tajta jeans och en svart tunn tröja med låg hals, dens ärmar var till min armbåge. Över den hade jag en tjock vit kofta med luva, fast den hade inga ärmar. Jag gick ut ur mitt rum och knäppte koftan medans jag gick ner för trapporna. Jag kom in till hallen och tog på mig mina svarta knä långa boots.

- "Vart ska du?" Hörde jag min syster fråga bakom mig. Jag tänkte vända mig om men kom på att jag gråtit och man kunde se det. Så istället vände jag mitt huvud över axeln så hon inte skulle bli orolig.
- "Till Anna" Sa jag kort och märkte att min röst var en aning hes. Jag tog på mig min luva och öppna ytte dörren. Jag känner inte för att ha en jacka.
- "Ska du inte ha jacka? Och när kommer du hem?" Fråga hon med sin ljusa röst.
- "Nej, det är en kort väg. Och jag vet inte". Med det gick jag ut och stängde dörren bakom mig. Jag hörde den låsas och jag gick sakte ner för trappan. Kylan svepte förbi mig och jag rös. Jag la mina händer i min ficka och börja gå mot Annas hus i tystnad. Mina skor lät mot den vita snön. Jag var fortfarande i chock. Jag kan fortfarande inte tro det. Och jag kan bara tänka på det som jag läst och bilden jag sett medans "months" fortfarande eka i mitt huvud.
Jag kom till slut fram till Annas hus och gick in utan att knacka, sedan låste jag dörren bakom mig. Det var tyst i hemmet. Ingen verka vara hemma förutom Anna. Och Nana som exalterat kom springande till mig. Jag tog av mig skorna och gick upp för trappan. Jag tänkte gå in till Annas rum men hörde henne ropa efter mig.

- "Nikita, jag är i köket". Jag gick in dit och hon satt vid köks bordet med en kopp av något i hennes hand. Framför henne var en liten vit talldrick. Mitt emot henne fanns en kopp och en liten talldrick fint placerat. Och i mitten var det en choklad tårta som såg hembakad ut.
- "Hej" Sa jag.
- "Hej" Sa hon mjukt. "Jag gjorde varm choklad och en tårta" Sa hon sedan och log. Jag log tillbaks mot henne och satte mig ner på stolen mitt emot hennes.
- "Du känner mig för bra" Sa jag och drack lite ur varm chokladen. "Var är alla föressten?".
- "Ute, alla hade något att göra idag" Sa Anna börja skära tårtan i lagom stora bitar. Jag gav henne min talldrick och hon la en bit på den och sen på sin egna. Jag smaka en bit och lät chokladen smälta på mina smaklökar. Gud så gott det är!!
- "Anna det är tvär gott" Sa jag lugnt och log.
- "Tack" Sa hon och log. Vi åt i tystnad en stund. Det var en skön tystnad. Fast den kunde inte vara för alltid.
- "Hur känns det?" Fråga Anna och avbröt tystnaden.
- "Hur tror du?..... Dåligt".
- "Nej. Tänk efter, hur känns det? Hur mår du, innerst inne?". Jag titta förvånat på Anna. Det där var en aning djupt för henne att säga.
- "Medans du tänker efter så går vi till mitt rum" Sa Anna. Vi ställde oss upp och la talldrickarna och besticken i diskmaskinen. Våra drickor tog vi med till Annas rum eftersom det fortfarande fanns mycket kvar.
- "Hjärtkrossad" Sa jag och satte mig på Annas säng. Anna satte sig på sin stol vid skrivbordet.
- "Förtvivlad, ledsen, tom, men mest av allt, chockad" Fortsatte jag. "Jag vet inte hur jag ska känna, jag vet inte hur jag ska reagera".
- "Det bästa är att prata om det, och gråta ut". Jag titta på Anna ängsligt.
- "Anna du vet att jag aldrig varit en stor gråtare. Jag grät inte ens när min..." Sa jag tyst men min röst dog ut när jag kom på vad jag höll på att säga.
- "Jag vet... Men känner du inte någon... Ilska?" Fråga Anna. Hon satte på sin laptop som var på hennes skrivbord.
- "Jag vet inte. Det har fortfarande inte sjunkit in" Sa jag tyst.
- "Det kommer ta ett tag för dig att acceptera det, eller hur?" Fråga Anna.
- "Jag kan inte tro det. Det måste vara ett falsk rykte Anna!" Utbrast jag förtvivlat.
- "Förneka det inte. Zayn är otrogen mot dig och han sa det inte ens!" Halv skrek Anna. Jag stelna till.
- "Förlåt men det är sant. Du måste hålla med om att Zayn vart en riktig skitstövel. Om han verkligen brydde sig om dig skulle han sagt nåt, men han var för feg. Plus att-". Anna hann inte fortsätta förns jag avbröt henne.
- "Skyll inte bara på Zayn! Niall då? Han måste vetat men han sa inget!" Sa jag högt.
- "Blanda inte in Niall i detta!" Sa Anna högt. "Zayn fick säkert Niall att lova om att inte berätta för någon. Så låt mig prata klart" Sa Anna sedan lungt. Jag tog ett djupt andetag och hon fortsatte.
- "Plus, den här artikeln har varit ute i mer än en dag, jag är säker på att Zayn sett den men har han ringt dig eller kontaktat dig på något sätt? Nej". Anna tog ett andetag innan hon fortsatt.
- "Nikita, jag är verkligen ledsen och kan inte föreställa hur du känner dig just nu. Kom ihåg att det inte är ditt fel. Zayn och hon tjejen har dejtat i flera månader, du läste ju det. Så hur kan du inte ha någon ilska i dig?".
Just då slog det mig. Anna hade rätt. Det hade nu sjukit in att Zayn vart otrogen mot mig och nu kom alla frågor flygande i mitt huvud. Varför har han inte sagt något? Trodde han att jag inte skulle få reda på det? Han kunde åtminstode säga att han träffar någon annan. Bryr han sig verkligen inte om mig? Har allt vi gjort varit en lögn? Vad tänkter han med egentligen? Är det mitt fel? Är det något fel på mig? Är det på grund av mig allt det här händer?
- "Niall är med Liam och Louis och dom ville att jag skulle ringa dom på skype efter du kommit hit, är det okej?" Fråga Anna och höll på med sin data.
- "Ring dom du, jag har inte lust att prata med dom" Sa jag och man hörde på min röst att gråten satt i halsen. Anna vände sig om och rynka på pannan. Hon ställde sig upp och gick fram till sängen.
- "Du kan ligga i sängen stund och sova om du vill, eller bara vila" Sa hon och jag tog av min vita kofta.
- "Tack Anna" Sa jag och log. Anna la koftan på sängens kant och gick tillbaks till datan. Jag la mig ner i sängen med täcket över mig.
Jag hörde skype ringsignalen och Anna svara.
- "Hi guys!" Sa Anna glatt.
- "Anna hi!" Sa dom lika glatt tillbaks. Det verka som att de hade video samtal.
- "What's up honey?" Hörde jag Niall fråga från datorn. Jag såg den inte, men jag hörde bara på rösterna.
- "Aww Niall you little cutie" Skoja Louis.
- "Haha Niall you are a real cutie" Sa Anna och skratta. "But I'm not doing anything, how about you guys?".
Min mobil vibrera plötsligt och jag tog upp den för den låg på Annas nattduks bord. Ett sms från Gabriel. Jag låste mobil och såg hur skärmen sakta blev svart. Jag orkar inte med han. Jag orkar inte med någonting just nu. Allt verkar hopplöst.
- "So is she there?" Hörde jag Liam fråga.
- "Yes she's laying in my bed" Svara Anna.
- "How is she?" Fråga Louis.
- "Not good. Like, really really bad. It was a very long time ago since I saw her this devestated".
- "Poor thing, bless her heart" Sa Liam. Jag log svagt för Liams omtänksamhet.
- "Why wont she come and talk to us?" Fråga Niall och man hörde hans irlänska dialekt tydligt.
- "As I said, she's devastated. She doesn't want to talk about it" Sa Anna.
- "Idiot" Sa Louis och det lät som han slog eller nep Niall för Niall gav ifrån sig ett litet skrik. Anna och Liam skratta lätt.
- "Do you think she'll be okay?" Fråga Liam sen.
- "Well... She can't be like this forever..".
- "It's just the first day. It's gonna take som time for her so we gotta be patient" Sa Louis.
- "Yes I agree" Sa Liam.
- "Yeah. But I'm sure she'll come and talk to you guys later" Sa Anna och dom 'mm':ade instämmande.
- "That was a terrible thing for Zayn to do thought" Sa Niall.
- "Yeah I can't belive he did this to her" Sa Liam.
- "I'm sure Zayn has his side. But I agree with you guys, it really was unresponsible" Sa Louis.
- "I know right... It's sad" Sa Anna.
Jag drog upp täcket över mitt huvud och lät tårarna rinna.

Gabriel luta sig sakta ner samtidigt som hans blick gick ner till mina läppar. Jag lyfte upp mitt ansikte och slöt ögonen. Allting runt oss försvann. Musiken var nu som något buzz och jag och Gabriel var dom ända i rummet för mig. Ska jag faktist göra detta? Nu kände jag hans andedräckt på mina läppar. Jag ska verkligen göra detta. Nu gäller det. För första gången på ett år ska jag kyssa mitt ex, Gab...
- "Tjeeeena!!" Hörde jag Anna plötsligt ropa. Jag öppna ögonen och musiken kom tillbaks, samt människorna. Inom ett ögonblick tog jag ett steg bort från Gabriel innan Anna hann se vad vi nästan gjorde.
- "En frukt cocktail till dig och en backardi till dig" Sa Anna och gav oss våra drinkar.
- "Tack Anna, du är bäst!" Sa jag och tog emot drickan.
- "Tack sötis" Sa Gabriel och log. Gabriel bruka kalla Anna för sötis ibland så jag störde mig inte på det. Jag kolla på Gabriel och vi fick ögonkontakt. Vi båda pusta ut.

Anna's perspektiv:

Såg jag fel eller höll Nikita och Gabriel på att...? Ne det var säkert inget... Hoppas jag.
Gud vad jag saknar Niall. Det har verkligen gått FÖR lång tid sens vi senast sågs, i verklighet. Det känns nästan som att vi aldrig kommer träffa dom mer... Nej nu måste jag bli gladare. Jag kan inte deppa över Niall hela tiden. Jag menar vi har fortfarnade ganska stark kontakt så vad har jag att klaga över...
Jag titta mig runt. Vart är Darmin föressten?

- "Hey vet någon vart Darmin är?" Fråga jag.
- "Han gick någonstans med Jackie" Sa Gabriel.
- "Okej". Varför är han så himla mycket med Jackie? Han har aldrig riktigt gillat henne. Han har alltid sagt att hon var något av en slampa... Vilket hon typ var. Jag borde gå och leta efter dom. Eller, jag borde inte, men jag vill. Men det kanske är bäst att jag inte gör det...
- "Jag tror dom gick till övervåningen, Darmin nämnde något om soffor och smörja något" Tilläggde Gabriel när han märkte hur jag gick in i tankar. Jag borde inte, men jag vill och jag ska.
- "Jag borde kolla vad dom gör. Eller aa, om något hänt" Sa jag snabbt och gick ifrån dansgolvet innan dom hann fråga något. Jag skynda mig upp för trappan. Jag titta runt efter soffor och hitta snabbt några soffor borta vid hörnet. Sofforna var runda och gjorda av skinn, förmodligen fejk skinn. Då såg jag dom. I Darmins knä satt Jackie, Darmins hand klämde Jackis rumpa och dom hångla som (förlåt för ordvalen nu) två kåta ekorrar. Jag frös fast. Jag gjorde det, och jag ångrar mig.

Är jag avundsjuk? Jag kan inte vara avundsjuk, eller hur? Jag dejtar Niall Horan. Jag upprepar, NIALL HORAN. Så varför ska jag vara avundsjuk på någon slampa för att hon hånglar med mitt ex? Han är ju mitt ex så han får hångla med vem han vill, fritt land. Men varför känner jag då den här knuten i min mage? Är det lite ångerst? Kanske. Chock? Troligtvis. Avundsjuka? Förmodligen.
Jag tog upp min mobil och ringde Niall. Jag kan INTE vara avundsjuk på Jackie för att hon hånglar med Darmin. Det går bara inte.
Efter några signaler svara en vuxen kvinnlig röst. Hela jag frös till och knuten i min mage blev hårdare.
- "Hello?" Sa den kvinnliga rösten.
- "Hello, where's Niall?" Fråga jag stelt.
- "Who is this?". Jag bet mig i käken.
- "Anna. Who are you?" Fråga jag kallt.
- "Anna? You're Anna?" Fråga kvinnan och lät chockad.
- "Yeah... Do I know you?" Fråga jag förvirrat.
- "Oh honey I'm sorry, I'm Maura, Niall's mother". En stor våg av lättnad sköljde över mig. Nialls mamma! Så klart! Hur kunde jag tro något annat?!
- "Oh Hi! Sorry I thought you were someone else" Sa jag nervöst.
- "It's okay. I've heard so much about you!".
- "Same here" Sa jag och skratta.
- "Oh Anna I'd love to talk more but Niall's eeger to talk to you" Sa Nialls mamma och skratta.
- "Okay, it was lovely talking to you. Happy new year" Sa jag och skratta. Sedan hörde jag mobilen röras runt lite.
- "Hi Anna!" Sa Niall från andra änden exalterat. Åh vad skönt det var att höra hans röst. Hans vackra röst med irländsk dialekt, gud vad jag saknat den.
- "Niall! I miss you" Sa jag rakt på sak. Jag hörde Niall skratta sitt söta skratt.
- "You called me all the way from Sweden just to say that?" Sa han och skratta.
- "You sound surprised?".
- "I miss you too babe" Sa Niall mjukt och ignonera min fråga.
- "I just wanted to hear your voice" Sa jag och log, jag kunde föreställa mig Niall le i andra änden.
- "I missed your voice, it's good to hear it again" Sa Niall. Jag log och vände mig om. Min blick gick runt rummet men fastna på en person som jag inte sett på ett bra tag. Chockheten tog tag i mig.
- "Niall, I have to go, but we'll talk later" Sa jag utan att koncentrera mig på det jag sa.
- "Anna are you okay?" Fråga Niall.
- "Yeah, call me later okay?".
- "Sure, I'll call you before midnight" Sa han och med det sa vi hejdå och la på. Jag skynda mig till Nikita och dom andra som satt vid ett bås. Jag ryckte Nikita och hon kolla undrande på mig. Jag peka mot personen och hon bet sig i käken. Dom andra märkte mitt och Nikitas stirrande så dom kolla undrande åt det hållet vi kolla på. Namam var den första att reagera.
- "Är inte det där Tess?".

Vad ska man göra? Ska vi hälsa eller ignonera? Bakom henne dök Mike och några andra upp. Pfft. Är hon fortfarande med Mike. Deras lilla grupp gick och satte sig ungefär fyra bord bort från oss, Tess hade tydligen inte sett oss än. Jag satte mig ner bredvid Nikita och titta på henne. Hon rynka lätt på pannan och ryckte på axlarna. Vi utbytte en blick och jag visste exakt vad hon tänkte.

- "Vi kommer snart" Sa Nikita och vi reste oss upp. Vi gick sakta mot Tess' bord. Ni kanske undrar varför vi går till henne nu och ska hälsa. Men sanningen är att även om hon ändrats så är hon fortfarande samma roliga Tess, innerst inne. Långt där inne. Och bara för vi har haft ett bråk så glömmer man ju inte alla minnen vi har haft tillsammans.
Sanningen är att vi saknar henne och vi vill hjälpa henne, även om saker kanske aldrig blir som förut så ÄR det värt ett försök. Man kan ändras, och om Tess inte vill ändras för vår skull så gör det inget. Det är hennes liv. Men vi vill bara vad som är bäst för henne och just nu vet jag att hon inte mår bra med Mike.
- "Vad ska vi säga då?" Fråga jag.
- "Testa med hej?" Sa Nikita.
Okej... Here it goes. Vi stanna framför deras bord och Mike var den första som märkte oss.
- "Nämen kolla vilka vi har här, töntarna, wannabe emo't och fjortisen" Sa Mike och dom skratta. Jag himla med ögonen. Jävla skitstövel.
- "Nämen har vi Mike här! Jaha jag trodde du var en bortsprungen tvättbjörn som följt efter domma in hit men vad trevligt att se dig igen" Sa Nikita sarkastiskt och jag flina. Tess gav ifrån sig ett litet leénde.
- "Vi ville bara komma och säga hej Tess" Sa jag och titta på Tess. Man såg på hennes ansikte att hon blev chockad, samt frustrerad. Hon visste säkert bara inte hur hon skulle reagera, om hon skulle ignonera oss och inte bry sig eller vara vänlig och hälsa tillbaks.
- "Aha, hej" Sa hon och log ärligt. Så, en blandning mellan båda?
- "Hur mår du då?" Fråga Nikita.
- "Bra.. Själva?". Tess röst hade blivit rätt så hes. Och hon hade påsar under ögonen. Det finns något som heter conceler liksom...
- "Bra...". Mike fnyste otåligt.
- "Well, vi drar nu innan skunken här släpper sig" Sa jag syftande mot Mike.
- "Okej" Sa Tess innan Mike hann ge en förolämpning tillbaks.
- "Ses".
- "Ses".
Jag och Nikita vände oss om och gick genom allt folk tillbaks till vårt bord, det hade föressten kommit mer folk nu.
- "Så det där var ju inte pinsamt alls.." Sa Nikita suckande och satte sig ner. Jag slog mig ner bredvid henne.
- "Vad hände?" Fråga Cassidy. Vi berätta snabbt allt.
- "Det är synd att ni blev ovänner" Sa Yara.
- "Eller hur. Ni verka som riktigt bra vänner, jag hade aldrig trott att ni skulle bli såhär" Sa Mandi.
- "Ne jag vet, men folk förändras" Sa jag. Vi blev tysta en stund och lät mina ord hänga i luften.
- "KOM IGEN! Ingen tid att deppa för ITS A NEW YEAR!" Skrek Namam entusiastiskt. Det lätta stämmning och vi alla börja skratta instämmande.
- "WOOHO!! Vem vill ha mer drinkar?!" Ropa Yara.
- "Jaag!" Börja alla ropa.
- "Okej men ni får följa med och hjälpa till att bära" Sa Yara och skratta.

Fem minuter, fem minuter fem minuter! Fem minuter till vad? Fem minuter kvar till midnatt! Vi hade samlats där uppe på taket och fyrverkerier fyllde hela himlen. Vackra fyverkerier i massa olika färger och former. En efter en sköjt dom upp mot himlen med ett tjut och som en explotion for alla gnistrande ljus åt alla håll.
Jag drog upp min mobil och just då fick jag ett samtal. Det var Niall. Jag log och svara.
- "Hi babe!" Sa jag högt nog för att Niall skulle höra mig. Jag såg min egna andedräkt framför mig när jag prata.
- "Hey honey" Sa Niall högt. Jag hörde massa fyrverkerier avfyras från andra änden. Jag gissar att det är lika galet här som där.
- "Niall it's so beautiful I wish I was with you" Sa jag och snyfta lätt, inte för att jag grät, utan för att det var så kallt ute och jag bara hade på mig en kort klänning.
- "Ah it's beautiful over here too, but it would be perfect if you were with me" Sa Niall och jag log.
- "I know... But only four minutes left til midnight" Sa jag glatt och gjorde ett litet skutt för att hålla mig varm.
- "Yes exciting isn't it?" Sa Niall och skratta.

Nikita's perspektiv

Anna stog och prata i telefon med Niall medans hon titta upp mot himlen som var täckt av fyrverkerier, Cassidy och William filma och skratta och njöt av utsikten. Yara, Namam och Mandi hade hittat tre killar som dom var med, dom tre killarna gick i min skola så dom var inte direkt främlingar. Jackie klängde över Darmin som verka vara trött på henne. Och jag? Jag stog forever alone här ute, i det kalla vinter vädret och titta upp mot himlen och alla andra lyckliga par. Jag hade i alla fall med mig min lilla älskling. Min system kamera. Den sviker mig aldrig. Eller ja, den och Cissi då.
Jag kände plötsligt något varmt placeras på mina axlar. Jag greptes av panik i en sekund men det lugna sig när Gabriels ansikte dök fram vid min sida.
- "Gabbe du skrämde livet ur mig" Sa jag och pusta ut. Min andedräkt kom ut ur min mun när jag prata och andades, samma sak med Gabriels. Han skratta tyst.
- "Men hallå kommer du inte frysa?" Sa jag och tänkte ta av mig Gabriels jacka från mina axlar.
- "Nej nej, jag svettas, ha på dig den" Sa Gabriel och log medans han la jackan tätare omring mig.
- "Är du säker?" Fråga jag och skratta lätt.
- "Vill du känna mina underarmar?" Fråga Gabriel och tänkte ta min hand.
- "Haha okej okej!" Sa jag skrattande och backa från han.
- "Hur mycket är klockan?" Fråga jag sedan och ställde mig tätt bredvid han igen. Gabriel tog snabbt upp sin mobil och la den sedan ner i sin ficka.
- "23:59" Sa han spänt. Jag tog upp min system kamera och höll den lite högre än min höjd.
- "Kom" Sa jag. Gabriel la sin arm runt min midja så han fick plats och la sitt huvud bredvid mitt.
- "Le" Sa jag medans jag log och tog kort.
- "Jag får se" Sa Gabriel sedan. Jag tryckte fram bilden. Jag blev nästan chockad av hur bra vi såg ut, speciellt tillsammans. Våra ögon lyste för alla fyrverkerier på himlen, våra kinder och näsa var perfekt rosa och vi såg ut som ett par, några som kännt varandra hela sitt liv. Jag hade en stark känsla om att Gabriel också tänkte det.
- "10!... 9!... 8!... " Ropa massa folk och spänningen steg för varje siffra.
- "Redan nedräkning?" Fråga jag.
- "Tydligen!" Sa Gabriel och log snett.
- "7!... 6!... 5!...".
- "Du" Sa Gabriel och jag vände mitt huvud mot han. "Eftersom det är nyår och ingen av oss har en dejt, eller någon att kyssa nu vid midnatt så tänkte jag att du och jag kanske kunde... Du vet". Jag rynka på pannan och bet mig i underläppen.
- "Det är bara en en gångs grej, jag lovar" Sa han hest och log snett.
- "3!... 2!...". Åh vad har jag att förlora egentligen?!
- "Gott nytt år" Sa jag och ställde mig på tå, slöt ögonen, la mina händer runt Gabriels nacke och våra kalla läppar möttes.
- "GOTT NYTT ÅR!!" Ropa alla en hundradels sekund efter mig.

Alla jubla högt och fyrverkerierna tjöt och sprängdes som galet. Alla par runt om kysstes. Cassidy och William, Jackie och Darmin, inte för att dom är ett par, Aisha och Dennis, Yara, Namam, Mandi och deras killar och Anna som prata i telefonen med Niall och gjorde massa pussljud mot den.

Jag kände en gnistra inom mig. En glödhet av passion som jag inte känt på länge. Gabriels läppar mot mina. Jag blev varm, från topp till tå.Vi kysstes nog längre än vad vi behövt.

Senaste:

- "Föressten" Sa Gabriel och jag vände mitt huvud mot honom. "En annan orsak till att jag är här är för att jag ville fråga dig om en sak".
- "Jaha, vadå?".
- "Jag vill att du följer med mig till Göteborgs årliga Julfest". Jag höjde ena ögonbrynet.
- "Är du dum? Jag går aldrig på såna fester" Sa jag.
- "Men tyst, det gör du visst. Alla är där. Anna, Darmin, Cassidy, Aisha och massa andra" Sa Gabriel glatt. Jag kolla på han med en 'bitch please' blick.
- "Come ooooooon" Sa Gabriel. "Du fick faktist en present". Gabriel la armarna i kors. Jag flina åt han. Barnunge.
- "Fine" Sa jag och skratta.

Bild 1: Nikita's klänning. Bild 2: Anna's. Bild 3: Cassidy's. Bild 4: Aisha's

Jag snurra runt en gång till i den stora spegeln som hängde i hallen. Jag hade tagit på mig en röd salsa-aktig klänning som sluta över knäna. Den hade inga band utan det var brösten som höll den uppe. Vid bystet var det silvriga detaljer. Jag tog på mig ett rött/silvrigt halsband som smycke.

- "Du ser skitsnygg ut" Sa Gabriel med sin halvhesa röst. Jag vände mig om och log mot honom.
- "Tack, du är inte så farlig du heller".
- "Så kan vi gå nu? Dom andra väntar".
- "Okej okej" Sa jag och flina. Jag tog min lilla röda handväska och la i nycklar, mobil och tuggummi. Vi sa hejdå till Cissi, låste dörren och körde iväg i Gabriels audi. Jag kände runt i bilen och skratta tyst. Jag såg i ögonvrån att Gabriel titta på mig.
- "Vad?" Fråga han och log snett.
- "Kan inte fatta att du faktist fick godkänt på din uppkörning" Sa jag och flina. Gabriel skratta och nep mig lätt i sidan. Jag skratta och vi gjorde en sväng.

Några minuter senare svängde vi in i en parkering och klev ut ur bilen. Vi gick närmare byggnaden och musiken blev högre. När vi kom in var det halv fullt men vi gick igenom tills någon stoppa oss och tog tag i min arm. Figuren som stoppat oss kände jag igen, hon gick i vår pararella klass, Miranda.
- "Omg hej!" Utbrast hon och krama oss.
- "Eh, hej" Sa jag och krama tillbaks.
- "Jag är glad att du kom Nikita" Sa hon och log.
- "Haha ja..-".
- "Och som Gabriels dejt, vad glad jag är för er!" Fortsatt hon. Jag höjde ena ögonbrynet.
- "Eh, vi är inte-".
- "Ni passar ihop som två pusselbitar måste jag bara säga. Det var smärtsamt att se er utan varandr-".
- "Erm, Miranda?" Sa Gabriel. Han titta på mig och jag fortsatte på hans mening.
- "Vi är inte ihop igen" Sa jag. Mirandas leénde sjönk.
- "Vah! Åh så synd. Ni passar verkligen!".
- "Ja vi fatta det" Sa jag och klia mig i bakhuvet.
- "Men i alla fall jag måste chila vidare, ses så länge!" Sa Miranda och försvann. Jag och Gabriel fick ögonkontakt och han ryckte på axlarna. Vi fortsatt gå tills vi såg dom andra. Vid ett stort bord satt några från vår klass, bland annat Anna, Darmin, Cassidy, Aisha, Jackie, William och Dennis. Aisha var ihop med Dennis och Cassidy var tillsammans med William. Jackie var typ som en player. Alla jubla när vi kom dit och jag kunde inte ro för att se tjejernas fina kläder. Anna hade en vit lös klänning som sluta över knäna med bara hade en ärm. Den var väldigt festlig och hon hade massa armband också. Cassidy hade på sig vita jeans som var lite slitna på låren och ett svart linne. Aisha hade ett ljusbrunt linne och en vit kjol som gick upp till naveln och sluta straxt efter rumpan. Med den hade hon en blommig kavaj med upvikta ärmar och en ljusbrun platt och stor väska.
Darmin hade en röd tajt skjorta med armarna uppvikta och ljusa jeans. Resten av killarna hade nästan samma som Darmin, fast med andra färger.
Jag hoppa in bredvid Anna och Gabriel satte sig framför mig.

- "Nämen tjenare" Sa Anna med en tillgjord röst. Jag skratta och krama henne samt alla andra.
- "Jag trodde att du inte skulle komma" Sa Cassidy.
- "Eller hur, Gabriel sa att du hade bestämt dig" Sa William. Jag höjde ena ögonbrynet.
- "Haha, well, han lyckades övertala mig" Sa jag och log.
- "Fan vad bra att du kom ändå" Sa Aisha.
- "Så har maten kommit än?" Fråga Gabriel.
- "Nepp, men den kommer snart" Sa Darmin. Alla började småprata medans jag lyssna. Jag kände något vid mitt lår vibrera och jag titta ner. Anna tog snabbt upp sin mobil som tydligen fått ett sms. Hon log mot sin mobil en stund medans jag kolla på henne.
- "Anna?" Sa jag.
- "Va? Vem?" Sa hon och titta upp.
- "Vad ler du åååt?" Flina jag och och drog ut på å:et. Hon rodna och vände sin mobil mot mig. Ett sms från... Niall. Det stog:

"Merry christmas my princess. Im thinking of you everyday, I cant get you out of my head. Heres a poem I wrote:
If luck is a raindrop, I would send you a shower. If hope is a minute, I would sent you an hour. If a happiness is a leaf, I would give you a tree. If you need a friend, you will always have ME! Miss you very much.
And to answer your question, all I want for christmas is you. :) Xxxxx"

Jag titta glatt på Anna.
- "Du har sån tur att ha Niall!" Sa jag och log. Anna fnissa och knappa in ett svar.
- "Tjejer?" Hörde jag Darmin säga.
- "Vad?" Sa jag och titta upp.
- "Har ni lust att vara lite sociala nu när maten är här?" Sa Darmin och log snett. Jag skratta och titta ner på maten som stog framför oss. Gud så gott det såg ut. Alla börja äta som galningar. Jag försökte hålla mig civiliserad, det gjorde jag verkligen.

Efter maten prata vi lite om småsaker och när det gått några timmar gick alla upp på dansgolvet. Vid det här laget hade alla fått alkohol i sig. Aisha och Dennis vandrade iväg någonstans, Jackie som hade drukit mest satt vid baren och rå hångla med någon, Cassidy och William dansa tillsammans mitt i dansgolvet, Darmin och Anna satt vid baren och prata medans jag och Gabriel var på dansgolvet.
Gabriel hade sina armar runt min midja och mina händer va på hans nacke. Vi dansa tryckare just nu för musiken var på låg stämmning. Gabriel titta rakt in i mina ögon medans han bet sig i underläppen. Jag skratta och la mitt huvud på hans axel.
- "Titta in på mig sådär" Sa jag skojsamt och skratta.
- "Haha varför inte?".
- "Du vet varför".
- "Awww, får jag dig att rodna?" Sa Gabriel och lyfte mitt huvud så jag titta upp på han.
- "Sluta!" Sa jag och skratta. Gabriel luta sitt huvud bak och skratta.

Gabriel har förändrats ganska mycket. Men jag vet inte om det är på ett bra sett eller dåligt. Han har verkligen blivit mer omtänksam... Jag måste prata med någon innan vi gör något vi ångrar.
- "Du Gabriel jag är lite trött. Kan vi gå till dom andra?".
- "Aa visst". Gabriel släppte min midja och vi gick till Anna och Darmin.
- "Anna vi måste snacka" Sa jag när vi kom fram.
- "Eh.. Visst". Jag tog hennes arm och vi gick ut bakvägen. Det var ganska mörkt ute. Baksidan såg ut som en gränd, det var höga staket och tegelväggar runt festlokalen.
- "Vad har hänt?" Fråga Anna oroligt.
- "Gabriel..." Sa jag tyst.
- "Ja...?".
- "Har han inte förändrats?".
- "Hur menar du?".
- "Asså jag vet inte. Förut var han typ... Inte så värst omtänksam.. Men nu är han så omtänksam och han bryr sig verkligen om mig. Han köpte en jul klapp till mig, medans det ända Zayn gjorde var att skriva en tweet till mig" Sa jag och visa halsbandet jag hade på mig som jag fått av Gabriel.
- "Shit vad fin den är!" Sa Anna medans hon titta på den. "Men jag håller med dig. Gabbe har ändrats ganska mycket. Darmin också för den delen. Dom har väl bara växt upp" Sa hon sedan.
- "Ja... Men när jag tänker efter så känns det som att Zayn inte vill ha mig längre medans Gabbe tydligen vill" Sa jag och sucka.
- "Nikita... Vart vill du komma med detta...?" Sa Anna och rynka pannan.
- "Jag... Jag vet inte. Jag har nog bara varit borta från Zayn för mycket".
- "Ja, ring honom när du kommer hem. Han har säkert bara varit upptagen" Sa Anna och log.
- "Hur? Han och Niall har samma schema! Och du pratar med Niall varje kväll" Sa jag och la min hand på min panna.
- "Nikita, tänk inte på det. Om Zayn inte ens försöker skaffa tid att prata med dig så...". Anna sucka och titta ner i marken. "Vi får bara se" Sa hon sedan och log.
- "Aa du har rätt".
- "Men kom nu dom andra väntar" Sa Anna med ett leénde på läpparna. Och med det gick vi in igen.

Några timmar senare gick vi alla hem. Jag ringde Zayn den natten men han svara inte. Istället ringde jag Liam och han svara glatt. Jag fråga vart Zayn var men han sa att han inte visste.
Så det var det.

1 vecka senare (31 December)

Ikväll skulle bli en kul natt! Jag skulle packa mitt smink och klänning sen åka hem till Anna för att sova över hos henne. Därifrån på kvällen skulle vi till Göteborgs största nyårs fest. Alla skulle vara där! Med alla menar jag dom som var på julfesten och massa mer. Bland annat kändisar. Anna sa att några vänner också skulle sova hos henne. Jag vet att Cassidy och någon till skulle komma. Vi får väll se.

Jag gick ut ur duschen och börja torka mig. Jag förna mitt hår och sedan platta det. Jag sminka mig och fixa håret.
Jag rota runt i min garderob tills jag fick upp hyfsat bra kläder. Jag tog på mig ett svart linne med en adidas kofta över och tajta ljusa jeans.
Sen packa jag mitt smink och min klänning i en stor Chanel handväska. Jag tog med väskan och sprang ner till köket. Cissi sprang glatt ner med mig. Cissi skulle följa med hem till Anna, sen skulle Annas små bröder ta hand om henne medans vi var ute. Det var ju bra för Cissi kunde leka med Annas hund också.
Jag åt snabbt upp mina flingor medans Cissi åt sin mat. Jag la Cissis foder, matskål och vatten skål i en påse och sen ner i väskan.
Jag släckte alla lampor i huset sedan sprang jag och tog på mina skor. Jag satte på Cissis koppel och vi gick ut ur huset. Cissi lukta nyfiket runt på allting medans vi vandra ner för gatan.
Efter några minuter fick jag syn på Starbucks. Det fanns inte så många där inne så jag gick in med Cissi. Jag kände dom som jobba där så dom bruka oftast inte bry sig om jag tog med Cissi in.

- "Tjenare Nikita!" Sa Jake som var i kassan.
- "Hej Jake" Sa jag glatt.
- "Aww har du med dig Cissi" Sa han och klappa Cissi när jag bärde upp henne till min famn.
- "Japp" Sa jag glatt.
- "Så vad kan jag göra för dig idag?" Fråga Jake och log.
- "En milkshake kanske?" Sa jag och log.
- "Ah, så det gamla vanliga" Sa han skojsamt och börja göra en choklad milkshake. Jag log medans jag såg på hur han gjorde den. Han la till sist på grädden, choklas såsen och locket samt sugröret. Sedan gav han den till mig medans jag betala. Jag vinka hejdå och gick sen till busshållplatsen.
Efter tio minuter var jag framme vid Annas hus. Jag knacka på dörren och Annas bror, Lion öppna dörren. Jag krama han och gick in i huset. Annas hund, Nana kom springande och hon och Cissi börja nyfiket luka på varandra.
- "Vart är Anna?" Fråga jag medans jag tog av mig skorna.
- "Uppe i hennes rum" Sa Lion. "Och Cassidy är också här".
- "Okej" Sa jag och sprang upp för trappan. Jag slet upp dörren till Annas rum och skrek:
- "IDAG KOMMER BLI EN STARK DAG!!".
- "AAHHH!!" Skrek Anna och Cassidy i kör. Jag brast ut i skratt och satte mig på Annas säng.
- "Nikita! Är du redo för ikväll?" Fråga Cassidy och log.
- "Så klart. Det kommer bli så stort".
- "Gabriel kommer ju vara där" Sa Anna och blinka.
- "Haha jaja. Så vem är den tredje vännen som kommer hit?" Fråga jag.
- "Hon är nog här snart..." Sa Anna.
Några minuter senare hörde vi Annas bror Lion ropa efter oss från nedervåningen.
- "NÅGON ÄR VID DÖRREN!!!" Ropa han.
- "ÖPPNA DEN DÅ!!" Ropa Anna tillbaks.
- "NEJ, DET ÄR ER VÄNN". Anna sucka.
- "Nikita kan du öppna dörren?" Fråga Anna och gjorde ett försök till puppy eyes.
- "Haha, visst". Jag sprang ner för trappan och som jag trodde satt Nana och Cissi framför dörren och titta nyfiket på dörren. Jag skratta för mig själv. Jag tryckte ner handtaget och när jag såg vem som stog där fick jag världens chock!
- "NIKKIIIIII!!!!" Skrek hon.
- "NAMAM DIN ÅSNA!" Skrek jag tillbaks. Namam var vår gamla vän, vi träffa henne och hennes basket lag i Norge, om ni inte kommer ihåg.
Namam kom in med sin väska och vi kramades.
- "Vad gör du här?" Fråga jag glatt.
- "Har inte Anna berättat? Jag ska stanna här i två dagar och jag följer med till festen idag!" Sa hon överexalterat.
- "Hon kanske ville överasska mig. Men OMG!" Skrek jag.
- "Haha jag vet. Vart är Anna?".
- "Där uppe, kom". Vi sprang upp för trappan och rusa in i rummet.
- "I'M BACK BITCHES!!" Skrek Namam. Anna skrek och skratta och hoppa upp och krama Namam. Sen presentera hon Namam och Cassidy till varann.
- "Okej tjejer, jag har bara en sak att säga" Sa Namam och skratta.
- "Vadå?" Fråga vi henne i kör.
- "We're gonna det this world on fire!".

---

FörlåtFörlåtFörlåtFörlåtFörlåtFörlåt för uppdateringen!! Jag har varit sjuk jättelänge och inte direkt haft någon inspiration. Men jag försöker verkligen.

SÅ. Många bilder. Vad tycker ni? Jag fixa den där iphone sms grejen så det skulle verka mer verkligt. (notera att jag inte har en iphone så det var inte det lättaste att få det där ''smset'')
Och Namam kom in i novellen igen! Tror ni några andra bekanta också kommer i..? ;)
Kommentera! :D

-Cissi xx

- "What? So you're not friends with her anymore?".
- "Nope. I've had enough of her anyway. If she wants to be with her boyfriend then fine, but I'm not gonna be in her life if that what she wants".
- "Oh... Well, if you say so. She's living her own life".
- "Exactly... So what have you been up to today?".
- "Not much. We recorded some stuff for a radio station, did some interwievs and had rest of the day off".
- "Oh that's nice" Sa jag glatt. Vi prata på i några fler timmar tills jag var tvungen att lägga på. Men vi lova att vi båda skulle logga in på skype om en timme så vi kunde skypa.

3 månader senare (november).

Nikita's perspektiv:

Kan inte fatta att det redan har gått tre månader sens jag sist såg killarna! Men det har varit tre väldigt sega månader. Jag smsar med Zayn varje dag, och vi pratar i telefon minst varanan dag. Vi skypar minst två gånger i veckan. Så vi har behållt kontakten ganska bra. Men varje gång jag ser hans ansikte så blir jag gråtfärdig och ledsen för det är bara på en skärm och inte verklighet. Killarna har varit med i dom flesta skyparna. Men då var Anna också med mig.
Harry har jag inte alls hört av. Han var med en gång när vi skypa. Men han sa inte mycket. Jag fattar inte vad det är med han. Han lova att vi skulle hålla kontakten. Men nu mer känns det som att han undviker mig.
Vad jag vet så skypar Anna och Niall nästan varje kväll. Det är bara en fråga om när de faktiskt blir ihop. Men jag tror dom väntar med det.

Jag slet upp dörren till skolan. Höst, höst, höst. Löv överallt. Tråkigt grått regn väder hela tiden.
Jag såg Gabriel sitta vid trappan till övervåningen längre bort. Det var ovanligt tomt i skolan. Gabriel vinka dit mig. Jag log mot honom.

- "Wad up?" Sa Gabirel och ställde sig upp för att ge mig en kram. Gabirel hade uppfört sig ganska bra dom senaste månaderna. Han hade betett sig som en vän och inget mer.
- "Ello!" Sa jag och vi satte oss ner på trappan.
- "Vart är Anna?" Fråga han.
- "Hon kommer senare".
- "Aha. Men hörde du nyheterna föressten?".
- "Vilka nyheter?".
- "Vår engelska lärare var med i en olycka så resten av året kommer vi ha en ny engelska lärare, från London!" Sa Gabirel med spänning i rösten.
- "Va! Fan vad awesome" Sa jag glatt.
- "Ja, och det som är bättra är att i slutet av året kommer han välja en elev som får följa med tillbaks till London och studera där som en utbytes student".
- "OMG driver du?!".
- "Nej jag är helt seriös!".
- "Shit tänk om jag blir vald!" Sa jag glatt.
- "Men då betyder det att jag inte kommer vara med Anna" Sa jag sedan.
- "Ne jag vet... Men vi är 60 stycken i klassen... Det kan bli vem som helst" Sa Gabriel och log.
- "Aa du har rätt" Sa jag och log tillbaks.
- "Kom, vi börjar nu" Sa Gabriel och ställde sig upp.
- "Okej. Help me up?" Sa jag och räckte mina händer till han. Han skratta och tog tag i dom och drog upp mig. Sen gick vi in på lektion.

4 månader senare (December)

Redan December, shit. Snö överallt, tomtar överallt och alla har fått jul-sjukdommen. Julen är bara om en vecka. I vanliga fall älskar jag jul. Men det kändes bara ledsamt detta året. Förmodligen för alla andra i min familj redan hade planer. Min mamma hade fått ett jobb erbjudande i Stockholm, så hon skulle åka dit över julen och nyår. Min brorsa skulle spendera julen med sina vänner, dom skulle också bort till Stockholm och spendera julen där. Och min lillasyster skulle bort till Norge, hem till min morbror, hans fru och deras lilla bebis. Så jag blev ensam på julen och nyår. Ensam i det stora skräckinjagade huset. Det var i alla fall julpyntat så det inte var lika läskigt. Nu var det mer mysigt.
Men på nyår skulle det vara mycket roligare. Gamla vänner skulle komma och hälsa på.
Zayn och jag pratar inte lika mycket längre. Han säger att han inte har tid hela tiden och dom jobbar. Men ändå har Niall tid varje kväll. Aja, Zayn försöker väl inte lika mycket. Till och med Liam och jag pratar mer än Zayn och jag. Jag kanske bara behövde ge Zayn lite tid.

24 December.

Jag tog en tugga av min macka.
Nu är det jul igen och nu är det jul igen...
Nejmen gud. Tänk om vi skulle sjunga julsånger i skolan. Usch.
Jag sluka den sista biten av mackan och drack upp all te. Jag sprang upp på mitt rum och tog av mina mjukis byxor och linne och bytte om till vita shorts och en röd tshirt. Jag gick ner till vardagsrummet och såg en tomteluva ligga över soffans armstöd. Jag ryckte axlarna och tog på mig den.
Det är julafoton så varför inte?

- "Oj juste!" Utbrast jag. Louis fyller år idag! Jag drog upp min mobil. Ska jag tweeta han eller smsa? Båda. Hehe. Jag klicka min in på meddelande och skrev ett långt grattis sms. 21 år nu. Stor pojke. Jag log för mig själv. Sen skrev jag en tweet och gratta han. Jag slängde en blick på klockan. Den var 18.30. Jag har slösat hela dagen i mina mjukis byxor och bara suttit och inte gjort något. Jag behövde inte ens gå ut med min hund heller för hon är van vid att gå på toa i trädgården.
Jag kolla ner på min mobil som fortfarande var inne på Twitter. Zayn hade inte hört av sig idag. Jag gick in på Zayns twitter sida för att se om han åtminstonde twittrat något till mig. Och ja det hade han:

"@CissiDawson marry christmas honey. Hope you have a great day. Talk to you soon :) xxxx"

Jag log lite. Men var det allt? Inte 'jag saknar dig' eller något? Nehe. Jag favorit markera den och retweeta. Det får duga. Orkar inte skriva ett svar. Han KUNDE ju anstränga sig lite mer.
Jag sucka och satte mig på fönsterbrädan i vardagsrummet. Det hängde små lampor över hela fönstret. Jag luta mitt huvud mot fönstret. Härifrån kunde jag se hela vår tomt och baksidan av vårat hus. Det fanns några andra hus jag kunde se härifrån. Allt var så mörkt ute. Mörkt, stilla och tyst.
Silent night... Holy night...
Ne nu måste jag sluta sjunga julsånger. Jag suckade och blunda. Plötsligt hörde jag knackningar från ytte dörren. Jag sträckte på mig och satt helt stilla. Hade någon verkligen knackat eller inbilla jag mig? Tänk och jag blivit galen nu. Det är inte omöjligt att bli knäpp när man är ensam på julen. Någon knacka igen. Jag reste mig upp samtidigt som jag hörde min hund komma springande. Jag gick fram till dörren och titta på min hund som vifta sin svans och vänta på att jag skulle öppna dörren.

- "Sitt" Sa jag och hon satte sig ner.
- "Duktig" Sa jag och log. Jag tryckte ner handtaget och öppna dörren. Jag blev mött av chock följt av nervösitet.
- "Vad gör du här?" Fråga jag förvånat.
- "Tjenare på dig med" Sa Gabriel och flina.
- "Gabriel" Sa jag seriöst.
- "Jaja förlåt. Men Anna sa att du skulle vara ensam på julen så jag tänkte hälsa på och se hur du mår" Flina Gabriel och steg in. Cissi börja flämta och hoppa runt Gabriel. Gabriel skratta och klappa henne.
- "Hur kommer du ens ihåg vart jag bor?" Fråga jag och höjde ena ögonbrynet.
- "Jag har bra minne lilla du". Jag stängde dörren och vi gick in till vardagsrummet och slog oss ner på den stora soffan. Cissi hoppa upp till Gabriels famn.
- "Någon här gillar mig i alla fall" Sa Gabriel och log snett.
- "Ha-ha. Men sens när pratar du med Anna?".
- "Sens... Alltid?" Sa Gabriel och höjde ena ögonbrynet.
- "Jaha. Men jag mår bra... Så är det något mer du ville?".
- "Sluta stöta bort mig".
- "Jag stöter inte bort dig?".
- "Jo, du verkar vara blyg" Flina han. Jag stirra på han och höjde ena ögonbrynet. Han skratta fånigt och räckte ut tungan.
- "Oh shut up" Sa jag och slog han på armen.
- "Du behöver inte förneka det". Innan jag han öppna min mun så fortsatte han.
- "MEEEN! Eftersom det är julafton hämta jag med mig en present till sig" Sa Gabriel och log stort. Han tog ut ett litet paket ur sin koftas ficka och slängde den på mig. Wtf? Present? But why? Ännu en gång... Säg det högt, Nikita.
- "Men varför?" Fråga jag chockat.
- "För det är jul? Sa inte jag nyss det?" Sa Gabriel och log snett. Jag log försiktigt mot han. Åh nej. Nu börjar jag få skuldkänslor. Jag har varit så taskig mot han men ändå kom han för att se hur jag mår, och han kom med en present. Jag har ju ingenting till honom heller...
- "Men Gabriel, jag har inget till dig".
- "Det gör inget" Sa Gabriel glatt. "Öppna den nu". Jag skratta tyst och börja öppna det lilla paketet. När jag lagt bort den lilla kartongen var saken inrullad i tunn papper. Det kändes som ett halsband. Jag slet bort pappret. Japp, ett halsband. Jag höll upp den och häpna. Från kedjan hängde en liten svart/guldig metall kamera, och i linsen satt det en liten diamant. Mitt leénde växte ända till öronen. Gud så fin! Den passa mig perfekt. Gabriel vet verkligen vad jag gillar, och det chockar mig stort. Jag såg i ögonvrån att han flina som en idiot.
- "Gillar du det? Fråga han och log.
- "Skojar du?! Jag älskar det! Tack så jävla mycket Gabriel du är för... Kan inte beskriva dig alltså" Sa jag och slängde mig i Gabriels armar. Han skratta högt och krama mig tillbaks.
- "Vad bra! Ta på dig den". Jag fnissa och gjorde som han sa. Den va så fin.
- "Tack så mycket Gabriel. Det är en av dom finaste presenterna jag fått" Sa jag och log.
- "Varsågod, så du kan sluta vara så kall nu". Jag skratta.
- "Ja. Men du behövde verkligen inte".
- "Jag ville. Det är jul så varför inte" Sa Gabriel och ryckte på axlarna. Jag titta på han en stund.
- "Asså, du slutar aldrig att chocka mig" Sa jag.
- Jag tar det som en komplimang". Jag log och titta ner på mitt halsband.
- "Föressten" Sa Gabriel och jag vände mitt huvud mot honom. "En annan orsak till att jag är här är för att jag ville fråga dig om en sak".
- "Jaha, vadå?".
- "Jag vill att du följer med mig till Göteborgs årliga Julfest". Jag höjde ena ögonbrynet.
- "Är du dum? Jag går aldrig på såna fester" Sa jag.
- "Men tyst, det gör du visst. Alla är där. Anna, Darmin, Cassidy, Aisha och massa andra" Sa Gabriel glatt. Jag kolla på han med en 'bitch please' blick.
- "Come ooooooon" Sa Gabriel. "Du fick faktist en present". Gabriel la armarna i kors. Jag flina åt han. Barnunge.
- "Fine" Sa jag och skratta.

---

Jag vet att uppdateringen ska vi inte ens prata om. Jag vet att den har sugit och ni hat all rätt att bli sur på mig för att det tog sån tid. Jag menar, om jag läste min novell skulle jag vilja ha ett kapitel varje dag. Så spännande ;) (Haha skojar. Så stort ego har jag inte)


Vad tycker ni om kapitlet? Jag tänkte göra den längre men då var ni tvugna att vänta några fler dagar.. Men nu är det här i alla fall. Kommentera! xx

Btw, Olly Murs biljetter släptes i fredags. Vilka köpte? Ni kan gärna säga om ni köpte för jag och min bästa vän ska gå på hans konsert nästa år i Stockholm. :).

- "OMG Nikita! Sitt!" Viska Tess. Jag skratta nervöst och satte mig ner igen. Killarna skratta fortfarande och Anna börja fnissa. Tess hängde på och snart gapskratta vi allihopa som var i vagnen.
- "Du är den största idioten jag känner" Sa Anna och skratta.
- "Det lättna stämningen i alla fall" Sa jag. Vi fortsatt skratta. Åkturen däifrån blev lite bara roligare. Vi prata mer med killarna och fick reda på att två av dom hade flickvänner så vi blev bara vänner. Istället för att åkturen blev ledsam så blev faktiskt lite roligare.
Jag la min hand i min jackficka och kände en pappers bit. Just det! Jag glömde nästan lappen som Zayn gav mig. Jag veckla ut den och mitt hjärta smälte. Mitt leénde växte över hela mitt ansikte. 
Fyra timmar senare satte vi fot vid Göteborgs Centralstation. Jag hade faktist saknat lilla Göteborg.

Bild 1: Annas hund (Nana). Bild 2: Nikitas hund (Cissi).


Bilden på Annas nattduksbord.

Jag gick upp för den lilla trappan till min veranda som ledde in till mitt hus. Klockan var runt tre. Hemresan hade varit lång, lite rolig. Men jag kunde inte sluta tänka på Zayn och killarna. Dom är säkert i Danmark om några timmar...
Anna och Tess var redan hemma nu. 

Jag tryckte i nyckeln i nyckelhålet och låste upp dörren. Jag putta upp den och släpa i min väska. Jag stängde dörren bakom mig och andades ut. Mitt hem var riktigt stort, och ljust. Enkelt men ändå detaljrikt. Jag tog ett djupt andetag och andades in huslukten.

- "I'M BAAAAACK!" Skrek jag så man hörde det i hela huset. Jag hörde direkt ljudet av klor som krasslar sig närmare mig och fågeln som börja kvittra. Jag såg min söta hund komma runt hörnet. Hon sprang i full fart mot mig och börja skälla. Jag böjde mig ner på knäna.
- "Cissi!" Skrek jag och hon hoppa in i min famn. Jag krama om henne hårt och hörde fotsteg springa närmare mig. Snart stog min lilla syster och storabror framför mig med deras hakor ner till marken.
- "Nikita!" Skrek min 10 åriga lilla syster och sprang fram till mig.
- "Nikolina!" Tjöt jag och log stort. Hon sprang in i mina armar skrattande.
- "Vad gör hemma?" Fråga min bror som tydligen fortfarande var chockad.
- "Ja hej Floyd, saknat dig med, Stockholm var jätte kul. Och ja, metro ljög inte, jag känner One Direction nu" Sa jag och gav min bror en "bitch please" blick. Han höjde ena ögonbrynet och skratta.
- "Asså... Hej, you wanna fill me in?" Fråga han.
- "Haha okej" Sa jag.
- "Great, vi skulle precis äta glass, jag fixar till oss medans du lämnar dina saker där uppe" Sa Floyd och gick till köket med Nikolina efter sig.
- "Gör till mig också!" Skrek jag efter han och skratta. Det går verkligen i släkten att älska glass.
Jag gick upp på mitt rum och allt var som vanligt. Jag lämna väskan och skutta ner för trapporna med Cissi efter mig. Jag gick in till köket där Nikolina och Floyd var.
- "Banana split!" Tjöt Nikolina och gav mig den smarriga glassen.
- "Åh tack!" Sa jag och tog glassen. Vi gick in till vardasrummet och slängde oss på den stora soffan, Cissi hoppa upp i mitt knä.
- "Vart är mamma?" Fråga jag.
- "Jobbar, hon kommer hem sent" Sa Nikolina.
- "Men hur känner du One Direction nu igen?" Fråga Floyd.
- "Okej..." Sa jag och tog ett stort andetag. Jag börja berätta hela händelsen medans vi smaska på våra glassar.

Anna's perspektiv:

Jag öppna sakta dörren till mitt hus och slog på direkten in koden till dörren så den inte börja pipa.

- "Hallo? Någon hemma?" Ropa jag så det eka i hela huset. Jag hörde min hunds klor slå mot trägolvet medans hon sprang mot mig.
- "Heeeeej Nana!" Sa jag och mitt leénde växte till öronen. Nana börja slicka mig i ansiktet men jag hindra henne från att slicka bort allt mitt smink.
- "Anna?" Hörde jag en av mina lillabröder säga. Okej dom var inte små, dom var femton. Men i mina ögon så var dom fortfarande små lillbröder.
- "Liam är det du?" Ropa jag. Ja, min lillebror heter Liam. I know, coolt. Liam kom in i rummet och hans ögon spärrades upp. Direkt efter han kom min andra lillebror, Lion. Och efter dom kom min sjuåriga systers dotter, Mila. Wtf? Är hela släkten här eller?
- "Anna!" Tjöt Mila och gav mig en stor bamse kram.
- "Hej Mila jag har saknat dig med!".
- ''Shit Anna, vad har hänt med ditt hår?!'' Utbrast Lion och gick fram och börja röra mitt hår.
- ''Färgat det, vad ser det ut som?'' Sa jag och ställde ner Mila.
- "Var är mamma och pappa?" Fråga jag Liam och Lion. 
- "Övervåningen i tv rummet". Jag log och krama dom medans jag gick förbi dom. Jag gick upp för trapporna in till tv- rummet. Jag lämna mina väskor där nere, för tillfället.
- "Surprise!" Ropa jag och hoppa in i rummet. Wow, alla var verkligen här. Min mamma, pappa, syster och systers man samt deras två åriga bebis, Miranda. Alla gapa och deras ögon spärrades upp.
- "Hej gumman!" Sa min mamma och ställde sig upp. Hon gav mig en stor kram i hennes varma famn. Jag krama hårt tillbaks.
Min syster ställde sig också upp och kom fram.
- "Hej Mamma" Sa jag skrattande och vi drog ifrån.
- "Shit Anna vad länge sen" Sa min syster och öppna sina armar och mosa mig i hennes famn.
- "Hej, eh, jag kvävs?" Sa jag och försökte putta bort min syster som skratta åt mig. Dom börja leka med mitt hår och studera det.
Efter jag kramat om min pappa och systers man berätta jag snabbt hur det var i Stockholm och Oslo. Dom visste vilka One Direction var eftersom mitt rum var fulltäkt med deras affischer.
- "Men gud så mycket du varit med om. Du måste vara riktigt trött" Sa min syster.
- "Din säng är bäddad så du kan gå och sova" Sa min mamma och log.
- "Åh tack, jag älskar er" Sa jag och log, jag ställde mig upp för att gå.
- "Du Anna?" Sa min systers man.
- "Ja?" Sa jag och kolla undrande på honom. Säg det inte, säg det inte, säg det inte.
- "Den där Niall verkar som en rikigt skön kille, vet du det?". Jag sucka högt och himla med ögonen. Han sa det. Han skulle alltid reta mig med killar och sätta mig i en pinsam situation. En gång var vi på släkt träff och han börja prata om mens och hur en tjej blir till kvinna när man får sin mens och att det var normalt. Så PINSAMT! Framför hela släkten. Ibland tror jag han sitter hemma på kvällarna och planerar hur han ska skämma ut mig varje gång vi träffas. Jag kan slå vad om att han har en lista på pinsamma saker han pratar om.
- "Ja han är snäll. Och även om vi får något på gång så aldrig att du träffar honom!" Sa jag medans jag himla med ögonen och gick ut ur rummet. Jag kunde hörde han skratta. Pantskalle, det är vad han är.
Jag gick runt trappan och öpnna dörren till mitt rum. Nana, min hund, kom efter mig och jag stängde dörren. Mitt rum var ganska ljust och fin dekorerat. Med en massa afficher så klart. Mest på Olly Murs, One Direction och Justin Bieber. Hehe. Jag hade lagt mina Jb, 1D och Olly Murs skivor i ett glas skåp.
Jag gick till min walk in garderob och tog ut ett linne och korta mjukis byxor. Jag bytte snabbt om och kröp in till min säng. På nattduks bordet
fanns det en bild som jag, Tess och Nikita tagit. Det var på oss tre när vi blåste bubblor. Jag älska den bilden för det var den dagen vi fria att vi hade känt varandra i 6 år.

Tess perspektiv:

- "Hallå? Mamma?" Ropa jag och steg in i lägenheten. Jag stängde dörren bakom mig och låste. Det var knäpptyst i lägenheten. Lukten av ciggaretter var stark och katthår fanns det mycket om. Jag tog av skorna och gick in till vardagsrummet som var städat och rent. Bra, för jag orkade inte städa.
Jag drog med min stora reseväska till mitt rum. Mitt rum var städat. En ovanlig syn. Två av mina tre katter låg på min bäddade säng och sov. Jag log för mig själv.
- "Therese?" Hörde jag min storabror ropa.
- "Ja, Parker, jag är i mitt rum". Min bror kom in i rummet och flina.
- "Är du redan hemma lillsyrran?" Sa han och gav mig en kram.
- "Japp" Sa jag. "Vart är mamma?" Fråga jag sedan.
- "Sover". Parker gick ut ur rummet och jag följde efter. Vi gick in till balkongen och där var lukten av ciggaretter ännu starkare.
- "Har du börjat röka igen?" Fråga jag och satte mig på en kudde.
- "Ja. Jag kunde bara hålla mig borta från ciggen i en vecka".
- "Jaha" Sa jag kort.
- "Här" Sa Parker och sträckte ut ciggarett paketet.
- "Jag försöker sluta" Sa jag. Han börja skratta högt.
- "Äsch, du kommer inte klara det. Ta bara en nu". Jag tog ut en ciggarett och tände den. Jag sög in ett bloss och njöt. Jag hade saknat smaken av cigg men inte vågat ta för Nikita skulle få damp. Det är nog bäst att jag inte säger något om att jag kommer börja igen.
- "Jag hörde att du och Mike gjorde slut" Sa Parker. Jag stirra på honom.
- "Ja...?".
- "Ni borde reda ut saker. Enligt mig får du ingen bättre än honom". Jag tog ett bloss från ciggaretten.
- "Han var otrogen. Han är en skitstövel. Och jag känner One Direction, jag kan säkert bli ihop med Harry eller någon" Sa jag och ryckte på axlarna. Jag var tvungen att tvinga ut orden, jag saknar ju Mike egentligen jätte mycket.
- "Harry Styles? Är du dum? Säg inte att du inte täker på Mike ändå". Jag bet mig i underläppen.
- "Jo jag saknar honom. Jag har skickat sms men han svarar inte".
- "Han ändrar sig nog" Sa Parker. Jag tog det sista blosset från ciggen och reste på mig.
- "Jag går och lägger mig" Sa jag och gick ut ur balkongen.
Jag gick in till mitt rum och bytte om till en stor t-shirt och mjukisbyxor. Jag var tvungen att flytta på katterna lite men fick plats i sängen.

Jag vaknade av katternas jamande. Solen lös in i rummet genom persenerna och blängde mig. Jag kisa och sträckte mig efter min mobil. Jag fick en stor chock när Mikes namn var på skärmen. Ett nytt sms från han. Jag öppna det ivrigt.

"Förlåt att jag inte svarat Tess. Men jag älskar dig och vill ha dig tillbaks. Är allt förlåtet och glömt?"
Lycka!

Nikita's perspektiv:

1 vecka senare:

Första skoldagen. Jag hade verkligen inte saknat skolan. Anna gick bredvid mig och vi steg in i skolan. Det första som slog min tanke var skollukten. Det lukta skola. Tråkig ful skola. Jag sucka och vi börja fortsätta innåt mot skolan.
Vi hade inte sett Tess sens vi kom hem från Oslo. Konstigt.
Längre bort hörde jag en liten grupp tjejer prata riktigt högt. Men en av dom var en bekant röst. När vi kom närmare kände jag igen rösten och titta glatt på Anna. Vi log stort mot varandra och börja gå snabbare. Tjejgruppen stanna till när vi var innom synhåll och en av dom börja springa fram till oss.

- "Cissanus! Annis!" Ropa hon. Vi skratta.
- "Aishus!" Ropa vi i kör. Egentligen heter hon Aisha. Hon hade vi känt sen grundskolan. Man kan säga att hon inte var en av dom blyga personerna. Hon var väldigt höggljud och brydde sig inte om hon skämde ut sig. Men det var de vi älskade med henne.
Aisha stanna framför oss och krama oss.
- "Omg fan vad länge sen!" Sa hon.
- "Omg eller hur" Sa jag och skratta.
- "Hallå jag såg er i en skvaller tidning att ni var på en nattklubb med One Direction, är det sant?!" Utbrast hon. Vid det här laget hade tjejgruppen kommit ikapp och stog bakom Aisha. Några av dom var kände vi, och dom log vi mot. Resten var säkert nya.
- "Säg det lite högre också" Sa Anna och slog sin hand i sin panna.
- "Oj, förlåt. Men är det sant?" Fråga hon igen.
- "Vad är du? En intervjuare?" Fråga jag och höjde ena ögonbrynet. Aisha skratta åt mig och höjde också ena ögonbrynet.
- "Jag skoja. Men aa det är sant" Sa jag.
- "Så känner ni dom?".
- "Ja typ" Sa Anna.
- "Omg ni skulle sett vad dom andra sa när jag visa bilderna på er och One Direction" Sa Aisha och skratta.
- "Önska jag såg det!" Sa jag och log.
- "Just det. Var är Tess?" Fråga Aisha.
- "Vet inte, vi har inte sett henne sens förra veckan" Sa Anna.
- "Aha, men okej. Jag måste gå nu. Men vi ses snart igen" Sa Aisha och krama oss.
- "Aa" Sa vi och log.
- ''Och...'' Sa Aisha och böjde sig fram. ''Ni behöver inte vara blyga att presentera mig för killarna'' Sa hon och blinka. Vi börja skratta och Aisha och den lilla tjejgruppen gick iväg. Typiskt Aisha.
- "Jahapp" Sa Anna.
- "Det va det" Sa jag.
Resten av dagen gick relativt snabbt. Vilket var skönt! Vi hade träffat våra gamla klasskompisar. Jag glömde hur roliga dom var. Men vi hade fortfarande inte sett Tess.
Precis när vi gick ut ur skolan vibrera min telefon. Jag tog upp den och öppna smset som jag fått.

- "Det är från Tess" Sa jag chockat.
- "Vad sa hon?" Fråga Anna.
- "Att vi ska möta henne vid Tintin".
- "Let's go then".
10 minuter senare var vi utanför Tintin och Tess sa att vi skulle gå till baksidan av Tintin. Vi gjorde som hon sa. När vi kom dit så befann sig såklart Tess där.
- "Här är du! Varför var du inte i skolan idag? Idag var första dagen" Utbrast Anna.
- "Jag måste berätta en sak" Sa Tess. Vi kolla frågande på henne.
- "Vad?" Fråga jag.
- "Jag är ihop med Mike... Igen".

Dun dun duuuuuuuuuuuun.

Vill först bara säga grattis till en läsare! Hon heter Mandi (om jag inte har fel) och var ju med i novellen några kapitel sen. Så stort grattis till dej! Xxxx

Några kapitel framför kommer killarna inte vara i. Kanske två, mer eller mindre. För lite saker kommer hända där imellan. Spännande saker! Men dom kommer snart in igen :) Kommentera! :)

- Kram Cissi xxxx

Tjejerna vände sig om och jag gjorde en "call me" tecken till Namam. Hon log och nicka. Sakta såg vi tjejernas ryggtavlor försvinna. När dom var helt borta så sucka jag.
- "I'm gonna miss those girls" Sa jag.
- "Yeah... Did you see how fit they were? I mean for basketplayers they are just-" Sa Harry men blev avbryten.
- "Okay you perverted freak we get it" Sa Anna. Vi skratta och Harry ryckte på axlarna. Senare bestämmde vi oss för att gå tillbaks till hotellet. Lika bra. Det börja bli sent och killarna skulle åka iväg för tv- showen snart.

Killarna var i vårat rum och skulle precis åka iväg till tv-showen. Alla stog upp och sa sina hejdå:n och lycka till kramar. Zayn krama om mig hårt och hans lukt av parfym fyllde mina lungor. Vi slutade kramas och han höll om mina händer och titta rakt in i mina ögon. Hans bruna ögon var verkligen vackra. Man drunknar i dom. Han klämde mina händer lite lätt och log nervöst.

- "Zayn you don't need to be nervous. We talked about this" Sa jag och log.
- "I know, but the fact that you'll be watching makes it hard not to be" Sa Zayn och flina.
- "Aww" Sa jag fånigt och rodna lätt. Jag ställde mig på tå och pussa han lätt på kinden.
- "You'll do great. Good luck" Sa jag och log. Zayn log tillbaks och alla gick ut ur rummet. Jag stängde dörren efter dom och sucka lätt. Jag titta på Anna och Tess.
- "Tänker ni samma sak som jag tänker?" Fråga Tess och flina.
- "Japp!" Sa jag och Anna i kör.
- "Tess, sett på teven och kom sen till köket och hjälp mig och Anna" Ropa jag och småsprang in till rummet. Dom gjorde som jag sa och jag och Anna börja ta fram saker. Chips, cola, godis, chilinötter osv. Jag och Tess var dom ända som gilla chili nötter. Bättre för då blir det mer till oss. Jag dela upp godiset i tre skålar samtidigt som Anna dela chipsen i tre skålar. Tess kom in och tog fram glasen, drickan, och chili nötterna. Vi bar ut allt till soffrummet och la dom på bordet. Jag slängde mig på den stora soffan i mitten med en chips skål och en godis skål på varsin sida. Anna och Tess gjorde samma sak.
Teven nämde något om "One Direction" och vi lyssna spänt.

- "Höj!" Sa Anna med munnen full av chips. Tess som satt bredvid kontrollen gjorde som Anna sa.

"Vi har nu fått reda på att One Direction är i byggnaden" Sa programledaren på norska.

- "Gud vad dom måste höja upp spänningen" Sa jag. Tess och Anna nicka på huvuden.
Fem minuter senare så hörde man melodin till 'What Makes You Beautiful'. Vi börja pipa och höjde volymen ännu mer. Liam börja sjunga och vi ställde oss upp och börja dansa som galningar.
- "BABY YOU LIGHT UP MY WORLD LIKE NOBODY ELSE, THE WAY THAT YOU FLIP YOUR HAIR GETS ME OVERWHELMED!!" Tjöt vi i kör medans vi dansa. Jag sluta dansa och märkte att tjejerna också slutat.
- "Vi borde sluta sjunga" Sa jag tyst och sjönk ner i soffan.
- "Mhm" Instämde dom och sjönk ner bredvid mig.

- "And that's what makes you beautiful!" Sjöng Harry i microfonen. Vi börja jubla och klappa händerna. Killarna log sina charmiga leénden och satte sig i soffan bredvid programledarna. Det var en tjej och en kille.
- "Welcome!" Sa tjejen efter killarna druckit lite vatten.
- "Thanks" Sa dom och log.
- "You were amazing. Come on, give it up for thease guys!" Sa kill-programledaren och alla börja jubla. Vi klappa händerna och log som idioter.
- "So this is your first time in Oslo right?" Fråga tjejen.
- "Yeah, we've had so much fun here. The fans are amazing" Sa Liam och log.
- "And Norwegian girls are very goodlooking" Sa Harry och log snett. Publiken som mest bestog av tjejer börja skrika medans vi skratta.
Intervjun fortsatt och dom fråga riktigt roliga frågor som fick oss att skratta livet ur oss. Och killarnas svar gjorde det roligare.
Efter en stund fråga dom en intressan fråga.
- "So speaking of cats, do you have any ladies with you here?" Fråga killen. Jag höjde ena ögonbrynet.
- "How did you go from cats to girls?" Fråga Niall som verka förvirrad. Alla kolla på Niall och efter en stund fatta han och börja skratta. Jag och tjejerna kolla förvirrat på varandra. Jag vände mitt huvud tillbaks mot teven och såg att Zayn och Niall rodna.
- "Well, me and Liam have girlfriends back in England" Sa Louis och log.
- "Isn't hard to stay away from them?" Fråga tjejen och rynka på pannan.
- "Yes, but we work it out and text them and stuff so it's not that bad" Sa Liam.
- "Aw, that's great". Publiken aww:ade.
- "And what about you guys?" Fråga killen och titta på Harry, Zayn och Niall. "Don't you have some ladies you fancy?".
Killarna kolla nervöst på varandra. Skulle dom säga? Vad händer nu? Kan någon svara för spänningen tar kol på mig!
- "Oh you know they do" Sa Louis och småskratta.
- "Well yeah" Sa tjejen och skratta.
- "You got us" Sa Niall skämtsamt.
- "Wanna tell us a little about them?" Fråga killen. Mina ögon spärrades upp och jag såg i ögonvrån att Anna och Tess koncentrera sig mot teven.
- "There's not much to tell.." Sa Zayn.
- "Yeah we just... Um... Get on really well" Sa Harry och klia sig i bakhuvudet.
- "Yeah and they're just.. You know, fun to hang out with" Sa Niall nervöst.
- "Are you guys blushing? That's adorable" Sa tjejen.
- "So do you think it'll be more than just fun girls to hang out with?" Fråga killen och flina.
- "No, no, no. They're just friends" Sa dom i mun på varandra och man kunde se att deras kinder blev röda.
Jag, Anna och Tess brast ut i skratt.
- "Dom är så söta när dom är nervösa" Sa Tess skrattande.

Showen sluta och killarna hade kommit hem. Vi hade ätit tillsammans innan alla gick tillbaka till sina rum.
Jag låg på sängen och pilla med mobilen, Anna satt på fotöljen bredvid sängen och hade sina ben på sängen samtidigt som hon höll på med sin mobil, och Tess satt på sin säng med hennes laptop i hennes famn. Jag klicka mig in på Twitter. Jag titta på direkt meddelanden och kom på att jag skulle ringa Cassidy. Jag gick istället in på kontakter.

- "Ey jag ringer Cassidy" Sa jag. Tess och Annas ögon spärrades upp på direkten och dom slängde sig på sängen. Jag skratta och ringde. Efter några signaler hörde vi den bekanta rösten som vi saknat.
- "Hallå?" Sa Cassidy från andra änden.
- "CASSIDYYY!!" Skrek vi alla i kör.
- "OMG! Äntligen ringer du!" Sa Cassidy och skratta.
- "Ja, förlåt jag hade bara tid nu" Sa jag.
- "Vi har saknat dig så mycket!" Sa Anna.
- "Jag saknar er också! När kommer ni hem?".
- "Vi vet inte riktigt" Sa Tess.
- "Men hur går det? Hur är det med alla hemma i Göteborg?" Fråga jag.
- "Som vanligt. Men kan ni förklara hur ni träffa One Direction? Och vet ni hur tur ni har?". Vi skratta.
- "Jo vi vet. Okej det börja i Stockholm när vi precis checkat in på hotellet..." Sa Anna. Vi förklara allt som hänt fram till idag.
- "Åh jag önska jag följde med er" Sa hon.
- "Eller hur. Det skulle vart jättekul, och jag slår vad om att killarna skulle gillat dig" Sa Tess.

- "Så klart, det är amrikanen du pratar om här" Sa Cassidy och skratta.
- "Du och ditt ego" Sa jag skrattande.
- "Du SKA träffa dom någngång" Sa Anna. Jag kunde föreställa mig att Cassidy log i andra änden.
- "Hoppas det! Men jag måste gå nu... Ring eller smsa när ni är hemma, vi måste ses" Sa hon.
- "Aww, men okej, det ska vi" Sa Tess.
- "Hejdå vi älskar dig och saknar dig!" Sa jag.
- "Hejdå det samma!" Sa Cassidy och sluta samtalet. Jag la på och titta på tjejerna.
- "Gud vad längesen det va" Sa jag. Dom nicka. Annas mobil vibrerade och hon drog upp den. Hon log stort och knappa in ett svar. Jag och Tess kolla undrande på henne. Anna la mobilen i sin ficka och titta up.
- "Det va Niall" Sa hon och log generat. "Han och Josh ska göra en twitcam så jag ska ta med mig godis och kolla på dom" Fortsatt hon.
- "Okej, men du ska väll inte vara med i den?" Fråga Tess.
- "Nejdå, bara titta på" Sa Anna.
- "Okej... Ses" Sa jag.
- "Ses, jag kommer tillbaks senare". Anna tog lite godis och chips och gick ut. Hm, jag kanske skulle titta på twitcamen..?
- "Äh, jag går och lägger mig" Sa Tess och gick mot sin säng.
- "Okej. Kan jag låna din data? Jag orkar inte sätta på min" Sa jag.
- "Visst" Sa Tess och log. Hon gav mig datan och la sig i sin säng. Jag gick ut till vardags rummet och stängde sovrummsdörren efter mig. Så hon inte blir störd. Jag satte mig i soffan med laptopen i famnen och mumsa på lite godis medans jag klicka mig in på Twitter och logga in. Twitcamen hade inte börjat än. Jag kände något vibrera i min ficka. Jag tog upp min mobil och sucka när "Gabriel" lyste upp på skärmen. Jag öppna smset.

"Kommer du ihåg den natten vi hade vår första kyss? Då allt föll på plats, då allt var perfekt, då jag sa att jag skulle göra allt för dig? Nu är jag här och gör allt för att du ska ta mig tillbaks, och jag ger inte upp, det vet du. Kram, Gabbe xx".

Jag kände hur det brände i ögonlocken. Nej, han ska inte få mig att gråta. Han förtjänar inte mina tårar.
Den ända personen jag kunde tänka att vända mig till just nu var min, Tess och Annas 'bög vän' Julian. Han var alltid stöttande. Han var som vår andra mamma, men ändå vår bästa vän.
Jag knappa i hans nummer och bad till gud att han skulle svara. Efter många signaler skulle jag lägga på men jag hörde någon svara.

- "Hallå?" Hörde jag en ljus röst säga. Jag log stort.
- "Julian! Hej det är Nikita".
- "Nikita! Hej gumman hur är det?" Sa han mjukt. Jag fnissa.
- "Sådär faktist. Jag stör väll inte?".
- "Ne, jag bara väntar på att Nick ska komma om någon timme. Vad har hänt?". Nick var hans pojkvän. Sist jag hörde om honom hade dom bråkat. Jag är glad att dom rätt ut saker, måste be honom berätta on det senare.
- "Okej... Det handlar om Gabriel" Sa jag tyst.
- "Åh nej! Berätta".
- "Som du kanske vet så är jag, Anna och Tess ganska nära med One Direction" Sa jag.
- "Ja, jag tänkte fråga dig om det, men fortsätt".
- "I alla fall. Gabriel sa att han hade läst om det och helt från ingenstans ringer han när jag var på dejt med Zayn och säger att han älskar mig och saknar mig. Och att han vill ha mig tillbaks" Sa jag med gråten i halsen.
- "Va! Oh no he didn't!" Sa han med sin dramatiska röst. Jag skratta.
- "Ooohh but he did. Jag orkar inte mer".
- "Nikita... Jag har en fråga, har du känslor för honom?". Frågan kom som en explotion i ansiktet. Hade jag känslor för honom?! Det visste jag faktist inte.
- "Eh.... Jag... Eh..." Var det ända jag fick ur mig.
- "Åh gumman" Sa Julian och sucka.
- "Du måste välja, Zayn eller Gabriel". Jag sucka.
- "Förra gången var jag tvungen att välja mellan Harry och Zayn och nu detta?" Sa jag.
- "Förra gången?" Sa Julian och jag hörde hur han häpna.
- "Eh.. Jo såhär är det" Sa jag och drog om hela händelsen. När Harry hjälpte mig på klubben, när vi var i parken tills han totallt sluta bry sig om mig. Jag var klar och vänta på att Julian skulle säga något.
- "Nikita" Sa han och suckade. "Du kan inte få vem du vill ha. Du kan bara ha en. Lyssna på ditt hjärta".
- "Hur ska jag lyssna på mitt hjärta när den inte vet?".
- "Ditt hjärta vet. Ditt hjärta vet hela tiden och har vetat från första början". Jag sucka högt.
- "Är du helt säker?" Sa jag.
- "Ja, har jag någonsin haft fel?".
- "Haha nej" Sa jag och skratta. Jag sucka tyst.
- "Tack.. Men nu vill jag höra om dig och Nick!" Sa jag. Jag kunde föreställa mig hur han log.
- "Okej så han kom hem till mig en dag och jag kunde inte tro mina ögon! Han hade hundra röda roser och han ville ta ut mig till min favorit resturang!" Sa Julian glatt och snabbt.
Vi prata på i över en timme tills han var tvungen att gå för Nick var där. Efter samtalet titta jag på Niall och Joshs twitcam. Den fick på lite bättre humör för jag skratta. Dom åt mest godis och vid ett tillfälle kunde man höra Anna. Dom hade på musik och prata på om saker och drog massa skämt.
Efter försökte jag somna. Men allt jag kunde tänka var på mitt och Julians samtal. Jag vände mig i sängen. Precis innan sömnen tog över min kropp så sjöng jag tyst:
- "I want, I want, I want to be loved by you".

I know, I know. Det har gått åratal tills jag la upp nytt kapitel... In my defense så sa jag att uppdateringen skulle bli sämnre när skolan börja. Kan inte bara leva i bloggen hela tiden. Jag menar inte att vara taskig men jag vill att ni ska förstå bara :) Och en annan sak, snälla, spamma mig inte på facebook och twitter när det nya kapitlet kommer ut. Några av er frågar snällt och det uppsakattar jag, men att fråga om och om igen är lite irriterande... Och det gör inte så att ett kapitel kommer ut snabbare, då blir den bara dålig.

Hursomhelst. Vad tycker ni om kapitlet till sist? Ni kan gärna säga vad ni vill ha, typ mer drama, eller mer romantik, o.s.v :)
Kramar på er! Cissi xx

- "Nikita?" Hörde jag Mandi ropa lite längre bort. Jag vände min blick mot henne och hon närma sig.
- "What's up?" Fråga jag. Hon börja rodna lite innan hon prata.
- "Harry typ tittar på mig hela tiden.. Tror du han gillar mig?" Fråga hon nervöst. Jag slängde en blick på Harry som gick framför oss. Han log mot marken. Wtf..? Jag titta på Mandi igen.
- "Kanske, men han är ju Harry Styles och flörtar med allt och alla" Viska jag så han inte hörde.
- "Men ha kul med det" Sa jag och flina. Mandi fnittra tyst och gick långsamt och ställde sig bredvid Harry.

- "This is a nice place to sit" Hörde jag en tjejröst säga längre fram. Jag kunde inte avgöra vem det var men när jag ställde mig lite längre fram såg jag att det var Erica. Vi hade stannat vid ett långt trä bord bredvid en liten fontän i skuggan.
- "Great place" Sa Josh och log snett mot Erica. Vi satte oss ner och jag hamna på något sett på en plats mellan Namam och Liam. Namam satt vid kanten på min högra sida. Häng med nu. Liam satt brevid mig och bredvid han satt Sara, bredvid Sara satt Louis, sen Sofie, Tess, Aea och Emma på utkanten. Framför Emma på andra sidan bordet satt Mandi på kanten Harry, Erica, Josh, Anna, Niall, Paul, Zayn och Yara. Bordet var fullpackat. Damn. Framför mig satt Zayn. Vi fick ögonkontakt och han gjorde en ledsen min för vi inte satt bredvid varandra. Jag fnissa tyst och gjorde en ledsen min. Jag såg att han mima "Miss you" och mitt hjärta smälte. Jag log mot han och mima "Same here". Han flina och jag gjorde en diskret slängpuss till han. Jag kunde höra Louis prata högt och göra massa skämt medans alla skratta. Jag titta över bordet längst bort till där Harry och tjejerna satt. Han var omringad av tjejer. Och sportiga tjejer.. Han har så kul just nu. Men han måste väll vara van vid sånt här. Jag såg att han blinka åt Aea som satt framför honom och hon fnissa och gjorde en slängpuss. Bredvid dom satt Josh och Erica och småprata. Men dom kolla djupt in i varandras ögon. Hmm... Anna och Niall satt och myste. Deras armar var tätt intill varandra och jag misstänkte att dom höll händer under bordet. Paul prata med Anna och Niall lite då och då.
Yara såg ut och vara helt borta i Zayns ögon. Jag dömmer henne inte dock. Zayns ögon är förtrollande. Han prata lugnt med henne och kolla in i hennes ögon. Alright, så länge dom bara håller sig till ögonkollande...

- "Okay, so who wants to hear some storys?!" Ropa Louis helt från ingenstans. Alla jubla, följt av skratt.
- "When are your girls next basketball match?" Fråga Niall som tydligen älska sport.
- "We are gonna play in two days at a little stadium" Hörde jag Aea säga.
- "You guys can come and watch if you want" Sa Sofie och log.
- "If we have the time" Sa Louis.
- "Alright who is the best player in your team?" Fråga Harry. Tjejerna börja peka på Emma och Namam. Jag kolla förvånat på Namam.
- "All of us are pretty good soo..." Sa Emma.
- "But I'm just a little better" Skoja Namam. Vi börja skratta.
- "She got you there" Sa Louis med tillgjord röst och det fick oss att skratta ännu mer.
- "Let's get a little more personal!" Ropa Louis sen.
- "I agree! Wich one of you gets the most guys?" Fråga Harry. Jag höjde ena ögonbrynet och jag hörde att Liam skratta tyst.
- "Well come on then" Sa Harry och log sitt charmiga leénde.
- "I'm just gonna put it out there and say Erica and Aea" Sa Sara.
- "Well it kinda depends on the situation but we're all good at getting boys" Sa Aea och skratta nervöst.
- "I bet you are" Sa Harry och flina. Aeas kinder blev lite rosa och hon fnissa tyst. Gud vad mycket Harry flörta idag.
- "Mandi and Emma are pretty good at getting boys too" Sa Erica.
- "Let's just agree that all of us are good at.. You know" Sa Mandi. Jag börja skratta.
- "Sure".
- "Now we wanna ask you guys some questions!" Sa Yara.
- "Alright" Sa killarna i mun på varandra.
- "BRING IT ON!" Skrek Louis och slog sig själv på bröstet.
- "Omg Louis take it easy!" Sa Liam förskräckt och alla brast ut i skratt.
- "Are they always like this?" Fråga Namam och kolla på mig. Jag nicka och skratta lätt.
- "Do any of you know how to play basketball?" Fråga Emma.
- "Josh is acutally pretty good at it" Sa Zayn.
- "I mean I don't like to brag" Sa Josh och spela cool.
- "Maybe we can have a match then?" Retades Erica.
- "Maybe" Sa Josh och flina.
- "Well this is boring!" Stöna Anna.
- "I agree! Let's go somewhere else" Sa Louis med tillgjord röst och ställde sig upp.
- "No Louis we just sat down!" Stöna jag.
- "Why don't you do a strip tease?" Skämta Sofie.
- "Okay" Sa Louis och ryckte på axlarna. Han gick upp på bordet.
- "No Louis she was just kidding!" Sa Liam.
- "Harry you should join him" Sa Mandi och skratta.
- "Okay" Sa Harry och ställde sig upp.
- "No! No one does a strip tease. Harry, you stay where you are. And Louis for gods sake get down from the table" Sa Paul och sucka. Alla börja skratta och Louis gjorde en ledsen min och hoppa ner från bordet.
- "Guys I'm hungry" Sa Niall. Alla brast ut i skratt.
- "Hey me too" Sa Anna och det fick oss att skratta ännu mer.
- "We just ate ice cream, can't you wait?" Fråga Harry.
- "Fine" Sa Anna och Niall i kör. Dum och dummare...
- "OMG! Kevin!" Tjöt Namam högt helt från ingenstans.
- "What the f..." Sa jag och höll för mitt öra.
- "Kevin!" Ropa alla tjejer i kör.
- "Louis arn't you gonna get him?" Fråga Sara.
- "No. I saw the picture of him and that other pigeon. Its over!" Sa Louis överdramatiskt och la armarna i kors.
- "Aww Louis it's gonna be okay" Sa Sofie och strök sin hand över Louis rygg.
- "No I can't take this anymore!" Tjöt Louis och reste sig upp. Han börja skrämma bort alla fåglar. Han såg ut som en galning.
- "He's lost it" Sa jag och sucka. Alla vände sig om till bordet igen.
- "So who wanna hear an embaressing story about me and Nikita?!" Tjöt Namam. Jag titta förskräckt på henne och såg i ögonvrån att Zayns ansikte lyste upp.
- "What? Vad menar du?" Fråga jag.
- "Balkongen" Var det ända hon sa. Jag stelna till. Inte den historien. Nej, hon skulle inte. Hon vågar inte. Så elak är hon inte... Eller?
- "I would LOVE to hear it" Sa Zayn och log stort. Han var så söt och i vanliga fall skulle jag slängt mig på han men just nu hade jag andra saker att tänka på.
- "No! Namam, no one wants to hear that" Sa jag och skratta nervöst.
- "Oh this better be good" Hörde jag Liam säga. "Hey Louis come back here! Namam got an embaressing story about Nikita!" Ropa Liam. Louis kom springande tillbaks. Jag lipade mot Liam och han log belåtet.
- "Guys, I swear its a boring story" Sa jag.
- "That means it's good" Sa Louis och satte sig ner på sin plats.
- "Come on, Namam. Say it" Sa Niall och flina. Det verkar som alla är emot mig. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?
- "Okay. We we were only 11 back then. It was around christmas time and my family was staying over at Nikitas house. It was about eleven o' clock at night and we were super bored. So Nikita suggested that we go out to her balcony and do something there" Sa Namam och drog efter andan. "When we were up there we started to scream stuff at people and then we hid behind the balcony rail. We kept screaming 'You can run but you can't hide!' so the people down there got so creeped out sens it was so dark and they couldn't see anything. Then we started to talk very loud in diffrenet accents like, aisan, divas, black, indian, and we pretended that Nikita was my mom and we had an argument. The people down there stopped and were like 'WTF'. It was sooo hilarious cause we sounded like the worst retards ever". Vid det här laget skratta alla så mycket att dom fått tårar. Jag grävde mitt ansikte i mina händer och mumla saker till mig själv. Jag kände Liam lägga sin arm runt mina axlar och skaka mig medans han as garva.
- "No need to be embaressed. It happenes to the best of us" Sa Liam skrattande.
- "Really?" Sa jag. Liam skratta ännu mer och Louis börja klappa sina händer.
- "No that was just.. Pricless!" Skratta Louis.
- "Oh my god, I would do anything to see you do that" Sa Zayn och höll sin mage för skratt.
- "Oh ha-ha! You know Namam was with me, she embaressed her self just as much as I did!".
- "Yeah but I was the one telling the story" Sa Namam.
- "And she's not that embaressed about it" Sa Niall som nu blivit röd av allt skrattande. Jag la mitt ansikte i mina händer igen. Ta mig gud bort från denna världen.
- "Aww cheer up babe" Hörde jag Zayn säga. Jag skaka på huvudet. Liam skratta och putta mig på armen. Varför jag? Jag ska få min hämnd på Namam...
Minuterna gick och vi fortsatt prata om allt mellan himmel och gjord. Men jag kunde inte koncentrera mig så mycket efter den sjukt pinsamma historien. Jag satt mest och tänkte på min hämd. Kanske kunde jag hälla vatten på henne så man ser igenom hennes vita linne och hon skäms? Nej, då skulle Harry ha något och stirra på och det skulle sluta upp med att jag slog han. Namam var som min syster så han får back off... Men jag kanske kan dra ner hennes shorts framför alla?! Nej. Då skulle jag ha samma problem. Jag vakna ur mina tankar när någon banka sina händer i bordet och jag hoppa till.

- "I'm just saying! If you lend someone money and you never see that person again, it was probably worth it" Sa Emma med hennes händer på bordet. Jag kolla förskräck på henne. What the eff?
- "I guess but..." Sa Harry men blev avbruten.
- "Oh bitch just got owned!" Sa Aea och highfiva Emma.
- "But..." Sa Harry.
- "Harry, your words are irrelevant now" Sa Mandi och flina.
- "Mmmhhmmm!" Sa Sofie och knäppte med fingrarna framför Harrys ansikte. VAD HAR JAG MISSAT?!
- "Let me finish!" Sa Harry och tjejerna där nere blev tysta.
- "That's still no excuse for bathing a cat" Sa Harry. Tjejerna mumla saker och höll med. Jag såg Tess slå sig själv i pannan. OKEJ. WHAT THE HELL WAS THAT?
- "Liam?" Fråga jag. Han kolla ner på mig.
- "What were they talking about over there?" Fråga jag och peka på Harry och de andra. Liam kolla på dom och och sedan på mig.
- "I wondered that too but I was afraid of the answer" Sa Liam. Jag skratta och skaka på huvudet. Jag titta framför mig och Yara var helt förtrollad och borta i Zayns ögon.
- "Eh.. Yara?" Sa jag. Hon vakna ur sin värld och kolla förvirrat på mig.
- "Huh?" Sa hon.
- "Are you alright?" Fråga jag och skratta tyst.
- "Yeah! I'm not as think as you confused I am!". Zayn och jag fick ögonkontakt och vi börja skratta.
- "Take care of her Zayn" Sa Namam och blinka. Jag skratta och knuffa Namam på armen. Hon kolla undrande på mig och jag gav henne en blick.
- "Oh yeah, sorry... Hehe" Sa hon. Vi börja skratta och Zayn klia sig i bakhuvudet.
- "Oh no!" Sa Erica plötsligt. Alla vände sina blickar mot henne.
- "What's wrong?" Fråga Josh.
- "Girls, we have to go or we'll be late for traning" Sa hon.
- "What? No" Sa folk i mun på varandra. Alla gjorde ledsna miner och suckade.
- "She's right girls we have to go now" Sa Namam och ställde sig upp
- "Aww too bad I want more time with you guys" Sa jag och sucka. Vi alla ställde oss upp och krama varandra hejdå, vilket tog en tid.
- "Well it was nice meeting you" Sa Emma mjukt och log.
- "Yeah I wish we had more time" Sa Sara och sucka.
- "You girls are really funny" Sa Louis.
- "I hope we'll meet again" Sa Harry och log.
- "And we hope that you'll make it to our match" Sa Sofie.
- "So you can watch us whoop some Norwegian ass!" Sa Aea. Hon vände sin blick mot Tess. "Sorry" Sa hon sedan. Vi skratta och Tess sa att det var lungt. Tjejerna vände sig om och jag gjorde en "call me" tecken till Namam. Hon log och nicka. Sakta såg vi tjejernas ryggtavlor försvinna. När dom var helt borta så sucka jag.
- "I'm gonna miss those girls" Sa jag.
- "Yeah... Did you see how fit they were? I mean for basketplayers they are just-" Sa Harry men blev avbryten.
- "Okay you perverted freak we get it" Sa Anna. Vi skratta och Harry ryckte på axlarna. Senare bestämmde vi oss för att gå tillbaks till hotellet. Lika bra. Det börja bli sent och killarna skulle åka iväg för tv- showen snart.

Och så var det där lilla party't slut :P Vad har ni tyckt om dom här kapitlen där några av er läsare fick vara med? :) 
BTW! Vi slog nästan besöks rekordet igår! :O Men det är fortfarande nästan :/ Men man tar inget för givet! Tack alla ni som läser och lämnar så söta kommentarer.. :) 

Som jag sa i förra kapitlet så kommer uppdateringen kanske bli lite sämre pga skolan... Ville bara säga det :)

-Much Love, Cissii! x

- "I.... Lo... Like you, alot" Sa han. Mit hjärta hoppa nästan över ett hjärtslag. Han sa det nästan!
- "I like you too" Sa jag och log för mig själv. Det här var perfekt.
- "Niall?" Sa jag.
- "Yeah?" Sa han men titta fortfarande upp på himlen.
- "If you had one wish that could come true right now, what would that be?" Fråga jag. Han var tyst en stund. Jag kände hur han tog ett andetag.
- "That this moment lasts forever". Det bubbla av lycka i min mage.
- "I couldn't agree more" Sa jag. Det här var officielt den bästa dagen i mitt liv. Jag kunde inte ro för att tänka på vad Nikita och Zayn hade gjort. Jag hoppas att Nikita hade lika kul som jag.

- "Wich movie do you wanna watch?" Fråga Zayn när vi kom in i bion.
- "Hmm... I don't know" Sa jag och titta igenom alla filmer på den stora skärmen.
- "How about 'This Means War'?". Jag skratta. This means war handlar just mest om två killar som är bästavänner som vill ha samma tjej. Sen gör dom alla galna saker så tjejen kommer vilja ha dom. Lite ironisk i min, Zayn och Harrys situation... Men det kanske bara var jag som tyckte det.
- "Sure, I've heard it's really funny" Sa jag och småskratta.
- "Yeah and a little romantic" Sa Zayn och blinka. Jag skratta och vi gick fram till kassan. Vi köpte biljetter samt en stor popcorn och två drickor. Filmen skulle börja om tio minuter så vi kunde gå in i salen redan nu. Våra platser var längst bak, vilket var skönt. Så inte några fans eller något störde. Dessutom så kan vi mysa ifred. Vi satte oss ner och rummet började fyllas och filmen börja.

Halva filmen hade gått nu och vi hade skrattat ihjäl oss vid vissa stunder. Det var det som är så bra att gå på bio på en första dejt. Inga pinsamheter, man bara koncentrerar sig på filmen. Men i mitt fall var det ganska svårt. Jag kunde svurit att jag såg mitt huvud istället för den där tjejens. Och Harry och Zayns istället för dom två killarna. Creepy. Deasutom, när Zayn satt bredvid mig kunde jag inte koncentrera mig på någonting, förutom Zayn. Snart skulle jag väll glömma vad jag hette. Sven, Peter, Max?
Jag skaka på huvudet och försökte titta på filmen.... Jag undrar vad Zayn tänkte på... Jag snegla mot Zayn och hans ögon var fastklistrade på skärmen. Jag titta på skärmen jag med. Okej nu Nikita, du kan klara det, bara sluta tänk och koncentrera dig på vad dom säger.

Jag och Zayn kom ut ur biosalen skrattande. Slutet av filmen var HILARIOUS.
 
- "That was so funny" Sa Zayn skrattande medans vi gick mot utgången.
- "Yeah it really was" Sa jag och skratta.
- "So, are you hungry?" Fråga Zayn när vi kom fram till bilen. Han öppna dörren för mig och jag hoppa in med Zayn efter mig.
- "A little" Svara jag och log.
- "Next stop mate" Sa Zayn och chaufören nicka och körde iväg.
- "Oh, it's okay, we don't have to eat" Sa jag och log.
- "Yes we do, the date ain't over yet". Zayn log snett. Jag skratta förvirrat. Va? Fanns det mer? Middag. Hmm.. Låter kul.
- "Okay, where are we eating?" Fråga jag.
- "You'll see".
- "Come on Zayn...". Han vände sig om till mig.
- "You know I'm not gonna tell you. So stop being so curious" Sa Zayn och flina.
- "Haha fine then" Sa jag och småskratta.

Bilen stanna och Zayn gick ut ur bilen. Han erbjöd sin hand och jag tog den och gick ut ur bilen. Zayn log snett och hans ögon glittra. Hur är det möjligt att vara så snygg egentligen? Jag titta upp mot resturang skylten och log stort. Vi hade kommit till italienskt resturang, en av mina favoriter. Jag kolla chockat på Zayn som log åt mig. Jag fnissa och vi gick in. Det var en ganska lyxig resturang. Hur hade Zayn hittat denna resturangen? Och den verka ganska lyxig, och en sån som är svår att få tag på bord. Hur fick han tag på ett bord på några timmar? Och hur visste han att jag gilla italienskt? Så många frågor jag måste fråga han senare.
Tjejen vid receptionens ögon spärrades upp så fort vi kom fram till henne.

- "Hi, I got a table for two under the name Malik" Sa Zayn. Tjejen harkla sig och titta ner på den lilla skärmen framför henne.
- "Yes, ofcurse, come with me Mr.Malik" Sa hon nervöst. Vi följde efter henne upp för en spriral trappa. Var det verkligen den här vägen man skulle äta? Alla bord är ju åt det andra hållet?
När vi kommit upp för trappan gick vi längst bort till fönstret och satte oss vid bordet. Jag snegla mot den ingången vi kommit från. På marken framför den stog det 'VIP'. Jag kolla chockat på Zayn.
- "A waitor will be right here to get your order. Meanwhile, here's the menu" Sa tjejen och gav oss menyerna. ----- "Would you like something do drink while you wait?" Fråga hon sedan.
- "Yeah I'll take a coke" Sa Zayn.
- "Me to" Sa jag. Hon log mot oss och försvann. Zayn kolla på mig.
- "I think she's a fan" Sa jag. Zayn skratta.
- "Me to". Vi log mot varann sen var det tyst.
- "Got something on your mind?" Fråga Zayn och sökte ögonkontakt.
- "Many things actually" Sa jag och småskratta.
- "Well we got the whole night" Sa Zayn och log.
- "Okay, first of all, how did you know I like Italian?" Fråga jag och sökte igenom rätterna i menyn.
- "You told me" Sa Zayn och log. Jag kolla förvirrat på han.
- "What? When?".
- "On the buss? Don't you remember?". Zayn småskratta.
- "Uhm... Ofcurse I remember..." Sa jag tveksamt och titta ner. Zayn bara skratta.
- "Hey don't mock me" Sa jag.
- "I'm not. But you did tell me".
- "Alright.. Well I'm loving this place".
- "I'm glad" Sa Zayn och log. En servitör kom upp med våra drickor och tog vår beställning samt menyerna, sen gick han iväg och vi var ensamma igen.
- "How did you find this place, by the way?" Fråga jag. "I mean, it is your first time in Oslo".
- "I got contacts".
- "Okay then how did you get a table so fast? This seems like a really expensive resturant".
- "As I said, I got contacts" Sa Zayn och flina. Jag skratta.
En stund senare kom vår mat. I högg i direkt, men på ett civilicerat sätt. Jag hoppas bara att Anna kontrollera sig själv om hon och Niall skulle äta.
- "Got anymore questions?" Fråga Zayn och tog en klunk från sin dricka.
- "Yeah acutally. How is it possible for you to be this hot?" Fråga jag och flina. Zayn skratta och titta ner, det såg lite ut som att han rodna.
- "I'm not that hot" Sa han.
- "Yes you are!". Zayn skratta generat och tog en till klunk från sin dricka.
- "Haha, are you blushing, Zayn?" Fråga jag retsamt.
- "Uhm.... No..." Sa Zayn och titta bort. Jag skratta.
- "Aww Zayn!".
- "So anyway, how's your dinner?" Fråga Zayn och bytte samtalsämne. Jag fnissa.
- "Its awesome, yours?".
- "Really good" Sa Zayn och log.
- "So..." Sa jag efter en stund. Zayn titta undrande på mig med mat i munnen.
- "You know Niall and Anna's on a date right now too... It's kinda suspicious that both of you asked us out today" Sa jag och pausa. "Did you two plan this?" Fråga jag sedan och böjde mig fram. Zayn börja skratta och hosta.
- "Uhh.. No way ofcurse not!" Sa han skrattande.
- "You're suck a liar!" Sa jag skrattande. Så dom hade planerat det här!
Några minuter hade passerat och vi hade ätit vår mat nu. Vi satt och små sprata om saker. Det var så lätt att prata med Zayn. Samtalsämnen bara kom upp, vi fick nästan aldrig slut på saker att prata om.
Jag kände plötslig en vibration komma från min väska. Min mobil. Jag tog upp väskan och börja leta. Jag fick upp den och stelna till när jag såg vem som ringde. Namnet "Gabriel" lyste upp på skärmen. Gabriel är mitt ex. Vi hade varit ihop i nästan ett år. Det var han jag träffa på min husfest som Anna hade kommit till. Och det var med han och hans vänner som jag och Anna tagit shots med, en av hans vänner är också Annas ex. Mobilen vibrarera igen och jag vakna från mina tankar. Jag klicka bort samtalet och la snabbt ner mobilen i väskan. Jag titta upp och Zayn kolla undrande på mig.

- "Sorry that was... Nobody" Sa jag och log. Zayn log tillbaks och titta på klockan på sin mobil.
- "You wanna go now?" Fråga han.
- "Uh, yeah sure" Sa jag och ställde mig upp. Jag tänkte precis ta upp min plånbok men Zayn avbröt mig.
- "I've already paid" Sa han. Jag tittande chockat på han och han skratta.
- "Let's go" Sa han och vi börja gå ut. Ute hade det redan börjat bli mörkt. Klockan var ju lite över tio.
Vi satte oss i bilen och den körde iväg.
- "So are we going somewhere else or back to the hotel?" Fråga jag.
- "There's one more place" Sa Zayn och log.
- "You're not gonna tell me where we're going, right?" Fråga jag och titta på Zayn.
- "Nope".
- "Yeah, I thought so...". Zayn gav ifrån sig ett litet skratt. Han var bara för underbar. Om någon hade kommit till mig för några veckor sen och sagt att jag skulle på dejt med självaste Zayn Malik skulle jag skrattat tills jag inte hade någon röst kvar. Men nu sitter jag ju här. Den här kvällen var helt magisk. Det känns som allting är en dröm och snart ska jag vakna och inse att inget av det här verkligen har hänt. Jag skaka på huvudet. Usch nej, om det här var en dröm skulle jag nog flippat ur.
Några minuter senare stanna bilen och vi hoppa ut. Jag titta mig runt och insåg att vi var på en hamn. Jag kolla förvirrat på Zayn.

- "Uhm... Zayn, what-" Jag hann inte säga mer förns Zayn avbröt mig.
- "Come on" Sa han och tog min hand. Han drog med mig till en liten kiosk som såg ut som en glasskiosk. När vi kom närmare så var jag säker att det var en glasskiosk.
- "Two vanila icecreams and..." Sa Zayn och titta sedan på mig. "What topping do you want?" Fråga han mig.
- "Um.. Chocolate" Sa jag.
- "And both of them with chocolate topping" Sa Zayn till glass mannen. Glass mannen nicka och börja göra sin grej. Jag kolla fortfarande förvirrat på Zayn.
- "If you're gonna ask me how I know that you love ice cream, than the answer is, everybody loves ice cream... And you told me on the bus... And the hotel... And at the beach back in Sweden.... And-".
- "Okay I get it" Sa jag och skratta.
- "So I assumed you really like ice cream" Sa Zayn och flina.
- "Well you were right" Sa jag och log stort åt glassen som kommit. Vi tog dom och betala. Sen börja vi gå mot en brygga, eller jag följde bara efter Zayn. På varje sida av bryggan fanns det massa båtar bredvid varandra. Zayn stanna plötsligt framför en båt. Den var liten, nästan som en robåt. Men den hade en motor.
- "What do you think about this one" Sa Zayn och peka på båten.
- "Um, I don't know, It's nice".
- "You like it?".
- "Yeah I guess".
- "Good cause I bought it for you". Jag satte i halsen på min glass.
- "WHAT?!" Skrek jag.
- "I'm just kidding!" Sa Zayn och skratta ihjäl sig. Jag pusta ut.
- "I almost chocked you... Brat" Sa jag och slog Zayn på axeln. Zayn bara skratta.
- "No but really, get in" Sa han sedan.
- "What? Someone owns this we can't just get in" Sa jag förvirrat
- "Relax, I've rent it".
- "Why?" Fråga jag chockat.
- "Will you stop with the questions and just get in already?". Jag skratta.
- "Okay, okay" Sa jag skrattande. Zayn småskratta och hjälpte mig skutta in i båten. Sen hoppa han i och han knöt av det lilla repet som höll båten till bryggan. Jag höll fast mig medans Zayn förberedde sig att starta motorn.
- "Do you even know how do drive this thing?" Fråga jag.
- "Yes, and I said stop with the questions". Jag skratta och nicka medans Zayn starta igång motorn. När han till slut fått kontroll på den börja han köra iväg och den gav ifrån sig ett högt ljud.
- "So where are we going?" Fråga jag högt så Zayn hörde mig. Han gav mig en blick.
- "Oh.. Sorry" Sa jag och höll mig från att inte fnissa. Vi körde och körde medans jag fortfarande satt och mumsa på min glass som aldrig verka ta slut. Men god var den. Riktigt god.
Zayn stanna till sist efter några minuter. Vi befann och mitt ute i ingenstans. Eller man kunde ju se land men runt om var bara blickstilla vatten och små vågor som kommit från båten. Vi var också i mitten av månljuset. Zayn kom fram till mig och satte sig bredvid mig.
- "Wow Zayn, this is really nice. Really romantic too". Zayn skratta tyst och slicka på sin glass.
- "I had no idea you were such a sucker for love" Tilläggde jag och flina.
- "There's many things you don't know about me" Sa Zayn och flina.
- ''Oh, mysterious Malik'' Skämta jag och flina. Zayn skratta.
- "So who learned you to be this romantic?" Fråga jag.
- "I've been trained by the best". Jag spela överdrivet förvånat.
- "No way! I thought you were the best!" Sa jag och skratta. Zayn skratta och titta in i mina ögon.
- "You know, I'm starting to really like you" Sa Zayn och log snett.
- "Yeah me to... I'm starting to like myself too". Zayn skratta och putta mig lätt på armen.
- "I was being cute" Sa han.
- "Yeah, here's a thing you need to know about me. I don't do so well in romantic situations. I always tend to ruin them" Sa jag och skratta nervöst. Zayn börja skratta högt.
- "Aww that's okay" Sa han och börja nypa mina kinder.
- "Noo! Stop!". Jag la mina händer för mina kinder.
- "That's annoying, isn't it?" Sa Zayn.
- "Oh my god, yes, so annoying" Sa jag.
- "Yeah, especially when you meet relatives and they do that stuff" Sa Zayn och flina.
- "Yeah, and no matter how old you are they still treat you like a baby!". Jag och Zayn börja skratta. Jag blir chockad ibland på hur grundad Zayn är. Han är liksom down to earth. Det spelar ingen roll hur känd han än blir så är han fortfarande som vilken annan tonåring som helst. Det var nog det jag gilla med Zayn så mycket. Ja, både Zayn och dom andra. Det var nog varför alla fans gilla One Direction.
När vi sluta skratta så blev det knäpptyst. Man kude höra några syrsor längre bort men annars var det tyst. Jag åt en liten bit till av min glass. En vind blåste förbi och jag rös till. Zayn titta på mig.
- "Are you cold?" Fråga han.
- "No, I'm fine".
- "I don't believe you" Sa Zayn och skratta. Han tog av sin skinn jacka och la den över mina axlar.
- "Thanks, but now you'll be cold" Sa jag.
- "Don't worry about me babe" Sa Zayn och log. Jag log och la mitt huvud på Zayns axel. Han la sin arm runt mina axlar. Jag åt up den sista av min glass och märkte att Zayn redan var klar.
- "You know, I think there's a blanket there" Sa Zayn och nicka mot båtens huvud. Det fanns en liten grön låda under stolen.
- "I'll check" Sa jag och försöktr resa på mig. Jag reste mig sakta upp men vingla på direkten och tappa balansen. Zayn tog snabbt tag i mig så jag inte ramla. Jag glömde nästan att vi var på en vinglande båt och jag hade på mig högklack.
- "I'll check" Sa Zayn och skratta. Jag skratta och satte mig ner igen. Zayn reste på sig och gick fram till lådan. Han öppna den och gjorde ett litet jubel. Han vände sig om med två filtar i sin hand.
- "Yay!" Sa jag och skratta.
- "Wanna cuddle?" Fråga Zayn fånigt.
- "You know I do". Zayn skratta och la ena filten på båtens golv. Så vi kunde ligga där. Jag gick försiktigt fram dit. Zayn tog sig jacka och gjorde den till en boll som han kunde ha som kudde. Han la sig ner och öppna sin famn.
- "Come" Sa han. Det pirra som galet i min mage och mitt hjärta börja slå snabbare. Jag fnissa och kröp in i Zayns famn. Jag la mitt huvud på hans bröst. Jag kände lukten av Zayns parfym. Hans doft får mig alltid och känna mig säker, och trygg på något konstigt sätt.
Vi låg där och titta upp mot stjärnorna
- "This is really romantic" Sa jag. Zayn gav ifrån sig ett "mmm" ljud som sa att han höll med. Vi var tysta en stund till och njöt av stunden.
- "You didn't have to do all this you know" Sa jag efter ett tag.
- "Do what?" Fråga Zayn men behöll sin blick mot den mörka himlen.
- "You know, take me to a fancy resturant, buy me ice cream and rent a boat so we can sit in the moonlight in the middle of the lake and eat our ice creams".
- "True, but I wanted to" Sa Zayn och jag kände att han log, även om jag inte såg hans ansikte.
- "Thanks, this really is the best date I've ever been on. No one has done this much for me" Sa jag och log för mig själv.
- "I'd do anything for you" Sa Zayn med sin starka dialekt, fast han sa det med fånig röst. Jag skratta.
- "Oh and next time, we're going to a less fancy resturant" Sa jag.
- "Why?".
- "Cause that stuff doesn't really matter for me, as long as I'm with you, it doesn't matter where we go". Zayn skratta tyst.
- "Sure". Sedan, tystnad. Man hörde båten ploppa lite då och då. Zayn skratta igen helt från ingenstans. Jag kolla upp mot han.
- "What's so funny?" Fråga jag och titta in i hans ögon.
- "You just said next time" Sa han och titta ner på mig. Våra ögon möttes och det blev helt varmt inuti mig. Jag log stort.
- "Yeah, I did" Sa jag och log. Zayn böjde sig ner och hans mjuka läppar mötte mina i en sekund. Jag kunde känna lukten av Zayns aftershave, gud så gott det luktade. Vi drog iväg även fast jag ville ha mer. Zayn flina mot mig och jag fnissa. Vi vände våra blickar mot himlen. Så vackert. Den här stunden var verkligen perfekt. Jag kunde aldrig be om någonting sånt här. Jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle på en sån här dejt. Jag trodde såna här romantiska stunder bara fanns i filmer. Jag kunde inte ha mer fel. Jag ville verkligen att tiden skulle stanna. Så vi kunde ligga där hur länge som helst.
Mina tankar gick till Tess nu. Jag undrar vad hon gör. Och om Harry har gått till henne. Det är synd att hon har ensam medans jag och Anna gick på dejt med våra drömkillar. Jag hoppas att hon har det kul i alla fall. Jag sköt bort dom tankarna och kom tillbaks till verkligheten. Nu skulle jag bara njuta av månljuset.

Zayn luta sig tillbaka i sätet och bilen börja rulla.
- "Where's Paul?" Fråga jag och log.
- "I think he's with Niall" Sa han och log mot mig. Jag smälte lite inombods.
- "You know I don't like surprises" Sa jag.
- "Sens when?" Fråga han.
- "Sens always". Okej det kanske inte var helt sant. Överasskningar är roliga, men det är bara jobbigt när man inte vet någonting. Och min nyfikenhet tar över så jag blir nästan tokig. Men att överasska folk är alltid kul.
- "Well, that's gonna change tonight" Sa han och flina. Jag höjde ena ögonbrynet. Vad hade han planerat egentligen?
- "Just tell me where we're going! Please" Bad jag. Zayn bara skaka på huvudet. Attans.
Anna och Niall hade varit ute i lite mer än en timme nu... Jag undrar vart dom håller hus och vad dom gjort.

Anna's perspektiv:

Paul stanna bilen och jag titta ut genom bilen. Jag log stort. Vi hade kommit fram till en thai resturang, min favorit. Niall hade redan sprungit ut och öppna dörren till mig utifrån. Jag log mot honom och klev ut.

- "Niall how did you know I like thai food?" Fråga jag när vi var på väg in.
- "Nikita told me" Sa han och log snett. Jag lyfte ena ögonbrynet och skratta. Vi kom fram till hon som tar hand om bord placeringen. Jag titta mig runt. Det verka som en riktig lyxig resurang, med dyr mat.
- "Hi, do you have a reservation?" Fråga tjejen bakom disken och log.
- "Yeah, Niall Horan" Sa Niall. Tjejen titta ner en stund, men titta sedan upp.
- "Alright Mr.Horan this way" Sa hon och vi börja gå efter henne. Vi gick genom resturangen, genom alla bord där andra folk satt och åt. Vi stanna vid några gardiner. Jag kolla på väggen och såg att det stod 'VIP'. Jag vände mig mot Niall.
- "Are we gonna eat in the vip room?" Fråga jag med stora ögon.
- "Yeah".
- "Oh, I've never eaten in a vip room before" Sa jag lite tystare.
- "When you're with me, everything is gonna be in vip" Sa Niall med sin starka dialekt och skratta. Vi gick in och upp för en trappa. Där uppe satte vi oss vid ett bord i hörnet. Det var riktigt mysigt. Långa stearin ljus var placerade på borden, och rosor. Väggarna var röda med cirkel vita mönster. Tjejen gav oss menyer och gick sedan ner. Jag titta igenom rätterna. Alla var ganska dyra. Nej, usch nu börjar jag låta som Nikita.
Efter tio minuter kom en ny servitör upp till oss och vi beställde vår mat. Hon tog våra menyer och försvann ner. Kort där efter kom hon tillbaks med våra drickor. Vi log mot henne och hon försvann ner igen. Jag titta på Niall som redan kolla in i mina ögon. Jag rodna med behöll ögonkontakten.

- "So why do you like thai food so much?" Fråga Niall.
- "Oh you know... Cause it has chicken".
- "Yeah, love chicken. Have you even been to KFC or Nando's?".
- "Just KFC, they don't have Nando's in Sweden. But I've always wanted to eat there" Sa jag och gjorde en ledsen min.
- "Really? It's my favourite resturant, I can take you there sometime if you come to the UK". Niall log snett så man såg lite av hans vita tänder.
- "I would love to". Jag fnissa. Vår mat kom äntligen och jag och Niall högg i. Jag försökte att vara civiliserad men när det gäller mat så är det svårt att stoppa mig.
Jag och Niall småprata lite medans vi åt. Efter ungefär tio minuter hade vi ätit klart den fantastiskt goda maten. Jag tog en klunk av min dricka och fortsatt den pågånde konversationen jag hade med Niall.
- "If you could eat any food in the world right now, what would it be?" Fråga jag, eftersom det var min tur att fråga.
- "Hmm..." Sa Niall. "Probably something homemade".
- "Aw that's nice" Sa jag. Niall log mot mig.
- "If you could have any super powers, what superpower would you have?" Fråga nu Niall. Jag fundera en stund.. Det finns så många.
- "Maybe like, if I could walk thrugh doors and walls".
- "Oh really? Why?" Fråga Niall och tog en klunk från hans dricka.
- "So I don't have to go thrugh all those hallways, I can just go straight ahead" Svara jag och tog den sista klunken från min dricka.
- "That's smart" Sa Niall skrattande. Niall titta på sin hand klocka och sedan upp på mig.
- "Come on" Sa han och ställde sig upp.
- "What? We're leaving already?" Fråga jag lite ledset.
- "Yeah, we're going somewhere else". Niall la pengar på bordet.
- "Wait I should pay too" Sa jag och börja leta efter min plånbok.
- "Anna" Sa han. Jag titta upp.
- "This one is on me" Sa han och placera en kyss på mina läppar. Jag glömde allt som pågick runt omkring oss för en sekund. Kunde bara tänk på Nialls mjuka läppar. Niall drog iväg och tog min hand. Vi börja gå utåt.
- "So where are we going?" Fråga jag när vi kommit ut från resturangen. Niall öppna bakdörren till bilen för mig. Jag hoppa in och efter mig kom Niall. Han viska något i Pauls öra och Paul nicka och körde iväg bilen. Niall luta sig bak och titta på mig.
- "You'll see" Sa han och blinka. Min mage pirra till och jag kände hur kinderna börja hetta till. Jag titta ut genom fönstret och såg alla bilar och lyktljus vi passera. Jag undra vart vi ska. Hur visste Paul ens vart något låg här i Oslo? Det var ju typ första gången dom var här?
Efter några minuter stanna bilen. Niall öppna dörren och hoppa ut med mig efter han.
- "Wait here" Sa Niall och gick till bilens bagage. Jag nicka och Nialls små sprang och greja där borta. Jag kolla runt mig. Vi var... Vid en strand? Varför var vi vid en strand? Tänk om vi ska gå längs stranden som dom gör i filmer. Det är typ alla tjejers dröm.
Niall kom tillbaks med ett leénde. Vi gick till strand kanten och Niall titta på mig.
- "You might wanna take off your heels" Sa han och börja ta av sina skor.
- "Right" Sa jag och skratta. Jag tog av mig skorna och höll dom i min hand. Niall gjorde samma sak och vi gick i sanden. Sanden var kall, men ändå mjuk. Det var en skön känsla, sanden mellan tårna och solnedgången. Vi gick fram till där sanden mötte vattnet och Niall kolla på mig. Jag kolla upp och log mot han. Han tog tag i min hand och fläta ihop dom, sen börja vi gå längs vattnet. Mitt hjärta börja slå snabbare och snabbare. Det här var alla tjejers dröm! Niall var för fantastisk.
- "Niall... This so romantic" Sa jag.
- "I'm glad your enjoying yourself" Sa Niall och skratta tyst. Jag hade lust att säga det.. Dom där tre meningsfulla orden. Men jag hindra mig själv och la istället mitt huvud på hans axel medans vi gick. Vi prata vidare och berätta om pinsamma historier som hänt oss och våra vänner. Och vanliga roliga historier också. Det var riktigt kul.
- "Once" Sa Niall och väckte mig från mina tankar. "I sang in opera insted of talking all day. So everytime someone asked me something I answered them by singing opera. And it really annoyed Zayn. He asked me something and I sang the answer, even though he told me not to sing. It ended but with Zayn chasing me around and when he finally got me he slapped me" Sa Niall och skratta. Jag brast ut i skratt.
- "Really? He slapped you?" Fråga jag med tårar i ögonen.
- "Yeah, but it was really funny". Vi skratta mer i någon minut. När vi lugnat ner oss så torka jag bort en tår från mitt öga och märkte hur tyst det var. Man hörde bara oss och vågorna som slog i klipporna längre bort. Plötsligt drog Niall i min hand och vi gick längre bort från från vattnet.
- "Niall, where are we-" Jag avbröt mig själv när jag såg vart vi stannat. Framför oss stog en häng matta och på den var en korg. Niall drog med mig till den och satte sig ner. Han lyfte korgen så jag också kunde sätta mig ner.
- "Niall.. You did all this?" Fråga jag, som fortfarande var i chock och stod upp.
- "Yeah, with a little help" Sa han och drog ner mig så jag satt bredvid han. Det gunga till och jag höll i mig. Den var riktigt bekväm... Jag borde skaffa en sån...
Niall öppna korgen. Där inne fanns jordgubbar, choklad och grädde. Jag pep till och Niall skratta. Han tog en jordgubb och doppa den i chokladen.
- "Open up" Sa han och höll jorgubben framför mig. Jag rodna och öppna munnen medans Niall la den i min mun. Jag vet inte om det var för att Niall matat mig med den, men den smaka himelsk! Jag fnissa och tog en jordgubbe. Jag doppa den i grädden.
- "Say ahhhh" Sa jag. Niall skratta och öppna munnen. Jag mata den till han och fnissa. Niall skratta och vi börja äta som vanligt. Jag tog en jordgubbe och doppa den i grädden och åt den. Niall gjorde samma sak. Vi åt lite till och små prata. Vi hade lätt att starta en konversation, det var ju inte så svårt eftersom vi hade så mycket gemensamt.
Jag tog en jordgubbe och doppa den i grädden.
- "Niall" Sa jag. Niall titta på mig och jag nudda jordgubben på Nialls nästipp så han fick grädde på sig. Jag börja skratta så mycket att jag nästan ramla av hängmattan.
- "Misstake" Var det ända Niall sa. Jag fortsatt skratta och innan jag visste ordet av det så hade Niall kastat grädde rakt in i min mun. Det hindra mig från att skratta, men jag var nära på att spotta ut allt för jag skratta så mycket. Istället svalde jag det.
- "Delicious" Sa jag och log. Niall tog en jordgubb och doppa den i chokladen, sen drog han den på min kind.
- "Hey! That's chocolate!" Sa jag. Jag tog en handfull gräde och kasta den på Nialls ansikte.
- "Oh!" Halv skrek han. Jag skratta och Niall börja kasta jordgubbar på mig.
- "You know you're waisting the strawberrys" Sa jag och börja kasta på han med.
- "So" Sa Niall som nästan dog av skratt. Jordgubbarna tog slut och jag kolla på chokladen.
- "Let's stop it here" Sa jag och skratta. Niall nicka och skratta. Vi la allt i korgen igen och sen slängde vi den på sanden brevid våra skor. Fortfarande så skratta vi ihjäl oss. Niall var bara för söt. Han hade gjort allt detta för bara mig. Jag sluta skratta och kolla istället Niall rakt i ögonen. Niall sluta skratta efter en stund när han märkt att jag stirrat på han.
- "What?" Sa han och småskratta.
- "No boy has ever done this much for me".
- "Well, you deserve this. And then you've been dating the wrong boys" Sa Niall och la en hårslinga bakom mitt öra. Han böjde sig fram och jag slöt ögonen och kände Nialls läppar möta mina i en fantastisk kyss. En stöt gick igenom min kropp och det kom fyrverkerier i min mage.
Vi la oss ner i hängmattan och börja gunga samtidigt som vi kysstes. Efter ett tag drog vi ifrån och Niall kolla mig rakt in i ögonen. Gud var jag älskade hans klarblåa ögon.
- "You're a great kisser, you know that?" Sa jag. Niall skratta.
- "Thanks, right back at you" Sa han. Han öppna sina armar.
- "Come here" Sa han. Jag fnissa och kröp in i hans famn. Hans värme strömma åt mig och jag kände den underbara doften av Niall.
- "Anna?" Sa Niall. Jag titta upp på han.
- "Yes?".
- "I.... Lo... Like you, alot" Sa han. Mit hjärta hoppa nästan över ett hjärtslag. Han sa det nästan!
- "I like you too" Sa jag och log för mig själv. Det här var perfekt.
- "Niall?" Sa jag.
- "Yeah?" Sa han men titta fortfarande upp på himlen.
- "If you had one wish that could come true right now, what would that be?" Fråga jag. Han var tyst en stund. Jag kände hur han tog ett andetag.
- "That this moment lasts forever". Det bubbla av lycka i min mage.
- "I couldn't agree more" Sa jag. Det här var officielt den bästa dagen i mitt liv. Jag kunde inte ro för att tänka på vad Nikita och Zayn hade gjort. Jag hoppas att Nikita hade lika kul som jag.

Da dejt! Hehe... Så romantiskt :) Tack för era söta kommenarer! 

-Much Love, Cissi .xx