Nya1DNovellBloggen

Vi sa våra låååånga hejdån. Jag gav Niall min adress och sa att han skulle ringa om han inte kunde hitta hit. Men jag tror att någon skulle köra honom så det går nog bra. Sen gick vi ut där vi mötte Gabriel.
Det här är bra. Bara en månad knvar tills vi träffar dom igen! Eller aa, för mig är det ju några timmar, men för dom andra.
- "Juste, Nikita" Sa jag medans jag, Nikita och Gabriel promenera hem.
- "Mm?".
- "Jag ska träffa Niall ikväll" Sa jag och kände mitt leénde växa.
- "Ska du? Fan vad nice. Förssten, berätta vad ni gjorde" Sa Nikita och log. Jag fnissa tyst och berätta.

 

Anna's perspektiv:

Jag stod i mitt rum och kolla ner genom fönstret. Vilken sekund som helst nu kommer en bil stanna utanför och Niall kliver ut ur den.
Jag vet inte om det här kommer kallas som en dejt, men det spelar ändå ingen roll.
Jag kände min mobil i min hand vibrera samtidigt som en stor svart bil stanna utanför mitt hus. Jag tog upp mobilen, det var ett sms från Niall.

"I'm here ;) xx"

Jag log och hämta min väska innan jag sprang ner för trappan.

- "Niall är här nu!" Ropa jag medans jag sprang till dörren. Precis när jag kom fram till den så knacka det och jag öppna. Niall log snett mot mig och jag kände fjärilarna i min mage växa. Jag krama han lätt och andades in hans doft. Jag vände mig sedan om och såg att min mamma och pappa stog bakom mig.
- "Guys.. This is Niall... Niall, these are my parents" Presentera jag. Niall kom in och skaka hand med mina föräldrar. Åh, en klassiker.
- "Hi" Sa Niall medans dom skaka händer.
- "Hi, nice to meet you" Sa min mamma.
- "So where are you two going exactly?" Fråga min pappa.
- "We're just going for a walk around Gothenburg, I'm gonna show him around since it's his first time here" Svara jag.
- "Yeah and I'll bring her back before eleven" Sa Niall och log. Jag såg att min mamma fortfarande tveka. Jag kolla på Niall som också verka märkt det.
- "Don't worry, a car will drive us" Sa Niall sedan.
- "Seems good to me" Sa min pappa. Jag log.
- "Okay great let's go!" Sa jag snabbt.
- "Wait" Sa min mamma. Jag suckade.
- "What?" Fråga jag och kolla på henne.
- "You're gonna need some extra money if you're gonna buy anything. I'm guessing Niall doesn't have swedish money?" Sa min mamma. Jag andades ut. Min mamma gav mig lite extra pengar och jag log mot henne.
- "Thanks" Sa jag och vände mig om. Vid det här laget hade jag redan tagit på mig mina skor och var redo att gå ut.
- "It was lovely meeting you" Sa Niall och log.
- "It was great meeting you too" Sa min pappa. Jag och Niall gick ut och jag stängde dörren bakom oss. Vi gick mot bilen.
- "Well that went quite well" Sa Niall och öppna bil dörren till mig. Jag fnissa och log mot han.
- "Thanks, and yeah it couldn't gotten any better" Sa jag och log. Chaufför börja köra ner för gatan. Jag sa att han kunde köra oss till Avenyn sen kunde vi gå runt lite själva.
- "This is Cissis house" Sa jag och peka på Cissis hus när vi åkte föbi det.
- "It almost the same as yours, just that yours is yellow and hers is white" Sa Niall och log.
- "Yeah" Skratta jag tyst.
Vi körde ner till avenyn och gick av bilen. Vi börja gå runt i det mörka Göteborg. Inga fans hade kommit upp till oss. Men det var fortfarande folk ute.
Jag kände att Niall tog min hand i sin. Jag kunde inte ro för att le.
- "Gothenburg is a really beautiful city" Sa Niall medans vi gick över en bro. Månljuset spegla sig i vattnet och jag vände mig mot Niall och log.
- "Yeah, it is".
- "We should definantly come back here. At least I know I will" Sa Niall. Jag fnissa och höll om Nialls hand hårdare. Niall stanna plötsligt när vi stog mitt på bron. Han vände sig om och titta på mig.
- "Niall whats wrong?" Fråga jag och rynka på pannan.
- "I wanna take our ralationship to the next step" Sa Niall och kolla djup in i mina ögon.
- "What do you mean?" Fråga jag förvirrat. Niall tog min fria hand och la den på sitt bröst.
- "You mean more to me than you think, Anna..." Niall la sin arm runt min midja och tryckte mig närmare honom.
- "I love you" Sa han och böjde sig ner och pressa sina läppar mot mina. Hela jag frös till och jag kände en stöt gå igenom min kropp. Mitt hjärta bulta och jag kände tusen känslor explodera i min mage. Jag kände fjärilarna flaxa runt där inne och det pirra som aldrig förr! Jag kände lycka! Sån lycka! Jag har aldrig känt mig såhär lycklig! Niall älskar mig. Niall Horan älskar mig! Jag har föreställt mig den här dagen så många gånger. Men aldrig riktigt känt känslan. Den känslan man får när den personen man älskar, älskar dig tillbaks.
Våra läppar slets bort och jag tog ett djupt andetag.
- "Niall... I love you too" Sa jag och hans ansikte lyste upp. Han leénde växte större han och drog mig ännu närmare honom så det inte fanns något mellanrum mellan oss. Min hand vila fortfarande på hans bröst. Jag la min andra hand runt hans nacke och tryckte mjukt mina läppar på hans. Jag kände ett leénde mot mina läppar och jag slöt ögonen. Det här var perfekt.

Tre veckor senare:

Nikita's perspektiv:

Jag och Anna gick bredvid varandra påväg till skolan. Jag hade på mig det vanliga, ett linne med öppen kofta över och shorts med knähöga strumpor. Anna hade på sig en tröja utan band. Eller banden var liksom vid axlarna, och sen jeans shorts.
Jag var väldigt nervös idag. Liksom, riktigt NERVÖS. Kommer ni ihåg att vår egelska lärare var med i en olycka så vi hade en vikarie från England? Ja och i slutet av terminen skulle engelska läraren ta med en elev tillbaks till England så dom kunde studera där. Nu är det slutet av terminen och det är idag läraren kommer välja den som följer med han till England! Så ni förstår nog varför jag är så nervös.
Jag drog upp dörren till skolan och vi gick in. Jag titta på Anna som höll på med sin mobil. Hon smsa säkert med sin pojkvän. Japp, hon och Niall är ett par nu. Jag tror dom blev ihop den natten killarna var här i Göteborg.
Vi kom fram till den trappan som vi alltid bruka träffa Gabbe och Darmin och Cassidy och alla dom. Men nu satt bara Gabriel där. Jag log mot han och han log snett när han såg oss.

- "Hey baby" Sa Gabriel och placera en kyss på mina läppar.
- "Hej" Fnittra jag.
- "Tjeeeeeena Gabbeeee" Sa Anna och dom kramades.
- "Men sluta" Sa Gabriel och skratta. Vi börja gå upp för trapporna till vårt klassrum.
- "Så är ni nervösa?" Fråga Gabriel.
- "Du har ingen aning" Sa Anna.
- "Jag vill att det ska bli någon av oss, men ändå inte" Sa jag och sucka.
- "Vi får väl bara se" Sa Gabriel med sin hesa röst. Jag titta på han och log. Han försökte alltid få mig på bättre humör. Och hans hesa röst är så himla sexig...
Vi gick in i klassrummet och satte oss på våra platser. Vi hade egna bänkar. Vi var fem rader och sex personer som satt på de raderna. Jag satt längstbak närmast fönstret, Anna satt framför mig och Gabriel på raden bredvid min, fast näst längst fram. Framför Anna satt Darmin, han bruka alltid skoja och reta med henne. Fast ibland, som nu, satt han tyst. Alla är faktiskt tysta idag, vilket är väldigt ovanligt.
Engelska läraren kom in i rummet och ställde sig framför whiteborden.

- "So class are you nervous?" Fråga engelska läraren. Alla "mm"ade nervöst. Läraren skratta.
- "Alright I'll get to it then" Sa han och tog ett andetag. "I've been watching you all semester, and I gotta say the most of you got very high grades and would be perfect for the school I'm working at". Läraren blicka ut över klassrummet medans han fortsatt.
- "It was a very hard choice... But I can only take one... And that one is". Nu säger han det. Åh gud. Mitt hjärta bulta snabbare och snabbare. Spänningen i luften var svår att missa. Man märkte att alla var hur nervösa som helst. Alla var helt koncentrerade på vår lärare. Jag var så nervös att jag kände en klump växa i min mage. Jag höll om min mage och såg min lärares mun röras, nästan som i slowmotion.
- "Nik...". Jag stelna till och mina ögon spärrades upp. "ole". Va?
- "Nikole" Sa engelska läraren. Klumpen i min mage försvann. Jag stirra rakt fram. Allas ögon vände mot Nikole som satt någonstns i mitten av klassrummet. Hon börja pipa och skratta medans alla gratta henne. Anna vände sig om och titta på mig med stora ögon. Nehe. Där var den drömmen slut. Gabriel vände sig om och titta oroligt på mig.
- "We can end calss here, but Nikole you need to come with me" Sa engelska läraren. Alla börja gå ut ur klassrummet. Så fort vi kom ut höll Gabriel om mig.
- "Bry dig inte om det, det kommer andra chanser" Sa han. Jag log lite mot han. Några från vår klass kom fram till mig och Anna.
- "Hur mår ni?" Fråga en kille i vår klass.
- "Vi vet hur mycket ni ville åka" Sa en annan tjej.
- "Det är okej" Sa Anna.
- "Vi klarar oss" Sa jag och log. Dom log och gick iväg. Vi gick och satte oss på en trappa lite längre bort.
- "Hur mår du Anna?" Fråga Darmin och la sin arm på hennes axlar.
- "Bra" Sa Anna.
- "Kan inte fatta att Nikole fick åka dit.." Sa jag.
- "Älskling, tänk inte på det" Sa Gabriel och kysste mig på kinden.
- "Gabbe jag har inte lust just nu" Sa jag och log lite.
- "Sorry" Sa han.

Resten av dagen gick hyfsat snabbt. Kanske för att vi bara hade tre lektioner idag för någon anledning. Jag och Anna sa hejdå till Darmin och Gabriel och alla dom och gick hem.
- "Vet du det var bästa att Nikole fick åka dit ändå. Om bara en oss skulle åka så skulle det ändå inte vara roligt" Sa Anna.
- "Jag vet... Aja Sverige är ju inte så dåligt.." Sa jag.
- "Precis!". Jag och Anna suckade.
- "Men tänk. Det kunde varit någon av oss som fick åka till London och studera där" Sa jag.
- "Jag vet... Men vi kan ju alltid resa dit".
- "Aa varför inte..". Vi hade varit i London en gång förut, då vi hälsade på en gammal kompis. Eller hon är ung men vi har liksom känt henne länge... Ja..
Anna tog upp sin mobil som verkat få ett sms.
- "Niall?" Fråga jag.
- "Ne.. Min mamma" Sa Anna. "Hon ville att du och jag ska hem till dig direkt efter skolan".
- "Va? Konstigt... Är hon där eller?".
- "Jag tror det".
- "Men vi skyndar oss då!" Sa jag. Vi börja gå snabbare mot mitt hus. Efter några minuter kom vi fram till mitt. Jag öppna dörren och vi tog av oss skorna och gick in.
- "Här inne!" Ropa min mamma. Vi gick in till vardagsrummet där hon, min lilla syster och Annas mamma satt.
- "Sitt" Sa min mamma och peka på soffan. Jag och Anna titta förvirrat på varandra och satte oss ner.
- "Vad händer?" Fråga Anna förvirrat.
- "Vi vill bara säga några saker" Sa Annas mamma.
- "Jaha... Som vadå?".
- "Vi tycker att ni har mognat jätte mycket över dom här senaste åren" Börja min mamma. "Och vi vet att ni kan ta ansvar för er själva nu när ni är äldre".
- "Okej..." Sa jag och Anna i kör.
- "Och vi vet hur mycket ni ville åka till England" Sa Annas mamma.
- "Men ingen av er fick biljetten dit eller hur?" Fråga min mamma.
- "Om någon av oss fick skulle vi inte sitta ner just nu" Sa jag.
- "Okej men ni har visat att ni verkligen förtjänar" Sa min mamma och hämta fram ett kuvert bakom sig. Annas mamma gjorde också det.
- "Förtjänar vad?" Fråga Anna.
- "Det här" Sa Annas mamma och gav det kuvertet hon hade till Anna. Min mamma gav mig det andra kuvertet. Det var ett helt vitt vanligt kuvert men det stod "NIKITA" och "ANNA" på dom med stora bokstäver. Jag höjde ena ögonbrynet och slet upp kuvertet. Jag tog upp något som kändes som en..... Biljett!
- "OMG!!" Skrek jag och Anna i kör. Vi kolla på varandra och höll upp biljetterna. I kuvertet fanns också pengar, jätte mycket pengar.
- "Tjejer" Sa min mamma.
- "Ni ska flytta till London" Sa Annas mamma. Vi skrek. Mycket.

AH! xD Galet! Så mycket i bara ett kapitel. Ni kanske trodde att novellen skulle nå sitt slut men nene :)
Kommentera gääärna och säg vad ni tror kommer hända :D 

Och föressten, ni som undrar om ni kommer vara med i kapitlet igen så kan jag säga att ni kaaaaaaaaaaanske kommer vara det. Jag lovar inget, men det kan hända :) 

Kramar!
- Cissi .xx