Nya1DNovellBloggen

- "Chilllllaaa! Det kommer gå bra. Bara gå ut och ha kul. Din syster kommer ju hit så det kommer ju också vara kul. Vi kan visa runt henne här i London" Sa Anna och log.
- "Haha kolla på dig!" Sa jag och skratta. "Pratar som att vi har bott här i månader!". Jag och Anna skratta.
- "Aja men vi är London människor nu så vi vet mer om London än din syster i alla fall" Sa Anna.
- "Haha sant...".
När vi blev klara med att packa ut laga Anna lite mat medans jag hitta en bra film att kolla på. Vi bestämmde oss att kolla på "Lol". Den sägs vara asbra.
Efter det gick vi ut en runda. För vi hade inget bättre för oss. Och det va ljust ute ganska länge eftersom det var sommar så varför inte.
När vi kom hem så somna jag så fort mitt huvud nudda kudden.

Bild 1: Nikitas kläder. Bild 2: Nikolinas kläder.

10 dagar senare:

Ikväll skulle vi på One Directions konsert. Åh herregud.
Dom senaste dagarna har vi mest varit ute, njutit av London livet. Vi hade till och med hyrt en bil, så länge tills vi köper våra egna.
För några dagar sen upptäckte vi att det fanns en jaccuzzi på taket av där vi bor. Sjukt härligt. Så härligt livet kan vara ibland. Och ibland inte.
Vi har handlat mycket. Speciellt nu när min lillasyster var här. Vi hade köpt en massa saker till våra familjer som Nikolina sen ska ta hem med sig till Sverige.

Men här kommer några dåliga nyheter. Jag och Gabriel har gjort slut. Vi bestämmde att "long distence" förhållande inte var en bra idé. Så därför är det nu slut och jag är singel... Suck.

Just nu satt Anna på soffan och rökte vattenpipa. Hon njöt säkert av det här. Att se mig lida. Det kommer kännas hur konstigt som helst att se killarna på scen. Det känns som att jag stalkar dom på något sätt. Flyttar till London sen går man på deras konsert...
Jag ville verkligen inte gå. Jag har den här känslan i min mage som bara... Nä alltså det är obehaglit. Jag kanske bara var nervös dock.

Jag hade på mig en grön skjorta med uppvikta armar och svarta shorts. Skjortan var in tuckad i shortsen. Sen hade jag en mellanstor platt väska. Eller den var mer som en plånbok. Ville inte se FÖR festlig ut. Nikolina däremot hade en grå kofta och leggins som hade englands flaggan tryckt på sig. Hon tog längre tid på sig och hon är bara 11!

- "Hörru Nikolina kan du skynda dig innan vi kommer försent?" Ropa jag högt nog för henne att höra.
- "Snart vänta!" Ropa hon tillbaks från toan. Jag suckade lätt och luta mig mot ytte dörren.
Jag hörde fotsteg slå mot trägolvet och nu stog en överexalterad Nikolina framför mig. Hon tog på sig sina svarta converse medans jag öppna dörren.
- "Ha så kul!" Ropa Anna och skratta onskefullt.
- "Up yours!" Ropa jag glatt tillbaks. Nikolina tog sin kamera och gick ut.
- "Lås dörren! Ses snart!" Ropa jag in mot lägenheten och stängde dörren.
Vi åkte ner för hissen och gick med snabba steg till parkeringen och bilen. Jag måste erkänna att jag var hyffsat bra på att köra på Londons vägar. Jag backa ut bilen ur parkeringen och misslykades med att märka en annan bil som nästan körde på oss. Ett högt tut kom från den bilen och jag tvärstanna så man hörde bildäcken skrika mot asvalten.
- "HERREGUD försöker du ta livet av oss eller?!" Utbrast Nikolina. Okej jag sa att jag var hyfsat bra. Inte den bästa. Jag tog ett djupt andetag och körde ut igen sakta men säkert.
Arenan var inte så svår att hitta eftersom vi kört förbi den en massa gånger. När vi kom fram efter ungefär 20 minuter så parkera jag i ett garage och vi skynda oss ut till alla skrikande tjejer. Vi ställde oss smabbt i kön och jag slängde en blick på min mobil. Klockan var 18.30, konserten börjar om en timme. Borde dom inte öppna nu?
Just då börja alla röra sig framåt. Jag tog tag i Nikolinas hand så jag inte tappar bort henne bland allt kaos.
Vi kom till personen som tog hand om biljetter och jag gav honom vår. Han drog av en liten pappers bit och gav den tillbaks.
Några steg senare var vi inne i den gigantiska arenan. WOW. Den var mycket större än Globen.
Jag kolla på biljetten och försökte hitta vår plats. Läktare 4, sektion 309, plats 888 och 889. Vi knalla förbi alla tjejer och hitta äntligen våra platser. Jag titta runt mig. Hmm... Vänta. Jag kolla på biljetten igen och såg ordet "Nose bleeding sektion". Åh gud. Satt vi på näsblödnings avdelningen?
- "Niko, du vet väl att det här är näsblödnings avdelningen?" Fråga jag högt.
- "Öhh...". Jag suckade.
- "Det är i alla fall bra plaster!" Sa Nikolina. Sant. Vi var högst upp. Och nu är det absolut ingen chans att dom kan se oss! Fantastiskt!
Jag satte mig ner. Snart skulle killarna gå på. Snart skulle tusentals tjejer skrika lungorna av sig. Jag kände mina handflator bli fuktiga. Jag sväljde. Det här är inte konstigt alls...

Det har gått ungefär två timmar och konserten var snart slut. Det hade gått asbra, killarna lät otroligt och jag hade blivit mycket mer avslappnad. Nu kan man ju bara njuta. Dessutom så märker man att Nikolina har the time of her life.
Killarns sjöng klart den sista tonen av ''Summer love''. Tjejers skrik fyllde arenan.
Killarna drog efter andan och Liam börja prata.
- "So, I'm sad to say there's only one song left to sing" Sa han. Alla tjejer suckade och buu:a.
- "BUT!" Sa han sedan. "We are going to do something we've never done before... You wanna know what it is?". Tjejerna börja skrika ännu en gång. Jag blev genast förvirrad. Vadå ska dom sjunga en extra låt kanske?
Killarna skratta av allas exalterade svar.
- "Alright" Sa Louis och drog efter andan. "Two very lucky fans will get to meet us backstage and get moved to sit here right in front of the stage!" Sa Louis. Mina ögon spärrades upp och massa tjejer drog efter andan. Det kändes som att jag skulle få tinnetus av allt skrikande.
- "Vad menar dom?" Fråga Nikolina.
- "Två fans kommer bli förflyttade och stå längst fram och sedan träffa killarna backstage!" Sa jag.
- "OMG!! Tänk om det blir vi!". Jag skratta.
- "Haha det tvekar jag starkt. Vad är oddsen? Det finns hudratusentals fans här inne och jag tvekar att dom väljer oss" Sa jag. Dessutom så hatar väl inte Gud mig SÅ mycket... Hoppas jag.
- "So I'm gonna randomly pull out two seat numbers" Sa Louis och stoppa sin hand i en stor skål som det fanns massa pappersbitar i. Han rörde runt med handen och spänningen i arenan var stark. Just nu tänker alla i den här arenan exakt samma sak. Att deras plats kommer bli uppropad. Alla höll andan och Louis drog äntligen upp en lapp. Han läste upp platserna och jag hörde han säga:
- "Sektion 309, seat 888 and 889!". Mitt hjärta sjönk. Jag kände Nikolina dra i min hand. Det kan inte vara sant! Hörde jag rätt?! Åh Gud NEJ! Alla titta runt och det tog inte lång tid förns ljuset hitta oss. Jag blev genast bländad. En obehagligt känsla växte inom mig. Jag hade tusentals svartsjuka tjejer stirrande på mig. Jag kolla ner på killarna. Dom verka inte se riktigt vem jag var. En vakt kom fram till mig och Nikolina och eskotera oss ner längst fram. När vi var nära scenen nog såg jag hur killarnas ansikts uttryck ändrades totallt. Blicken dom hade var obeskrivlig. Lycka men ändå chockade. Speciellt Harry och Zayn. Snabbt nog växte ett brett leénde på Liam och Louis' ansikte. Jag log mot dom.
Vi ställde oss bakom stängslet och massa tjejer gratta oss.
- "Congratulations!" Sa Liam och bröt isen satt säga.
- "Whats your names love?" Fråga Louis och flina. Jag skratta och ropa mitt namn, snabbt efter mig ropa Nikolina sitt.
- "Beautiful names! Are you sisters?" Fråga Liam.
- "Yepp!" Ropa vi.
- "You are two very lucky fans!" Sa Niall. Jag skratta och gjorde en grimars mot han när ingen såg. Han skratta men kunde inte göra något tillbaks för alla skulle se.
- "Anything you wanna say, Harry, Zayn?" Fråga Louis. Zayn hosta lätt.
- "Oh umm.. Congrats!" Sa Zayn med sin starka brittiska dialekt.
- "Yeah, congrats! Enjoy the show" Sa Harry. Jag log mot honom och han log lite tillbaks. Jag slängde en blick på Zayn som log osäkert mot mig. Jag log lite mot honom.

Dom fortsatt konserten och sjöng den sista låten. Zayn och Harry kolla på mig hela tiden. Eller mest iaktog. Dom var nog chockade och undra vad fan jag gör här. Dom får väl sin förklarning snart nog.
Killarna gjorde sin lilla bugning och sprang sedan av scenen. Alla börja skrika men drog sig tillbaka utåt. En vakt kom och hämta mig och Nikolina. Vi följde han backstage, och här såg man många bekanta ansikten. Men jag hann inte hälsa utan vakten tog oss till ett rum där vi skulle vänta på killarna. Rummet var helt vitt, en röd soffa mot väggen och en liten tv framför den. I hörnet stog ett bord och på den fanns det massa snacks och drickor. Precis bredvid bordet på golvet såg jag att en minikylskåp stog.
- "Nice..." Sa Nikolina och satte sig i soffan.
- "Japp.." Instämde jag och sjönk ner bredvid henne. Jag vill inte vara här. Kan jag inte bara springa ut? Jag vill fly. Ett riktigt fan som vill vara här förtjänar att träffa killarna. Inte jag. Vad ska jag ens säga? Det kommer bli så sjukt pinsamt.
Jag såg i ögonvrån att Nikolina vände sitt huvud mot mig.
- "Varför är du inte glad? Jag trodde du skulle vara glad över att träffa killarna igen! Speciellt Zayn" Sa Nikolina.
- "Ja, jo, Niko, det är komplicerat förstår du".
- "Nä jag förstår inte". Jag sucka tyst och kolla på Nikolina.
- "Du förstår när du blir lite äldre" Sa jag och klappa henne på huvudet. Hon gav mig en sur blick men det ändrades genast när fotsteg hördes utifrån. Handtaget på dörren vreds och jag ställde mig upp. Bakom dörren kom nu Liam, Louis, Harry, Niall och Zayn in. Killarnas ansikte lös upp när dom såg mig och jag log brett. Snart fylldes rummet med killparfym.
- "Guys!" Skratta jag och krama om Liam hårt.
- "I can't belive you're here!" Utbrast Liam.
- "Yeah what the hell are you even doing here?" Fråga Louis när jag krama honom.
- "Well... If you must know... We moved here!" Sa jag och log medans jag krama om Niall.
- "You and your sister?" Fråga Harry.
- "Lol no! Anna and I" Sa jag medans jag och Harry kramades.
- "What?!" Utbrast alla utom Niall. Alla vände sig mot Niall.
- "Niall you knew about this?" Fråga Zayn.
- "Well.. Yeah".
- "When did you plan on telling us?" Fråga Louis.
- "I didn't. Anna and Nikita were gonna do it" Svara Niall. Nu titta alla på mig.
- "And when were you guys planning on telling us?" Fråga Liam.
- "Um... We were gonna surprise you!" Sa jag. Jag vände mig om mot Zayn och log svagt mot han.
- "Yeah sure" Hörde jag Louis skratta bakom mig samtidigt som jag och Zayn kramades lätt. Awkward... Jag kände den bekanta doften av parfym som Zayn alltid bruka ha på sig. Jag måste erkänna att den fortfarande gjorde mig knäsvag. Efter vi kramats gick jag fram till min syster och la min hand på hennes axlar.
- "Guys, Nikolina here is a reaaallly big fan" Sa jag och log.
- "Vad sa du om mig?" Fråga hon och titta förvirrat upp på mig.
- "Niko du kan ju lite engelska. Jag sa att du var ett stort fan". Louis böjde sig ner.
- "Well hi Nikolina! Thats a pretty name you got there" Sa han och log. Nikolina kolla på mig.
- "Han sa att du hade ett fint namn".
- "Oh, thanks" Sa hon och fnissa.
- "Want a hug?" Fråga Louis.
- "Yes!" Svara Nikolina och log som en solstråle.
- "Haha aww she's sweet" Sa Liam.
- "Haha yeah" Sa jag.

Nikolina fick en kram av alla killarna som föressten lukta så himla gott som vanligt. Vi satt i ungefär en timme och bara snacka. Alla skratta, speciellt Niko. Hon måste vart så himla glad. Vi skratta, åt godis, busa lite, skratta lite till och hade kul. Nästan som det bruka vara. Nästan. Bara att Anna inte var här och det var fortfarande spänt mellan mig och Zayn.
Sen var vi tvugna att gå. Tiden var slut. Men vi bestämmde att vi skulle träffas så fort killarna var lediga igen, det var om några dagar. Dom skulle resa runt till olika städer i England och göra konserter och några radio shower. Som en mini turné. Sen kan dom äntligen njuta av sommaren. Förhoppningvis med mig och Anna.

Ajo tjena! Jag är tillbaka från de döda.. Saknat mig? Inte? Ok. 

Hehe skojar bara... Asså jag tvekar snart att det ens är någon som läser xD Förlåt! Jag säger hela tiden att jag ska bli bättre på uppdatering men failar alltid. Jag lovar att försöka!

SÅ! Nu vill jag verkligen veta vada ni tycker om det här kapitlet! Var det en chock? Var den för orealistiskt? Gilla ni den? Va den dålig? 
För att innan jag börja med novellen så var det här en av dom största sakerna som skulle hända. Så nu när jag äntligen har skrivit det så vill jag veta om det blev bra eller inte :)

Och jag älskar er seriöst för era snälla kommentarer! Ni är bäst! 

//Cissi .xxx